Yoga varje dag

Yoga regelbundet fungerar lite grand som antidepressiv medicin. Vissa studier visar på att det faktiskt är lika effektivt. Det är därför det är en bra idé att få in yoga på sitt dagsschema. Vi mår helt enkelt bättre och får stabilare humör. Livet ter sig lite ljusare och både kroppen och själen får sin dos.

Vad jag ofta hör från många håll är att det är svårt att hinna med yoga varje dag. Hur ska man kunna trycka in det? Med allt annat som ska hinnas också?

Problemet är ofta att man tror att man måste göra yoga helst en hel timme varje gång, eller åtminstone en halvtimme. Ett annat är att man tycker att man inte kommer ihåg positionerna från yogapassen man brukar gå på. Så att göra yoga hemma de dagar man inte går på pass känns mest som ett stort och bökigt projekt, istället för den stund av avkoppling det borde vara.

Gör då så här: Rulla ut din matta och låt det få ta 5-10 minuter. Det är så mycket bättre än ingenting alls. Vad studierna som gjorts nämligen visar är att även lite-lite-lite yoga har effekt! Och även om du känner dig helt blank i huvudet, så finns det kanske åtminstone två positioner som du kan komma ihåg från dina yogapass? Gör då dem! Ibland kanske du inte ens tycker att du vill rulla ut din matta eller byta om. Det är också okej. Gör en krigare 2 på golvet i vilka kläder du än har på dig och ta några djupa andetag. Eller lägg dig på rygg i sängen eller direkt på golvet och gör liggande sidvridningar eller kanske en Happy Baby. Gör det inte så komplicerat helt enkelt. Har du barn så kan de få hänga på och ni kan göra positionerna tillsammans.

Kanske kommer du att märka att du vissa dagar startar med två positioner, men sedan känner att du kommer ihåg fler och gärna vill fortsätta en stund till. Bra i så fall! Ta det som det kommer, lyssna på dagsformen. Det allra viktigaste är att få något litet gjort. Då känner du dig dessutom nöjd med dig själv.

Det finns förstås även korta videor och youtube-clip man kan använda sig av om man bara vill ha någonting att följa. Prova dig fram!

Skratt förbättrar immunförsvaret

Jag är som vanligt intresserad av hur vi förbättrar och stärker immunförsvaret så vi kan leva långa och friska liv. För visst är det väl bäst att helt enkelt inte bli sjuk över huvud taget? Det är faktiskt värt lite ansträngning. Och blir man sjuk, så vill man väl bli frisk – helst genast. Så idag har turen kommit till skrattets effekt på vår hälsa. Det är inte för inte som man introducerar clowner på sjukhusen nämligen. Och det är väl sällan vi mår så bra och känner oss så avslappnade som när vi fått skratta ut ordentligt?

De flesta av oss har väl vid det här laget hört talas om Norman Cousins, mannen som skrattade sig frisk. Cousins drabbades av en allvarlig, förlamande ryggradssjukdom (Bechterews sjukdom) och läkarna bedömde hans chanser att bli frisk igen som minimala. Cousins var sjukskriven och kunde inte längre arbeta. Behandlingarna han fick hjälpte inte. Då bestämde han sig för att testa en alternativ medicin, nämligen skratt. Han började titta på mängder av komedier och dolda-kameran-inspelningar och läste även mycket humorlitteratur. Till att börja med märkte han att sömnen blev bättre och sedan minskade successivt förlamningen och inflammationen dämpades. Efter några månaders ”behandling” var han så pass frisk att han kunde börja arbeta igen. Cousins skrev senare en bok om sitt tillfrisknande (Anatomy of an illness as perceived by the patient).Men faktum är att redan på medeltiden fanns det läkare som rekommenderade skrattbehandling för sina patienter.

Skratt frigör endorfiner (kroppens eget må-bra-hormon) och dämpar därmed både smärta och känslor av stress. Skrattet ökar även antalet vita blodkroppar, vilket alltså stärker immunförsvaret. Det finns forskning som tyder på att skratt har en speciellt gynnsam effekt mot cancer. Vid en ordentlig skrattattack vädrar vi också ut lungorna och alla kroppens organ får mer blod och syre, däribland hjärnan, vilket leder till att vi blir mer kreativa om vi skrattar ofta. Forskning har även visat på att skratt sätter mer fart på den högra hjärnhalvan, som är hemvist för vår fantasi.

