Köttfria måndagar på svenskt hotell

Första hotellet i världen som anammar Meat Free Monday's kampanj med vegetariska måndagar för att spara miljön och främja en sundare livsföring är svenskt; Nordic Light i Stockholm!

Och det kan jag känna viss stolthet över. Kampanjen har annars sitt ursprung i Storbritannien med Paul McCartney och familj som upphovsmän, men sprider sig snabbt över världen. Vill vi ha en bättre miljö med färre koldioxidutsläpp är mindre köttkonsumtion en av de riktigt stora insatser vi faktiskt kan göra!

Källor: www.meatfreemondays.com, www.nordiclighthotel.se

Fatta beslut

Vi fattar ständigt beslut, hundratals varje dag, de flesta så små att vi inte ens tänker på dem som beslut. Men så finns de större och svårare besluten. Dem som vi måste ta, men inte alltid vet hur. Och ingenting, nästan, är så energikrävande som att fastna mitt i vägkorsningen och inte kunna välja riktning. När man bara inte vet, trots att man tänkt och tänkt och gått igenom alla alternativ. När kanske det finns flera alternativ som är lika rätt. Eller lika fel.

Det finns två bra lösningar ut ur detta att ta till när man kör fast. Den första (och jag kommer inte ens ihåg vem som har sagt det, bara att det ofta fungerar rätt så bra) lyder: ”First you make the decision. Then you work to make it right.” Detta betyder alltså att det viktiga är att faktiskt ta ett beslut, oavsett vilket det blir, så att vi kommer vidare. Därefter ödslar vi inte mera tid på att fundera över om det var rätt eller fel, utan vi gör vad vi kan för att det ska BLI så rätt som möjligt. Vi är på väg någonstans och vi jobbar på det.

Det andra sättet handlar om att distansera sig ifrån problemet och under tiden låta det undermedvetna hitta lösningen. Tänk dig det ungefär som att laga till en gryta. Du måste lägga i alla ingredienserna, men sedan kan du lämna den att puttra och gå och hitta på någonting helt annat under tiden. När du kommer tillbaka så har du en god måltid. Vad man gör här är helt enkelt att först ta fram alternativen, även de som verkar helt vansinniga. Ta fram alla möjligheter i ljuset, granska dem objektivt. Där har du dina ingredienser. Sedan kopplar du av från problemet. Ta en promenad, gå och simma, gå på konsert eller vad som helst, gärna något kreativt, men tänk inte alls på ditt problem, utan tillåt dig själv att få distans. Så småningom, när du återvänder till ditt problem, börjar ofta en lösning tona fram, om den inte rentav ligger där helt klar och väntar.

Hur bra bör en svensk må?

Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Den frågan ställer läkaren och författaren Nisse Simonsson i sin bok med samma titel. Men gör vi det då? Mår så dåligt alltså? Och jämfört med vem? Jämfört med de somalier som flyr svälten i sitt eget land, vandrar utmärglade i flera veckor och anländer till överfulla flyktingläger i Etiopien och Kenya. Mår vi så dåligt jämfört med dem? Eller är det bara så att eftersom vi har det materiellt väl ställt här i landet, de allra flesta av oss har varma bostäder, tillräckligt med mat och tillgång till sjukvård, därför borde vi alla med ett gapskratt hoppa ur sängen varje morgon och sedan glatt dansa oss igenom dagen? Och det faktum att vi ofta inte gör det, utan att vi istället bekymrar oss för jobb och ekonomi och miljöförstöring, och faktiskt inte alltid, hela tiden är glada utan ibland dessutom rätt så trötta, innebär det att vi mår sämre än vi borde? Och exakt hur bra borde vi må?

I en undersökning som gjordes bland svenska, engelska och spanska barn, visade det sig att de svenska och spanska barnen var lyckligare än de engelska. Samhällsstrukturen gör att vi svenskar har mera tid för våra barn än de engelska föräldrarna har. Plus att märkesvaror inte har fullt lika stor betydelse för de svenska barnen. Samtidigt har ”barnfattigdom” blivit ett nytt modeord inom svensk politik. Och många barn lider av att föräldrarna separerat, av trassliga familjeförhållanden och taskiga kompisar i skolan. Men jämfört med de somaliska, svältande barnen? Kan vi verkligen prata om barnfattigdom här i Sverige? Och exakt hur bra borde svenska barn må?

Hur som helst lider mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning av någon typ av psykiska besvär. Det är ganska många! När vardagen inte längre handlar om att inte svälta ihjäl, handlar den om andra saker. Då höjs ribban kan man säga för att vi ska må bra. Då ska vi förverkliga oss, ha välbetalda jobb som vi dessutom helst älskar, ha goda relationer och fräscha, nyrenoverade bostäder, intressanta hobbies och tid över att träna och hålla oss i trim, samt åka på spännande semesterresor. Plus en del annat. Kan det vara så att det helt enkelt blir för komplicerat att leva? Att det blir för mycket?

