Ytterligare en amerikansk studie har kommit fram till att yoga hjälper mot depression. En grupp deprimerade fick göra yoga tre timmar i veckan, vilket jämfördes med en annan grupp, som istället promenerade motsvarande tid. Gruppen som gjort yoga mådde bäst och kände sig lugnast och mest nöjda med sig själva.
Källa: : http://www.mirror.co.uk/news/top-stories/2010/08/21/three-hours-of-yoga-a-week-helps-depression-115875-22502813/#ixzz0xGeaIpJ0
Sedan gäller det förstås att hitta en yogaform och en yogalärare som man trivs med. Om du provar yoga och tycker att det inte är något för dig, så prova gärna en annan variant innan du släpper yogatankarna helt. Det skiljer en hel del mellan olika varianter på yoga, till exempel kundaliniyoga och power yoga. Det som passar en person kan vara helt fel för en annan.
måndag 30 augusti 2010
onsdag 25 augusti 2010
Frukt istället för Botox
Är det någon som tittar på ”fruarna” på tv? Det senaste året har det visats massor med fruar; amerikanska Real Housewives från olika delstater, fotbollsfruar, samt förstås de svenska, norska och danska Hollywoodfruarna. Har någon lagt märke till fruarna största gemensamma problem? De får inte åldras! Det vill säga det får inte synas att de åldras. Problemet löses med Botox. ”Det är så lätt, man behöver inte opereras utan kan bara spruta in och det behövs inte så mycket. Och resultatet är fantastiskt.”
Om alla i vår omgivning, säger någonting tillräckligt ofta, så är risken stor att vi till slut accepterar det som en sanning. Och om alla vill ha någonting, då vill så klart jag också ha! Så fungerar människan. Fruarna är övertygade om att Botox är den bästa lösningen för ett vackert ansikte, för det är vad alla säger och alla gör, och ingen pratar om några risker. Jag hade kanske också tyckt så om jag bodde i Hollywood.
Botox är ett nervgift, som får musklerna att slappna av. Det hämmar rörelseförmågan i ansiktet, så man till exempel inte kan rynka pannan. Det är kanske lätt att säga när man bor i Ramlösa, där man FÅR åldras, men det känns ändå inte som om Botox är någonting jag själv skulle vilja ha insprutat i ansiktet.
Något vi dessutom kanske inte tänker på, är att det inte bara är ansiktet som åldras. Händerna avslöjar ofta en människas verkliga ålder, hur hon än slätat ut ansiktet. Armbågar, knän, hals och dekolletage blir också slappa och rynkiga. Så vad är i så fall lösningen på allt detta? Botox överallt?
Som tur är finns det andra trender också. Varför inte istället prova något som hjälper inifrån och på ett naturligt sätt istället? Nämligen frukt och grönt i mängder. Fullproppade med vitaminer och fytonutrienter, som samverkar (vilket är viktigt!) i sin funktion som antioxidanter och motverkar sjukdom och åldrande.
Senare års forskning visar på att såväl olika sjukdomstillstånd som åldrande påverkas negativt av fria radikaler, och genom att få i oss mer antioxidanter kan vi i viss mån skydda oss. Då får vi inte bara en quick fix för ansiktet, utan en effekt för all hud, var den än sitter. Dessutom finns det även andra områden än huden att tänka på. Hjärta och kärl, lungor, lever, bukspottskörtel, tarmar och urinblåsa et cetera är väl minst lika viktiga att försöka hålla i god form? Mat som medicin verkar inifrån och på hela kroppen.
Bästa tipsen för frisk hud som håller sig ung länge:
-Rök inte.
-Sola med måtta. Rökning och solande är de enskilt största bovarna när det gäller hudens åldrande. Sedan har solen, i och för sig, en del positiva effekter också, bland annat på humöret och för bildandet av D-vitamin. Men det räcker med en lite dos varje dag och undvik framför allt solen när den är som starkast.
-Sov ordentligt. 7-8 timmar per natt är lagom för de flesta vuxna.