Blodtrycket höjs tillfälligt under en skrattattack, men sänks igen direkt efteråt och mycket tyder på att skrattet har en positiv och stabiliserande effekt på blodtrycket totalt sett. Många olika muskelgrupper involveras när man skrattar ordentligt och de inre organen får massage. Efteråt slappnar alla musklerna av och vi känner oss behagligt avspända.

Skratterapi har vuxit fram efter ett koncept av den indiske läkaren, dr. Madan Kataria, som 1995 startade grupper som träffades för att skratta tillsammans. Numera finns det skrattgrupper och även s.k. skrattyoga lite överallt i världen.

Så lev inte ditt liv för seriöst och inrutat, utan skapa utrymme för glädje och skratt, så har du större chanser att hålla dig frisk:

• Titta på roliga filmer och komedier och läs roliga böcker och serier.
• Odla dina vänskapsrelationer och satsa på de personer som får dig att skratta mycket och må bra. Dra kraftigt ner på (eller avsluta helt och hållet) de relationer som känns negativa och som drar ner dig.
• Träna på att se det humoristiska i många vardagssituationer.
• Slappna av och ta inte livet så allvarligt.


Källor:
Det goda skrattet – Görel Kristina Näslund
www.vardguiden.se
www.news.cancerconnect.com
www.passagen.se

Skönhet inifrån - fräsch hy med hjälp av bär

Jag tror att en stor del av skönheten kommer inifrån. Det vi äter och dricker avspeglar sig i vårt yttre.

Kollagen är en byggsten i kroppens stödjevävnad och viktig för hudens elasticitet. När vi åldras blir kollagenet naturligt mindre elastiskt och vi får fler och fler rynkor. Många hudvårdsprodukter innehåller därför kollagen och marknadsförs som ett sätt att hålla huden ung och vacker. Men kollagenmolekylerna är för stora för att kunna tränga ner i huden på djupet, så frågan är hur pass effektiva dessa anti-age-krämer egentligen är.

Bättre då att satsa på bär! Antocyaniner, som det är gott om i blå, lila och mörkröda bär, har förmågan att tillsammans med vitamin C, som också ingår rikligt i de flesta bär, stärka kroppens kollagenproduktion. Så äter du mycket bär håller sig huden slätare och rynkorna kommer senare.

Tyvärr har vi ju inte bärsäsong året runt i Sverige, så utnyttja frysen. Däremot är antocyaniner känsliga för tillagningsprocesser, så gör du sylt av bären förstörs en del av effekten. Ät alltså helst bären färska eller från frysen. Du äter dem som de är eller i yoghurten eller till glassen. Du kan också göra goda smoothies. Bara att frossa på!

Risker:
För ett tag sedan larmade tidningarna om att frysta bär kunde leda till Hepatit A. Sedan visade det sig att det handlade om jordgubbar från en dansk leverantör, alltså inte ALLA frysta bär. Många av oss är dessutom vaccinerade mot Hepatit A, men tidningarna vill gärna blåsa upp saker.

Dvärgbandmasken finns i Europa och sprids bland annat via rävars och mårdhundars avföring. Detta är däremot allvarligare eftersom sjukdomen som detta leder till, alveolär echinococcos, är dödlig och människor kan drabbas om de får i sig maskens ägg och det kan vi alltså få via avföring på lågväxande bärbuskar, typ blåbär. Tidigare fanns masken inte i Sverige, utan endast i övriga Europa, där den fortfarande finns i stor utsträckning. Det är alltså inte så lämpligt att ut och plocka blåbär i Alperna. Tyvärr har man nu hittat en del smittade rävar också i Sverige, men sjukdomen är hittills inte särskilt utbredd. Risken är alltså inte jättestor om du vill plocka dina egna blåbär i Sverige. Dock får vi nog tyvärr räkna med att detta kommer att förändras i framtiden. På Jordbruksverkets hemsida kan du hitta senaste information om var riskerna är störst.

Istället:
Vill du känna dig säkrare så ät odlade blåbär istället för vilda. De odlade är en annan, högväxande, sort och risken att rävar springer och bajsar bland dessa är betydligt mindre. Dessutom kan du odla den här sorten själv i din trädgård. Hallon är ju också en hög buske och förmodligen inte särskilt utsatt för rävar och mårdhundar ens bland odlingarna ute i Europa. Så har vi ju även vinbär, jordgubbar och körsbär. Så med eller utan dvärgbandmask, finns det mycket att välja på!