I helgen såg jag ett program om människor i urskogens djungler. En av stammarna levde halvnakna och byggde sina hus högt upp i träden. De blev filmade under arbetet med att bygga ett gemensamt hus i en av de allra högsta trädtopparna, cirka tio våningar upp om man jämför med ett vanligt flervåningshus. För att ta sig upp dit använde de flätade stegar, som de med en otrolig vighet klättrade upp och ner för. Med hundar och småbarn under armen! Stammen satt sedan glatt småpratande däruppe och lät lugnt barnen vandra omkring längs med kanterna (som varken hade dörrar eller fönster) och klättra ut i träden utanför. Ingen som hade svindel eller visade någon som helst rädsla för att någon skulle kunna tänkas ramla ner. Och som kontrast hade vi filmteamet, dinglandes i selar och tjocka lager linor och som ÄNDÅ hade problem med SIN klättring… Som en filmare uttryckte det: ”De här människorna lever så fria och verkar så lyckliga. Trots all vår säkerhet och trygghet hemma, så tror jag nästan att jag hellre skulle vilja leva här och bekymmerslöst klättra omkring i träden och ha den här gemenskapen som stammen har.”

Nisse Simonsson är inne på samma spår: ”Kan det vara så att årmiljonerna på savannen med kampen för mat, skydd och överlevnad, men även med gemenskapen och sammanhållningen, blev en del av vårt genetiska arv? Idag, när de flesta inte behöver kämpa riktigt hårt för något av detta, uppstår ett slags tomhet.”

Simonsson uppmärksammar oss även på att det är fullständigt accepterat och nästan förväntat att må dåligt. Vi är helt enkelt ett klagande land, där olycka är helt rumsrent och det är fullt normalt att vara olycklig och utbränd. ”Den moderna människan har på något sätt tappat förmågan att finna värden i sådant som inte har en prislapp. Konsten ligger i att finna lycka i det lilla, i sådant som händer i vardagen.”

Så kanske är det detta som urskogsmänniskorna klarar av och som ”vi som har det så bra” inte längre bemästrar? Och som vi faktiskt inte heller uppmuntras så särskilt till. Istället blir vi redan tidigt indrillade i allt som vi måste lära oss och göra och hänga med i för att duga. Att bara vara, sitta och filosofera under äppelträdet, är oftast ingenting som lyfts fram som positivt vare sig i skolan eller i familjen. Att INTE vara så produktiv hela tiden. Att vara lite lat. Att vara nöjd. Och att i detta så föds det ny energi och lust att ta itu med saker, bygga hus i trädtopparna till exempel!


Källor: Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? – Nisse Simonsson, Dagens Industri, City, Människans Planet

Naturens kraft

Ta en stressad person och släpp ner henne någonstans ute i naturen, på en äng eller kanske i en skog, någonstans där man inte kan höra trafikbrus, utan bara lövens prassel och fågelsång är de enda ljud som hörs. Vad händer? Efter några minuter sjunker stresshormonerna i blodet och den här personen börjar andas lugnare, känna sig mera avslappnad.

Vad är skillnaden mellan att promenera en skogsslinga jämfört med att promenera på en asfalterad cykelväg bland höghus och med en motorväg strax bredvid? Jo, naturen (blommor, träd, grönska) har en intensivt läkande effekt och det har inte höghusen och bilarna. Vid akut stress, försök att prioritera skogen, eller parken eller i brist på bättre åtminstone en trädgård. En trädgård med mycket grönska kan ha en starkt positiv effekt för vårt välmående och trädgårdsarbete används idag i terapeutiskt syfte för deprimerade personer.

Jag läste om läkaren och doktoranden Matilda Annerstedt, som forskar på just de här frågorna, och som tycker att vi bör satsa mera på förebyggande hälsovård genom att förbättra den ”gröna infrastrukturen” och möjliggöra fysisk aktivitet i parker och grönområden. Vi vet till exempel redan att grönområden har en positiv effekt både mot övervikt och depression, två av de stora folkhälsoproblemen, och hjälper oss att bli friska fortare.