-Ät mycket frukt, bär, grönsaker och olivolja. Grönt te är en bra dryck med mycket antioxidanter.
-Undvik socker, vitt mjöl och mättat fett.
-Undvik stress.
Källor: Vägen till friskare hud (Helena Nyblom), www.liveawesome.com, Supersize versus Superskinny (tv 3)
Om alla i vår omgivning, säger någonting tillräckligt ofta, så är risken stor att vi till slut accepterar det som en sanning. Och om alla vill ha någonting, då vill så klart jag också ha! Så fungerar människan. Fruarna är övertygade om att Botox är den bästa lösningen för ett vackert ansikte, för det är vad alla säger och alla gör, och ingen pratar om några risker. Jag hade kanske också tyckt så om jag bodde i Hollywood.
Botox är ett nervgift, som får musklerna att slappna av. Det hämmar rörelseförmågan i ansiktet, så man till exempel inte kan rynka pannan. Det är kanske lätt att säga när man bor i Ramlösa, där man FÅR åldras, men det känns ändå inte som om Botox är någonting jag själv skulle vilja ha insprutat i ansiktet.
Något vi dessutom kanske inte tänker på, är att det inte bara är ansiktet som åldras. Händerna avslöjar ofta en människas verkliga ålder, hur hon än slätat ut ansiktet. Armbågar, knän, hals och dekolletage blir också slappa och rynkiga. Så vad är i så fall lösningen på allt detta? Botox överallt?
Som tur är finns det andra trender också. Varför inte istället prova något som hjälper inifrån och på ett naturligt sätt istället? Nämligen frukt och grönt i mängder. Fullproppade med vitaminer och fytonutrienter, som samverkar (vilket är viktigt!) i sin funktion som antioxidanter och motverkar sjukdom och åldrande.
Senare års forskning visar på att såväl olika sjukdomstillstånd som åldrande påverkas negativt av fria radikaler, och genom att få i oss mer antioxidanter kan vi i viss mån skydda oss. Då får vi inte bara en quick fix för ansiktet, utan en effekt för all hud, var den än sitter. Dessutom finns det även andra områden än huden att tänka på. Hjärta och kärl, lungor, lever, bukspottskörtel, tarmar och urinblåsa et cetera är väl minst lika viktiga att försöka hålla i god form? Mat som medicin verkar inifrån och på hela kroppen.
Bästa tipsen för frisk hud som håller sig ung länge:
-Rök inte.
-Sola med måtta. Rökning och solande är de enskilt största bovarna när det gäller hudens åldrande. Sedan har solen, i och för sig, en del positiva effekter också, bland annat på humöret och för bildandet av D-vitamin. Men det räcker med en lite dos varje dag och undvik framför allt solen när den är som starkast.
-Sov ordentligt. 7-8 timmar per natt är lagom för de flesta vuxna.
-Ät mycket frukt, bär, grönsaker och olivolja. Grönt te är en bra dryck med mycket antioxidanter.
-Undvik socker, vitt mjöl och mättat fett.
-Undvik stress.
Källor: Vägen till friskare hud (Helena Nyblom), www.liveawesome.com, Supersize versus Superskinny (tv 3)
fredag 20 augusti 2010
Jamies matrevolution i USA
Ett intressant program just nu är Jamie Olivers matrevolution I USA, söndagar kl. 20.00 på teve 5, där Jamie går ut i amerikanska skolor och försöker få skolköken att laga bättre mat till eleverna.
Som svensk är det intressant att sitta och förfasa sig över framför allt hur OKUNNIGA de amerikanska matbespisningsansvariga är när det gäller näringslära. Att de faktiskt tror att de serverar bra mat. Att pizza, chicken nuggets och corndogs (varm korv instoppad i bröd), samma mat dag efter dag, färdiglagat bara att värma upp, fullproppat med långa listor med tillsatser, är jättebra mat! Och mjölken är antingen illande rosa eller brun. För barnen vill ha med jordgubbs- eller chokladsmak förstås (artificiella tillsatsämnen självklart). Och vad barnen vill ha det ska de också serveras!