Dessutom:
Äter du mycket bär får du även andra positiva hälsoeffekter än bara fin hy. Bären är fullpackade med nyttigheter; olika fytonutrienter och vitaminer som samverkar och är effektiva mot fria syreradikaler, vilket stärker ditt immunförsvar så du håller dig friskare, samt fibrer, som håller magen igång och motverkar trög mage, mag- och tarmcancer.



Källor bla:
Supermat – Helena Nyblom
www.jordbruksverket.se

Utomhusyoga

Jag har varit i södra Spanien igen. Där kan man göra utomhusyoga i stort sett året runt. Just därför kommer här några ord om varför detta är så underbart-vilsamt-energigivande och helt enkelt bättre (enligt mig åtminstone!). Utomhuskänslan är nämligen underbar. Den går inte att återskapa inomhus.

• Naturens ljud har en lugnande effekt: fåglar som kvittrar, grodor som kväker, grenar som vajas av vinden, vågor från havet eller porl från bäck eller fontän. Ljuden beror förstås på var man är, men jag upplever dem alltid som avkopplande, till och med trafikbrus och röster på avstånd.
• Också lite beroende på var man är, men oftast känns det starkt att man återknyter till naturen och tränar på ett mera jordnära sätt.
• Mera syre. Fräschare luft att andas.
• Ljuset är alltid starkare, även en molnig dag eller när man gör yoga i skuggan. Därför får vi mera energi av utomhusyoga.
• Det är perfekt mindfulnessträning, att lära sig känna och lägga märke till de små detaljerna; vinden mot huden, en humlas surrande, solens värme i nacken.
• Utomhusyoga känns inte bara som träning, det är mera som en upplevelse.

Så varför gör vi inte mera utomhusyoga i Sverige? Ja, det var förstås en dum fråga… helt enkelt därför att det ca 350 dagar om året är alldeles för kallt! Man ska vara varm i kroppen när man gör yoga. Därför gäller det att utnyttja de få bra, varma och sköna dagar som vi har i det här landet. Jag brukar ofta göra yoga utomhus i trädgården om sommaren, även i Sverige, och jag erkänner att jag även gör det om det är en aning kyligt, bara för känslan och för att jag känner att jag får bättre energi av det. Men i år har jag tänkt sjösätta ett projekt som jag funderat på i flera år nu. Vi ska ha utomhusyoga i Ramlösaparken när/om det blir fina sommarkvällar. Jag kommer att meddela mitt yoganätverk när det blir dags, meddelande kommer samma dag och så får man mejla eller sms:a tillbaka och anmäla sig. Jag kommer även att samla in pengar till förmån för SOS Barnbyar vid dessa utomhustillfällen. Det känns bra att yoga för ett gott ändamål också. Och nu hoppas vi på en varm och fin sommar. Med mycket yoga!

Naturgodis med banan, kakao och kokos

Varför köpa godis när man kan göra själv? Fast just det här godiset påminner nästan mer om glass. Jättegott när man är sugen på något sött och glassigt, men ändå vill hålla sig på den hälsosamma sidan:

1. Dela några bananer i bitar till ”bananpengar”.
2. Blanda ca 1/2 dl kakao och 4-5 msk kokosflingor på en tallrik.
3. Vänd bananpengarna i kakao-kokosmixen så båda sidorna blir täckta och lägg dem sedan på en tallrik och ställ i frysen några timmar.

Blir det över av mixen, spara i en burk och använd en annan dag.

Kom i form inför sommaren - del 3 - Just do it!

Nu är det snart sommar, så jag hoppas det går bra med formen? Du har förmodligen redan tömt dina skåp på skräpmat för längesedan, sover dina åtta timmar varje natt och är ute och tränar för marathon om dagarna? Eller åtminstone är du ute och promenerar några gånger i veckan, eller hur? I så fall behöver du inte läsa längre än hit.

Det här är för dig som inte riktigt får till det. För dig som tänker att du ska träna, men ändå liksom inte gör det. Du jobbar så mycket, du är så trött, du har fortfarande lite snuva eller kanske ont i ett lillfinger eller så regnar det, eller så var det så att du precis skulle ut och träna och så ringde telefonen och så hann du inte den här dagen heller.