Grönskans lugnande effekt har visat sig fungera också i virtuella laboratorier, där man kunnat mäta den ökade aktiviteten i kroppens vilo-nervsystem. Jag kan bara instämma i detta efter erfarenhet av att göra yoga i olika typer av yogasalar. En yogasal med vackra naturplanscher på väggarna har till exempel en starkt lugnande effekt bara genom att imitera växtlighet. Levande ljus och mjuka färger hjälper också till för en bättre upplevelse än när man gör yoga i trista gymnastiksalar med hård lysrörsbelysning (vilket naturligtvis ändå är så mycket bättre än ingen yoga alls!). Allra bästa natur-yoga-upplevelserna har varit salarna i Florida, där det funnits stora fönster och glasdörrar, som vi öppnat upp ut mot grönskan utanför; höga urskogsträd, intensivt fågelkvitter, grodor som kväker, syrsor som spelar och en och annan färgstark fjäril eller fågel som sätter sig i buskarna precis utanför. Underbart vilsamt! Där behövs ingen musik för att förstärka upplevelsen. Yoga utomhus kan också vara helt underbart! Precis som att jogga i skogen eller parken ger en annan upplevelse än att springa på ett löpband inne på ett gym.

Så veckans tips: Är du en sådan som alltid tränar inomhus och i övrigt rör dig mest bland gator och i trafik; testa naturen som omväxling!

Källa: Helsingborgs Dagblad

Ja, det är bra med kaffe!

Den här veckan har jag läst att kaffe är bra mot depression enligt forskning som gjorts vid Harvard, USA. Två till tre kaffekoppar om dagen är det som gäller för att få en 15-procentig minskning av risken att drabbas av depressiva problem. Fast helt säkert är detta inte, utan slutsatsen blir att studien ”antyder” att det kan finnas en sådan skyddande effekt. Samband av den här typen kan nämligen också se helt annorlunda ut än vad man tror. Till exempel skulle det ju kunna vara så att kvinnor som INTE blir deprimerade har en större tendens till att dricka kaffe. De kanske helt enkelt är bättre på att ta en paus, eller bara bättre på att unna sig saker därför att de inte ÄR deprimerade. Hur som helst, annan forskning har visat på att kaffe även har andra positiva effekter, bland annat för minnet och koncentrationen, plus att det ökar fettförbränningen. Saken är alltså klar; kaffe ÄR bra!

Jag läste i en frågespalt (amerikanske kändisdoktorn Mehmet Oz igen), där någon skrev ”Hjälp! Hur ska jag göra för att kunna sluta dricka kaffe?!!. Jag har verkligen försökt, men varje dag blir jag alldeles för sugen framåt eftermiddagen och så förstör jag alltihop genom att ta en kopp i alla fall!” Dr. Oz svar blev ”Varför sluta? Kaffe har många positiva effekter och såvida du inte tillhör det fåtal som får problem med hjärtklappning och skakningar, finns det absolut ingen anledning att låta bli, tvärtom. Kaffet stabiliserar blodtrycket, ökar koncentrationen och får oss att må bra. So keep drinking!”

Men, som med allting annat, lagom är förstås bäst. Det låter tråkigt, men faktum är att överdrivet konsumerande av i stort sett vad som helst inte är bra för oss. Vanligt sunt förnuft alltså! Tio koppar kaffe om dagen kan få de flesta att drabbas av sömnproblem och skakiga händer. Det engelska tv-programmet ”Supersize Versus Superskinny” visar ofta pinnsmala människor som nästan inte äter någonting alls eftersom de säger sig sakna aptit. De blir helt enkelt aldrig hungriga! Gräver man lite i detta finner man oftast en enorm konsumtion av antingen kaffe, te eller coca cola. Dessa drycker fyller upp magen och hämmar hungerkänslorna. När personerna ifråga sedan får ordning på sitt extrema koffeinberoende och kommer ner i normalkonsumtion blir de hungriga igen precis som alla andra.

Inte ens äpplen, som är så nyttiga, är bra i för stor mängd. Förra veckan kunde vi läsa i tidningen att äpplen har en skyddande effekt mot stroke. Jättebra! Äpplen innehåller massor med nyttiga fytonutrienter som samverkar och ger även visst skydd mot cancer, astma och åldersdiabetes. Så länge vi äter i lagom dos, vill säga. Men vem som helst som äter för många får problem med magen istället.

Eller ta fysisk träning, som ju är oerhört viktigt för vår hälsa, men som också leder till skador och problem om det blir extremt. Det är skillnad på att springa en mil tre dagar i veckan och på att springa tre mil om dagen, för de flesta av oss har inte kroppar som klarar av detta. Samma med den goda sömnen; för mycket sömn gör oss inte piggare och mera alerta, utan tvärtom, dåsiga, slöa och inaktiva.

Summan av kardemumman: Ät lite av varje, syssla med lite av varje och drick ditt kaffe utan skuldkänslor, och njut av livet!


Källor: Helsingborgs Dagblad, Dr. Mehmet Oz - Success Magazine, Supersize Versus Superskinny, Supermat – Helena Nyblom.