När Jamie gjorde matrevolution i de engelska skolorna stötte han på mycket motstånd i början. Fördelen där var att han åtminstone rörde sig på hemmaplan när han ville göra något för de brittiska barnen. Nu blir det etter värre. Att slåss på bortaplan är svårare än svårt, för vem vill ha en ”utlänning” som kommer och talar om hur man ska göra. Inte amerikanska matbespisningsdamer i alla fall. ”Komma här och tro att ni européer kan så bra.” ”Tro att vi är dumma”. Ja, det är ju lätt att tro faktiskt! Framför allt för oss självgoda svenskar, som också brukar klaga på vår skolmat. Men när vi ser detta inser vi att det våra barn serveras åtminstone är ”mat”, även om potatisen är urkokt och smakerna mesiga. Men ”dum” är inte nödvändigtvis samma sak som okunnig. Även om det kan vara knepigt att vara den som ska dit och utbilda, när den okunnige inte själv känns vid sin okunnighet. Och det är här det blir intressant tv förstås.
Jamie och mattanterna serverar pizza tillverkad i fabrik och kyckling lagad av Jamie, och låter sedan barnen välja vad de vill ha. Så klart väljer de pizzan! Som de är vana vid. Och mattanterna ler försmädligt. Vad var det vi sa! Faktum är att barn alltid kommer att välja söta, feta och onyttiga alternativ, om de själva får välja. Saken är väl snarare den att de inte BÖR få välja. De bör serveras nyttig kost (så nyttig man nu kan få för skattepengarna) och därmed basta. Åttaåringar kan inte själva ta ansvar för vad de ska äta till vardags. Det är lite märkligt att sitta och se detta. Vuxna som tycker att chicken nuggets sju dagar i veckan är bra mat om det är vad lågstadiebarnen själva tycker.
Ämnet är extra intressant för mig, eftersom jag upplevt det här dilemmat med mina egna barn. Vi bodde två år i Florida och i skolan var det just den här typen av mat som serverades. Med chips! Med läsk! Med kakor! Och självklart var detta vad mina barn också ville ha, hellre än mina präktiga och hemmalagade lunchpaket, som jag skickade med. Ibland bytte de mat med kompisar, eller fick när kompisarna inte orkade med alla sina chips och kakor på egen hand, eller kanske helt enkelt tyckte synd om de svenska klasskompisarna. Vi fick köra lite kompromisser. Att ibland fick de köpa skolmaten (som åtminstone i Florida inte var gratis). För man vill ju inte att ens barn ska framstå som alltför udda inför sina kompisar.
Så ämnet är intressant och jag beundrar Jamie som vågar gå in och jobba med det här. Som en av världens mest berömda tv-kockar kunde han precis lika gärna fortsätta att bara göra glassiga matlagningsprogram och visa oss hur man lagar suffléer och gör sin egen pasta. Men han bryr sig. Och han vill utbilda och förändra.
Dagens barn är den första generationen som man inte tror kommer att bli äldre än sina föräldrar. Den förväntade livslängden håller på att krympa för de yngre generationerna. Och det är mycket kostens fel. En eloge åt Jamie som försöker göra något åt det. Och som svenskar kan vi sitta här och titta och förfasas, och samtidigt glädja oss åt att vi åtminstone inte är fullt lika drabbade. Det finns en betydligt högre medvetenhet i Sverige om vilken kost som är bra. Och även om vi visst många gånger har anledning att klaga på skolmaten, så spelar vi i en helt annan liga. Vi kan självklart också förändra och förbättra. Och då har vi ett betydligt bättre utgångsläge.
Som svensk är det intressant att sitta och förfasa sig över framför allt hur OKUNNIGA de amerikanska matbespisningsansvariga är när det gäller näringslära. Att de faktiskt tror att de serverar bra mat. Att pizza, chicken nuggets och corndogs (varm korv instoppad i bröd), samma mat dag efter dag, färdiglagat bara att värma upp, fullproppat med långa listor med tillsatser, är jättebra mat! Och mjölken är antingen illande rosa eller brun. För barnen vill ha med jordgubbs- eller chokladsmak förstås (artificiella tillsatsämnen självklart). Och vad barnen vill ha det ska de också serveras!