Nike har en bra slogan: ”Just do it!” Jag har haft stor nytta av den själv, både när det gäller träning och annat i livet. Gör det bara! Tänk inte så mycket. Sätt inte igång och resonera med dig själv och känn efter en massa. Vill jag, vill jag inte, har jag kanske lite ont här eller där eller är det för kallt eller för varmt och helt enkelt bäst att vänta till imorgon?

Nej, så här gör du: På söndagen bestämmer du dig för vilka dagar det ska tränas den här veckan. Skriv in detta i din kalender eller sätt upp lappar på kylskåpet eller hur du nu brukar planera. Du ska även bestämma vilken tid du ska träna. Annars blir det lätt så att hela dagen och kvällen försvinner och – så hann du inte! Alltså vet du nu redan på morgonen när du ska träna och vid vilken tid. Om det behövs så planerar du in mat, dryck och kläder efter detta. Och sedan genomför du det bara! Utan flera tankar kring saken.

Självklart ska du inte träna om du är sjuk. Har du ont i halsen, feber eller en ordentligt stukad fot, då ska du inte träna den här dagen. Men annars, ”Just do it!” Du mår bättre efteråt, det vet du lika bra som jag.

PS! Och precis som jag nämnde, så funkar formeln ”Just do it!” på en massa andra saker också, som man inte har jättelust att göra, men som ändå måste utföras. Tänk inte så mycket, älta inte, utan gör det bara. Plocka fram den där handlingskraftiga människan inuti dig – hon finns där, jag lovar!

Smygmotion gör oss friskare

”Stå – och rasa i vikt”. Det låter ju dramatiskt, vilket säkert också var Aftonbladets avsikt när rubriken publicerades. Och framför allt låter det enkelt. David Hellenius tog upp artikeln i sitt program ”Helt Sjukt” och vad som döljer sig bakom är helt enkelt att den som arbetar stående gör av med fler kalorier än den som sitter. Den som sitter mer än 11 timmar per dag löper dessutom 40 procents större chans att dö i förtid än den som sitter mindre än fyra timmar. Enkelt budskap alltså; sluta sitta och ställ dig upp!

Helsingborgs Dagblad tog också upp ämnet förra helgen – ”Res dig och lev längre!” så helt klart är detta något som börjat få en del uppmärksamhet. 700 kalorier mer per dag förbränner en person som har ett aktivt arbete (t.ex. sjuksköterska, lokalvårdare, förskolepedagog) jämfört med en person som bara sitter på en kontorsstol. Men det handlar så klart inte bara om vikten, utan också om hur vi mår i övrigt om vi sitter stilla hela dagarna. Vi är ju gjorda för att röra på oss!

Höj- och sänkbara skrivbord finns numera på många arbetsplatser och det är väl inte heller första gången du hör att du ska ta trappan istället för hissen och gå av en busshållplats för tidigt och istället promenera sista biten. Smygmotion kallas det. Och helt klart har det en positiv inverkan på vår hälsa.

Så vilka är då de största fördelarna med att smygmotionera förutom att man rent konkret gör av med fler kalorier? Jo, den som minskar på stillasittandet får även en bättre reglering av aptiten, vilket alltså innebär att man känner när man är mätt och är mindre benägen att hålla på och småäta. Detta i sin tur innebär förstås ännu ett plus när det gäller att kunna hålla sin idealvikt. När man rör på sig mera får man också ett bättre immunförsvar. Detta verkar styras av en grupp hälsofrämjande ämnen, myokiner, som ökar när vi rör på oss. Forskningen kring myokinerna är relativt ny, men mycket tyder på att de bland annat ökar insulinkänsligheten (och alltså minskar risken för diabetes), minskar bukfetma (lagringen av fett runt de inre organen, vilket är den farligaste typen av fetma) och även motverkar vissa typer av cancerformer. Rör du dig mera får du även bättre cirkulation, vilket också är bra och motverkar inflammationer.

Det finns även studier som visar på att smala personer har en naturlig tendens att röra sig mer, också när de inte rör sig (!) än överviktiga personer, och man tror att detta kan vara en av anledningarna till att de är smalare. Hur? Jo, smala personer rör sig mer på stolen när de sitter, de reser sig oftare upp, går och hämtar grejer, kanske sträcker på sig lite mera, vippar på fötterna, vrider på huvudet; de gör de där små mikroröreslerna i högre grad, som ingen direkt tänker på, men som ändå gör skillnad. Men – börjar du tänka på det – då har du alla chanser att förbättra din hälsa!

Här kommer fler tips på hur du får in mer smygmotion i din vardag:

• Använd reklampauserna på tv till att upp och röra på dig istället för att bara sitta kvar; töm diskmaskinen, lek med hunden, vattna blommorna.
• Stå upp och prata i telefon.
• Om du jobbar sittande, res dig upp var 20:e minut och sträck på dig.
• Träffas över en promenad istället för över en fika eller istället för att prata på telefon. Frisk luft på köpet!
• Använd cykeln för kortare ärenden.
• Pula en stund i trädgården (om du har en) dagligen. Har du balkong kan du pula på balkongen istället.
• Stretcha lite medan du står och lagar mat.
• Städa en kort stund varje dag. En opretentiös sväng med dammsugaren eller dammtrasan är perfekt smygmotion när du har några minuter över.


Källor:
Bl.a. Helsingborgs Dagblad 130420, Helt Sjukt, www.tranastyrka.se, www.aftonbladet.se 120901

Kan man förändra sitt stressbeteende?

Ja, självklart! Men inte sådär utan vidare. Det krävs för det första en medvetenhet om det egna beteendet, för det andra en vilja att förändras och för det tredje så krävs det tid. Det är inte en quick fix, även om man naturligtvis kan starta genast och även genast kan märka vissa positiva resultat.

Är du en människa med typ A-beteende eller typ B-beteende? Eller kanske till och med typ E-beteende? Typ A-beteende karaktäriseras av att man går på högvarv, är otålig, tidspressad och lätt blir irriterad och aggressiv. Ursprungligen kallades beteendet för ”Hurry Sickness” det vill säga ”Bråttomsjuka”. Allt ska gå fort. En typ A-person är oftast högpresterande och upplever tiden som en bristvara och att det aldrig finns tillräckligt av den för allt man måste hinna med. Man håller ett högt tempo och gör alltid många saker samtidigt. Typ A-beteende associerades redan tidigt med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Typ B-beteende är det motsatta, det vill säga det kännetecknas av lugn och tålmodighet och framför allt en lägre grad av tävlingsinstinkt. Livet är inte en kamp vare sig mot klockan eller mot något annat. Som ett tillägg till detta har den amerikanska psykologen Harriet B. Braiker dessutom uppfunnit en tredje variant, nämligen E-beteendet. Detta hittar vi hos typ A-kvinnor, som utöver A-beteendet även känner en press på sig att vara emotionellt (därav E:et) perfekta och ta hand om alla andra i sin omgivning; partners, barn, föräldrar, syskon, vänner, kollegor etc. etc., det vill säga hålla alla andra nöjda. Törs jag säga att typ E-beteendet är det allra tyngsta och mest stressframkallande och sjukdomsrisken är hög.

Stress upplevs i förhållande till det man inte hinner eller klarar av. Kraven överstiger helt enkelt resurserna. Kortare stress är vi människor faktiskt byggda för att klara av. Då gäller ”att fly eller fäkta” och kroppen producerar stresshormonerna adrenalin och noradrenalin för att vi ska klara av den utmaning vi ställs inför. Därefter, när faran är över, ska vi kunna koppla av och stresshormonerna sjunka. Det är den långvariga stressen som är den farliga. Den är vi däremot inte skapade för att klara av. Vi MÅSTE varva ner för att få nya krafter. Och vid långvarig stress riskerar vi därför att köra slut på kroppens system och bli allvarligt sjuka.

Så hur förändrar man sig då? Hur lär man sig att bli en människa med ett typ B-beteende om man inte är det naturligt? Gunilla Burell ger följande förslag (Källa Nummer 52 Jäktad, Pressad – Utbränd?):

• Träna på att känna igen negativa och stressframkallande tankar.

• Använd en positiv och uppmuntrande ”inre dialog”.

• Skärskåda och ompröva irrationella attityder (t.ex. ”Jag måste se till att alla har det bra”).

• Arbeta med attityder som uttrycker negativism, kritik och misstänksamhet.

• Utveckla en ökad tålighet, det vill säga en ökad känsla av mening, sammanhang och hanterbarhet.