När Jamie gjorde matrevolution i de engelska skolorna stötte han på mycket motstånd i början. Fördelen där var att han åtminstone rörde sig på hemmaplan när han ville göra något för de brittiska barnen. Nu blir det etter värre. Att slåss på bortaplan är svårare än svårt, för vem vill ha en ”utlänning” som kommer och talar om hur man ska göra. Inte amerikanska matbespisningsdamer i alla fall. ”Komma här och tro att ni européer kan så bra.” ”Tro att vi är dumma”. Ja, det är ju lätt att tro faktiskt! Framför allt för oss självgoda svenskar, som också brukar klaga på vår skolmat. Men när vi ser detta inser vi att det våra barn serveras åtminstone är ”mat”, även om potatisen är urkokt och smakerna mesiga. Men ”dum” är inte nödvändigtvis samma sak som okunnig. Även om det kan vara knepigt att vara den som ska dit och utbilda, när den okunnige inte själv känns vid sin okunnighet. Och det är här det blir intressant tv förstås.
Jamie och mattanterna serverar pizza tillverkad i fabrik och kyckling lagad av Jamie, och låter sedan barnen välja vad de vill ha. Så klart väljer de pizzan! Som de är vana vid. Och mattanterna ler försmädligt. Vad var det vi sa! Faktum är att barn alltid kommer att välja söta, feta och onyttiga alternativ, om de själva får välja. Saken är väl snarare den att de inte BÖR få välja. De bör serveras nyttig kost (så nyttig man nu kan få för skattepengarna) och därmed basta. Åttaåringar kan inte själva ta ansvar för vad de ska äta till vardags. Det är lite märkligt att sitta och se detta. Vuxna som tycker att chicken nuggets sju dagar i veckan är bra mat om det är vad lågstadiebarnen själva tycker.
Ämnet är extra intressant för mig, eftersom jag upplevt det här dilemmat med mina egna barn. Vi bodde två år i Florida och i skolan var det just den här typen av mat som serverades. Med chips! Med läsk! Med kakor! Och självklart var detta vad mina barn också ville ha, hellre än mina präktiga och hemmalagade lunchpaket, som jag skickade med. Ibland bytte de mat med kompisar, eller fick när kompisarna inte orkade med alla sina chips och kakor på egen hand, eller kanske helt enkelt tyckte synd om de svenska klasskompisarna. Vi fick köra lite kompromisser. Att ibland fick de köpa skolmaten (som åtminstone i Florida inte var gratis). För man vill ju inte att ens barn ska framstå som alltför udda inför sina kompisar.
Så ämnet är intressant och jag beundrar Jamie som vågar gå in och jobba med det här. Som en av världens mest berömda tv-kockar kunde han precis lika gärna fortsätta att bara göra glassiga matlagningsprogram och visa oss hur man lagar suffléer och gör sin egen pasta. Men han bryr sig. Och han vill utbilda och förändra.
Dagens barn är den första generationen som man inte tror kommer att bli äldre än sina föräldrar. Den förväntade livslängden håller på att krympa för de yngre generationerna. Och det är mycket kostens fel. En eloge åt Jamie som försöker göra något åt det. Och som svenskar kan vi sitta här och titta och förfasas, och samtidigt glädja oss åt att vi åtminstone inte är fullt lika drabbade. Det finns en betydligt högre medvetenhet i Sverige om vilken kost som är bra. Och även om vi visst många gånger har anledning att klaga på skolmaten, så spelar vi i en helt annan liga. Vi kan självklart också förändra och förbättra. Och då har vi ett betydligt bättre utgångsläge.
torsdag 12 augusti 2010
Drink Your Tea!