Och Harriet B. Braiker ger i sin bok (The Type E Woman) dessa råd (och några är faktiskt ungefär samma):

• Delegera och ha inte dåligt samvete över det. Låt sedan bli att kontrollera, övervaka, tjata på eller kritisera den som du delegerat till. Ge bara stöd och hjälp om den efterfrågas.

• Säg nej till saker även om det känns obekvämt (och det kommer det att göra om du är en typ E!).

• Gör något roligt för din egen skull varje dag, så att inte allting bara är en plikt. Det som känns roligt och behagligt sänker stressnivåerna.

• Situationer som känns omöjliga och ohållbara, och därför också är starkt stressframkallande, kan du hantera genom att skriva ner alla alternativa lösningar, även de som verkar konstiga, osannolika och till och med helt vansinniga. Det är nämligen lätt att få tunnelseende vid stress och bara se en enda lösning = den som känns så ohållbar och omöjlig. Släpp fram fantasin och upptäck att det finns alternativ, och låt sedan en liten tid få gå innan du fattar beslut om vad som är bäst att göra. Då kommer du att känna att du själv har mera kontroll, dels för att du upptäcker att det faktiskt fanns mer än ett alternativ, dels för att du själv är den som bestämmer vilket du ska välja.

• Använd tankens kraft. Sätt dig bekvämt, andas lugnt och tänk sedan exakt hur du vill att något (det som stressar eller bekymrar dig) ska utspela sig. Detta blir då en positiv repetition och sannolikheten ökar mångfaldigt för att verkligheten sedan kommer att bli som du själv önskar.

• Prata positivt med dig själv. Se till att inte stressa dig ytterligare med negativt tänkande om hur otillräcklig du är, om hur svårt det är att få tiden att räcka till bla bla bla… Uppmuntra dig själv i stället och beröm dig själv för allt som du gör bra.

• Fantisera dig bort till din favoritplats. Sätt dig bekvämt en stund varje dag, sätt på behaglig musik och tänk dig att du befinner dig på en plats där du känner ro, glädje och harmoni. Låt det få bli som en liten minisemester där du kan fylla på med nya krafter – även om det bara handlar om 10 minuter.

• Försök att bara ägna dig åt en enda sak i taget och håll fullt fokus på den, så den blir ordentligt avslutad innan du påbörjar nästa.


Mina egna tillägg till listan av förslag blir förstås yoga, mindfullnessträning eller meditation. Yoga är oftast det enklaste för den superstressade, som kanske inte riktigt har ro att sitta och meditera, eftersom yoga också involverar rörelse och detta hjälper till att sänka stressnivåerna och förbereder för avslappningen. Man kan ändra både sitt sätt att tänka och sitt sätt att vara genom yoga. Jag vet detta av egen erfarenhet!

Så tillhör du dem som stressar för mycket är det bara att ta tag i några av ovanstående förslag och börja jobba på dem. Belöningen blir ett bättre liv.

Källor:
Källa Nummer 52, Jäktad, pressad – utbränd? – Kan man förändra sitt stressbeteende? - Fil. Dr. Gunilla Burell
The Type E Woman – Ph.D. Harriet B. Braiker

Håll dig frisk med broccoli

Idag ska vi prata broccoli. För är det en grönsak vi bör äta, så är det just den! Och detta är anledningarna:

Skyddar mot cancer
Broccoli innehåller glukosinolater, ett svavelhaltigt ämne som skyddar mot angrepp (broccolins eget försvar mot till exempel svamp och insekter) och som man tror är huvudanledningen till att broccolin visat sig ha en stark cancerhämmande effekt. Ämnet frigörs när vi skär eller tuggar broccoli och förstörs tyvärr vid upphettning, vilket innebär att vi bör äta broccolin rå för bästa effekt. Nu säger du kanske usch och fy, men har du verkligen provat eller är det bara som du tror? Om man skär bort det hårda och trådiga i stjälkarna, så är det som finns innanför alldeles fantastiskt krispigt och gott. Testa! Buketterna är också helt okej i till exempel en sallad. Broccolin är också fantastiskt rik på antioxidanter, som förgör de fria radikalerna, vilket också bidrar till att motverka cancer.

Skyddar hjärtat
Broccolin innehåller, som sagt, även en stor uppsättning antioxidanter, bland annat flavonoider, som tillhör den starkaste gruppen när det gäller att skydda mot de fria radikaler som kan skada hjärtat. Broccoli innehåller också lösliga fibrer som hjälper till att sänka kolesterolhalten och folat, som sänker homocysteinet i blodet, en substans som bidrar till hjärt- och kärlsjukdom.

Antibakteriellt
Man har i studier kunnat se att broccoli har en gynnsam effekt mot magsår och magsäckscancer och man tror att det här främst är fytokemikalien sulforafan som har en antibakteriell funktion och är huvudanledningen.

Bra för ögonen
Liksom andra gröna bladgrönsaker innehåller broccoli karotenoiderna lutein och zeaxantin. Dessa tillsammans med sulforafanet tros vara huvudanledningen till att broccoli i studier visat sig minska risken för grumlad lins.

Motverkar benskörhet
Broccolin är rik på kalcium, som stärker skelettet, men också på C-vitamin, som hjälper kroppen att ta upp kalciumet. Broccolin innehåller till exempel mer C-vitamin än apelsin. Om du inte tål mjölkprodukter är broccoli ett bra sätt att tillföra kalcium på.

Hjälper mot solskador
Resultat av undersökningar pekar även mot att antioxidanterna i broccolin hjälper huden att reparera skador som orsakas av UV-ljus.

Bra för gravida
Folatet, som finns rikligt i broccoli, är livsviktigt för foster, så att nervsystemet och cellernas DNA utvecklas som de ska. Brist på folat kan leda till fosterskador, bland annat ryggmärgsbråck.

Ät både rå och tillagad broccoli
Detta ska du göra eftersom en del ämnen förstörs vid uppvärmning, medan andra istället lättare frigörs. Men överkok inte broccolin! Ett bra sätt att tillaga den är att ångkoka. Broccoli är även gott att woka och att blanda ner i soppor och grytor.

Recept
Här kommer ett recept på en jättegod pastasås med broccoli, ca 4 port:
250 g färsk broccoli eller frysta buketter
1 rödlök
8 st normalstora soltorkade tomater i olja
En liten bit grönsaksbuljongtärning (jag rekommenderar Bong, som har tärningar utan färgämnen, härdat fett och tillsatta smakförstärkare)
3 dl havregrädde
½ msk torkad basilika
salt
svartpeppar

Dela broccolin i mindre buketter. Använd gärna stammen om den ser fin ut, skär den då i små tärningar. Koka broccolin i lättsaltat vatten ett par minuter eller fräs den i olja i en stekpanna på medelvärme under lock tills den mjuknat något. Skär under tiden rödlöken i skivor och fräs dem hastigt i. Låt oljan rinna av tomaterna och dela dem i mindre bitar. Rör ner tomatbitarna, buljongen och grädden i pannan (och broccolin om den inte redan ligger i). Låt såsen koka ihop och smaksätt den sedan med kryddorna. Servera med pasta och sallad.


Källor:
Supermat, vägen till ett friskare liv – Helena Nyblom
Vägen till Vegoland – Djurens Rätt

Det blir som du tänker - mental styrka och målbildsträning

Jag vill gärna göra det här inlägget direkt efter det om attraktionslagen eftersom det handlar om samma sak. Det finns de som fnyser åt attraktionslagen och kallar den flum och önsketänkande. Samma personer kan sedan hylla mental träning, så kallad målbildsträning som bland flera psykologie doktor Lars-Eric Uneståhl lär ut. Det läkare, psykologer och forskare säger, det accepterar vi och det som förmedlas från ”andra sidan” det tror de flesta av oss lite mindre på. Ändå kan budskapet i många fall vara detsamma. I just detta fall handlar det alltså om att det vi tänker mycket på och målar upp framför oss, det händer! Detta kan vi kalla att vi använder oss av vår mentala styrka.

Så vad är mental styrka? I sin bok ”Jo du kan!” ger Maria Pajkull och Lars-Eric Uneståhl följande definition:
• God självbild som ger tilltro till den egna förmågan
• Väl uppövad koncentrationsförmåga
• Känslomässig stabilitet
• Positiv attityd till tillvaron

Alla dessa faktorer kan vi lära oss och träna upp! De flesta hjärnforskare är överens om att vi människor bara utnyttjar en försvinnande liten del av den enorma mentala kapacitet vi utrustats med.