I England säger man att ingenting är så brådskande att det inte finns tid för en kopp te. Och lite stämmer det väl i alla fall. När vi är stressade, ska fatta beslut, ta itu med en konflikt, eller helt enkelt bara är trötta eller ledsna, ger oss teet en liten paus, tid att tänka, tid att lugna ner oss. En varm dryck att smutta på, något att hålla i händerna, det kan ligga en tröst och komfort i tedrickandet. Men det kan också vara uppiggande, vitaliserande och ge oss energi. Eller helt enkelt bara vara en social dryck, något att samlas kring när man sitter och pratar om viktiga eller oviktiga saker. En livets och vardagens dryck helt enkelt.
Trevligt då att tedrickandet är så bra för vår hälsa också på andra sätt:
-Te minskar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke.
-Te sänker kolesterolet.
-Te hjälper till att förhindra cancer i ändtarm, bukspottskörtel, magsäck, prostata och munhåla-svalg.
-Te minskar risken att utveckla njurstenar.
-Te ökar ämnesomsättningen och kan därmed vara ett hjälpmedel vid viktminskning.
-Te innehåller inga kalorier om man dricker det som det är utan tillsatser.
-Te hjälper till att hålla blodsockret på en bra nivå.
-Te kan i viss mån reparera DNA-skador som orsakats av rökning.
-Teaninet i te gör oss mera fokuserade.
-Te är rikt på antioxidanter och andra fytonutrienter, som hjälper till att bekämpa fria radikaler och hålla oss friska.
Källor: Orlando Sentinel, Fourth International Symposium on Tea and Human Health, Paulúns shoppingguide.
Trevligt då att tedrickandet är så bra för vår hälsa också på andra sätt:
-Te minskar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke.
-Te sänker kolesterolet.
-Te hjälper till att förhindra cancer i ändtarm, bukspottskörtel, magsäck, prostata och munhåla-svalg.
-Te minskar risken att utveckla njurstenar.
-Te ökar ämnesomsättningen och kan därmed vara ett hjälpmedel vid viktminskning.
-Te innehåller inga kalorier om man dricker det som det är utan tillsatser.
-Te hjälper till att hålla blodsockret på en bra nivå.
-Te kan i viss mån reparera DNA-skador som orsakats av rökning.
-Teaninet i te gör oss mera fokuserade.
-Te är rikt på antioxidanter och andra fytonutrienter, som hjälper till att bekämpa fria radikaler och hålla oss friska.
Källor: Orlando Sentinel, Fourth International Symposium on Tea and Human Health, Paulúns shoppingguide.
måndag 9 augusti 2010
Vinyasa Yoga mot depression
En amerikansk studie visar att Vinyasa Yoga (rörelsefylld yoga utförd i flöden och sekvenser) hjälper mot depression. Studien gjordes på patienter, på vilka antidepressiva medel inte haft önskvärd effekt. Under de två månader som studien utfördes minskade deltagarnas nedstämdhet signifikant, de kände sig mera närvarande i nuet och fick mera energi med ökad aktivitet som följd. Det positiva resultatet anses så pass intressant att det kommer att följas av flera studier. Förhoppningsvis kommer läkare i framtiden att kunna ordinera Vinyasa Yoga som ett komplement eller rentav alternativ till antidepressiv medicinering!
Källa: http://www.yogamedicalnewsdaily.com/2010/04/vinyasayogadepression.html
Källa: http://www.yogamedicalnewsdaily.com/2010/04/vinyasayogadepression.html
tisdag 3 augusti 2010
Konsten att njuta av vardagen
Undersökningar visar att 65 % av oss ägnar vår fritid åt saker som vi egentligen helst hade velat slippa, istället för sådant som vi egentligen vill. Varför? Jo, oftast för att det är “enklast så”, vi känner vi har skyldigheter och måsten, men inte möjligheter att förändra. Ett fullspäckat schema gör dessutom ofta att vi inte ens har tid att fundera över hur vi egentligen skulle vilja ha det eller hur vi skulle kunna göra annorlunda.