De inre bilderna vi har styr vårt beteende långt mera än vår medvetna vilja. Vårt undermedvetna präglar också uppfattningen vi har om oss själva och de resurser som vi tror oss ha. Vi tror på vår egen självbild. När det finns en konflikt mellan det vi vill och det vi förväntar oss ska hända, så vinner förväntan. Det vi förväntar oss att vi ska prestera, negativt eller positivt, blir alltså ofta också resultatet.

Vad vi bör lägga tankarna på är vad vi VILL ska hända. Vårt undermedvetna förstår inte ordet ”inte”, så börjar du tänka på vad du INTE vill ska hända, blir det alltså stor risk att just detta händer. Prova att INTE tänka på en grönprickig gris och se vad som händer. Ett annat exempel; min morbror, som är lantbrukare, var ute och körde traktor när det plötsligt blev något fel med traktorn som började skena iväg. Han jobbade förstås på att få stopp på den så fort som möjligt, och det borde inte varit så farligt för det absolut enda hindret som fanns i närheten av honom var en stolpe. Så självklart tänkte han att han INTE skulle köra in i den enda stolpen. Vad som sedan hände var att traktorn med full kraft brakade rakt in i stolpen och välte baklänges. Hans undermedvetna hade inte uppfattat ordet INTE, utan fokuserade bara på stolpen.

Men det är inte alltid så enkelt att byta känslor och undermedveten förväntan rakt av. Hur känner du själv inför den hurtiga uppmaningen ”Tänk positivt”? Detta uttryck har vid det här laget använts så mycket att många istället reagerar negativt när de hör det. (”Tack för tipset, det ska jag GENAST göra! Hej och tjohopp, nu blev jag positiv!”) Att ändra sina tankebanor är nämligen en successiv process.

Varje handling föregås av en tanke – en inre bild av vad vi ska göra. Tankar och bilder är viktiga redskap och vi kan aktivt träna oss, med hjälp av tankarna, på att få våra handlingar så som vi vill ha dem. Det blir en slags repetition inför verkligheten. Det viktiga är att ha klara mål, så att vi vet vad det är vi vill. Allra bäst fungerar denna programmering när vi är helt avslappnade. Lars-Eric Uneståhl kallar det för självhypnos.

Så hur gör man? Vill du träna på avslappning och målbildsträning, men tycker det verkar svårt på egen hand kan du beställa Uneståhls cd-skivor från t.ex. www.adlibris.com. Där finns ett stort sortiment för ca 148:- per skiva. Här får du introduktion och guidning.

Annars kan du jobba med det på egen hand och det är faktiskt inte jättekomplicerat. Sätt dig bekvämt i en skön stol och blunda. Se till att ingenting runt omkring dig stör. Koncentrera dig sedan på dina andetag och andas långsamt ner till magen. Långa andetag. Känn hur du slappnar av mer och mer i kroppen. Sedan börjar du tänka på det du önskar ska hända. Är det en prestation du ska utföra, så gå igenom steg för steg och se dig själv genomföra allting på det sätt som du önskar. Låt hela övningen få ta ca 15 minuter. Upprepa gärna dagligen för bästa resultat. Det undermedvetna tror benhårt på de starka bilder du har förmåga att mana fram i ditt inre och kan inte skilja på det som är verkligt och det som du målar upp i din fantasi.

Komplettera gärna med dagliga affirmationer. Affirmationer är positiva budskap som du ger till dig själv. Upprepa dem gärna många gånger varje dag. För detta behöver du inte försätta dig i ett avslappnat tillstånd, utan du kan göra det när som helst, men försök känna en positiv förväntan samtidigt som du gör dem. Tränar du till exempel för ett marathonlopp, så kan affirmationer vara: "Jag springer med lätthet. Jag är stark och uthållig."

Du kan även utnyttja alphastadiet, precis innan du somnar på kvällen, till att programmera dig själv. Alphastadiet är en fas där vi befinner oss mellan sömn och vakenhet och där vi är speciellt mottagliga. Formulera det du vill uppnå i en enkel mening, som du sedan upprepar inom dig själv som ett mantra innan du somnar.

När du väl har satt upp tydliga mål som du verkligen känner för, så ställer ditt psyke in sig på att sträva i riktning mot målen.

Källor:
Bl.a. ”Jo, du kan!” – Maria Pajkull & Lars-Eric Uneståhl