Så var livet även för Elaine St. James, författare till böckerna ”Simplify your life” och ”Inner Simplicity”. Elaine arbetade som framgångsrik mäklare, tio timmar om dagen, och hade ingen tid att njuta av sitt stora, vackra hus på landet, som hon så gärna velat ha. Istället kändes huset och trädgården mest som en börda, någonting hon aldrig hann med. Samtidigt pendlade hennes man sammanlagt fyra timmar om dagen till och från sitt arbete, ett arbete som i och för sig var nödvändigt för att ha råd att bo i det stora, vackra huset på landet, men inte heller han hade någon tid över att njuta av det.
Elaine och hennes man, utmattade av sina ”framgångsrika” liv, satte sig ner och funderade över hur de egentligen ville leva och vad de ville lägga sin tid på. Sedan påbörjade de en drastisk förändring, som bland annat kom att innebära att de sålde sin stora lantegendom, flyttade närmare mannens arbete till ett mindre hus, som inte krävde lika mycket, och fick 30 timmar över i veckan dessutom. Var!
Kruxet är ofta att vi behöver tid bara för att kunna fundera ut vad det är vi egentligen gör för mycket av och vad vi hellre skulle vilja göra istället. Lösningen på detta är att börja med att skapa lite extra tid bara till att tänka i lugn och ro. Denna tid kan vi till exempel ta genom att en kortare period arbeta lite mindre, hoppa över att läsa tidningen, strunta i tv:n, eller städa mindre. Bara temporärt så att vi får tid för våra tankar.
Därefter är det dags att skriva ner vad som känns viktigast att göra för att vi ska kunna njuta av livet. Tänk också över vad det är som tar mest tid och fundera ut var det går att skära ner engagemanget. De flesta av oss hinner inte med att ha fler än tre saker som vi prioriterar. Är det till exempel viktigt att göra bra ifrån oss på jobbet, att ha tid för barnen och dessutom egen tid att träna, ja då får vi lägga vår tid på detta, tills vi väljer att ändra våra prioriteringar. Övriga projekt och åtaganden som dyker upp kräver att vi tänker efter innan vi lovar bort oss, tackar ja eller drar igång för full maskin. Är det realistiskt? Vill vi?
Det går att tacka nej till saker! Du kan inte leva det liv du vill, om du aldrig klarar av att säga nej. Det är lätt att tro att det alltid krävs en väldigt god anledning till att inte göra något, och att vi alltid måste hålla på och förklara oss. Men prova bara att säga; ”Nej tyvärr, jag får inte in det i mitt schema just nu.” Det räcker som förklaring. Ju mer du börjar tänka efter innan du lovar bort ditt engagemang, desto mer du tränar på att bara säga ja till det du verkligen tycker att du vill och hinner med, desto lättare kommer det att gå.
För 30 år sedan fanns det oftast en tv och en telefon i varje hus att dela på för familjemedlemmarna. Idag finns det ofta en tv, en telefon samt dessutom en dator per person. Plus mikrovågsugnar, espressomaskiner, avancerade städmaskiner, gräsklippare och träningsmaskiner. Maskiner som ska underlätta och förenkla vår tillvaro. Men som samtidigt kräver installation, fix och underhåll. Och förstås att vi använder dem! Vi jobbar hårt för att kunna köpa alla dessa saker. Plus en massa andra saker. Men hur mycket saker behöver vi egentligen? Elaine St. James råd är att gå igenom huset en gång per år och kasta ut allt vi inte använt under de senaste 12 månaderna. Prylar vi omger oss med ska på något sätt positivt bidra till vår livskvalitet. Annars stjäl de bara energi. Att äga för mycket kan komplicera vår tillvaro.
Förenkla livet helt enkelt! Släpp sentimentaliteten och släng ut gammat skräp. Rensa bland ägodelarna och rensa bland dina åtaganden. Våga säga nej till sådant som inte tillför ditt liv något och sådant som du egentligen inte har tid med. Våga stå för vad du vill lägga din dyrbara fritid på. Och få ett bättre liv på köpet.
Källa: Elaine St. James
Så var livet även för Elaine St. James, författare till böckerna ”Simplify your life” och ”Inner Simplicity”. Elaine arbetade som framgångsrik mäklare, tio timmar om dagen, och hade ingen tid att njuta av sitt stora, vackra hus på landet, som hon så gärna velat ha. Istället kändes huset och trädgården mest som en börda, någonting hon aldrig hann med. Samtidigt pendlade hennes man sammanlagt fyra timmar om dagen till och från sitt arbete, ett arbete som i och för sig var nödvändigt för att ha råd att bo i det stora, vackra huset på landet, men inte heller han hade någon tid över att njuta av det.
Elaine och hennes man, utmattade av sina ”framgångsrika” liv, satte sig ner och funderade över hur de egentligen ville leva och vad de ville lägga sin tid på. Sedan påbörjade de en drastisk förändring, som bland annat kom att innebära att de sålde sin stora lantegendom, flyttade närmare mannens arbete till ett mindre hus, som inte krävde lika mycket, och fick 30 timmar över i veckan dessutom. Var!
Kruxet är ofta att vi behöver tid bara för att kunna fundera ut vad det är vi egentligen gör för mycket av och vad vi hellre skulle vilja göra istället. Lösningen på detta är att börja med att skapa lite extra tid bara till att tänka i lugn och ro. Denna tid kan vi till exempel ta genom att en kortare period arbeta lite mindre, hoppa över att läsa tidningen, strunta i tv:n, eller städa mindre. Bara temporärt så att vi får tid för våra tankar.
Därefter är det dags att skriva ner vad som känns viktigast att göra för att vi ska kunna njuta av livet. Tänk också över vad det är som tar mest tid och fundera ut var det går att skära ner engagemanget. De flesta av oss hinner inte med att ha fler än tre saker som vi prioriterar. Är det till exempel viktigt att göra bra ifrån oss på jobbet, att ha tid för barnen och dessutom egen tid att träna, ja då får vi lägga vår tid på detta, tills vi väljer att ändra våra prioriteringar. Övriga projekt och åtaganden som dyker upp kräver att vi tänker efter innan vi lovar bort oss, tackar ja eller drar igång för full maskin. Är det realistiskt? Vill vi?
Det går att tacka nej till saker! Du kan inte leva det liv du vill, om du aldrig klarar av att säga nej. Det är lätt att tro att det alltid krävs en väldigt god anledning till att inte göra något, och att vi alltid måste hålla på och förklara oss. Men prova bara att säga; ”Nej tyvärr, jag får inte in det i mitt schema just nu.” Det räcker som förklaring. Ju mer du börjar tänka efter innan du lovar bort ditt engagemang, desto mer du tränar på att bara säga ja till det du verkligen tycker att du vill och hinner med, desto lättare kommer det att gå.
För 30 år sedan fanns det oftast en tv och en telefon i varje hus att dela på för familjemedlemmarna. Idag finns det ofta en tv, en telefon samt dessutom en dator per person. Plus mikrovågsugnar, espressomaskiner, avancerade städmaskiner, gräsklippare och träningsmaskiner. Maskiner som ska underlätta och förenkla vår tillvaro. Men som samtidigt kräver installation, fix och underhåll. Och förstås att vi använder dem! Vi jobbar hårt för att kunna köpa alla dessa saker. Plus en massa andra saker. Men hur mycket saker behöver vi egentligen? Elaine St. James råd är att gå igenom huset en gång per år och kasta ut allt vi inte använt under de senaste 12 månaderna. Prylar vi omger oss med ska på något sätt positivt bidra till vår livskvalitet. Annars stjäl de bara energi. Att äga för mycket kan komplicera vår tillvaro.
Förenkla livet helt enkelt! Släpp sentimentaliteten och släng ut gammat skräp. Rensa bland ägodelarna och rensa bland dina åtaganden. Våga säga nej till sådant som inte tillför ditt liv något och sådant som du egentligen inte har tid med. Våga stå för vad du vill lägga din dyrbara fritid på. Och få ett bättre liv på köpet.
Källa: Elaine St. James
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)