Leta i den här bloggen

lördag 18 maj 2019

Den hälsosamma indiska maten

Då är vi tillbaka på temat hälsosam mat. Nämligen indisk mat, som har en rad fördelar:
  • Lätt att laga vegetariskt
  • Ofta näringstät och kalorisnål
  • Billigt
  • Supergott
Dessutom är det enklare än man kanske tror. De indiska curryrätterna sköter sig ofta själva på spisen. Det handlar mest om att blanda ihop de olika kryddorna och att sedan låta dessa koka länge ihop med bönor eller linser, som ju ofta behöver en lång koktid. Fast koktiden kan kortas eftersom bönor och linser enkelt kan köpas färdigkokta på burk eller i förpackning. Jag brukar laga indiskt på söndagar. Då blir det ofta dessutom över till några matlådor, som vi har användning för längre fram i veckan.

Kryddorna, som ingår i det indiska köket, har hälsosamma, antioxidativa och antiinflammatoriska effekter. Dessutom samverkar de och stärker varandra och vissa av dem, som till exempel gurkmeja, behöver tillagas för att man ska ha nytta av dem. Det här att de ska stå och puttra på spisen en stund är alltså viktigt. Och underbara dofter sprider sig i köket.

Den bok jag oftast lagar från är "Indiska kokboken" av Ove Pihl. Men jag har under åren samlat på mig recept från alla möjliga hörn och inte minst hittar man bra indiska recept i många vegetariska kokböcker. Nedan följer ett av mina favoritrecept, vars ursprung jag faktiskt inte ens kommer ihåg. Det är i alla fall enkelt att göra och är helt lagom kryddat. En bra söndagscurry helt enkelt!

Vegetarisk, indisk daal
2 små gula lökar
1 zucchini
2 msk neutral olja
2 vitlöksklyftor
1 tsk kanel
1/2 tsk spiskummin
1/2 tsk ingefära
2 tsk curry
1 krm cayennepeppar
2 tsk paprikapulver
1 vegetarisk buljongtärning
2 dl torkade röda linser
2 dl vatten
400 ml (1 burk) kokosmjölk
1 burk (eller 400 g) hela tomater
70 g bladspenat eller mangold
1,5 tsk salt
1 krm svartpeppar

  1. Hacka löken och skär zucchinin i 1 cm stora tärningar. Hetta upp oljan i en gryta och fräs lök, zucchini, pressade vitlöksklyftor, kanel, spiskummin, ingefära, curry, cayennepeppar och paprikapulver på medelhög värme i 5 minuter.
  2. Tillsätt 2 dl vatten, buljongtärning, torkade röda linser (som sköljts i vatten), kokosmjölk, hela tomater, salt och peppar i grytan och låt sjuda under lock i 15-20 minuter.
  3. Vänd ner spenat/mangold i grytan och sjud i ytterligare 5 minuter.
  4. Servera tillsammans med t.ex. jasmin- eller basmatiris och en klick yoghurt (om du inte är vegan).
Ät och njut! 

lördag 11 maj 2019

Så här får du bra minne

Foto: Jack Antal, Unsplash
Hur får man ett bra minne? Jag lyssnade på You Can Heal Your Life Summit (Hay House) och ramlade in på en intressant intervju med Jim Kwik, lärare, författare och föreläsare. Jim drabbades av inlärningssvårigheter efter att som liten trilla med huvudet före in i ett element och kallades ofta under sin uppväxt för "pojken med inlärningssvårigheterna". Men han lyckades träna upp sin hjärna och är idag, tvärtemot alla negativa prognoser, specialist på att memorera. Här kommer hans 10 gyllene regler:
  1. Hjärndieten - Följande livsmedel har visat sig ha en positiv effekt på hjärnan så ät mycket av: avokado, blåbär, broccoli, oliv- och kokosolja, ägg, gröna bladgrönsaker, vildlax, gurkmeja, valnötter och mörk choklad.
  2. Fysisk träning - Spring, gå, spela tennis, gympa, yoga, dansa, simma eller vad helst du gillar, men rör på dig. Vill vi lära oss något så gör vi detta allra bäst antingen under pågående träning eller direkt efteråt. Att röra på sig regelbundet ger en överlag mera fokuserad hjärna.
  3. Omega 3 - Får man inte i sig detta via maten (fet fisk t.ex.) så kan man ta det i form av tillskott.
  4. "Killing Ants" - ANT står för Automatic Negative Thoughts, det vill säga alla negativa tankar som vi dras med utan att ens reflektera över det. Bli medveten om dem och försök aktivt tänka i mera positiva banor istället.
  5. Ha ett positivt socialt nätverk - Med detta avses alltså människorna vi omger oss med och umgås med. De påverkar oss mera än vad vi kanske tänker på. Se till så att du har positiva människor omkring dig och inte för många energitjuvar.
  6. Ren miljö - Att vi omger oss med ren luft, dricker rent vatten och äter mat med så lite tillsatser som möjligt. Också att vi har det rent och hyfsat städat omkring oss, så flyter även tankarna klarare.
  7. Sömn - Jätteviktigt att sova tillräckligt. En utvilad hjärna fungerar bättre i alla avseenden. Prioritera därför sömnen.
  8. Skydda huvudet - Hjälmen på när vi cyklar och mössa på vintern som skydd mot kyla och blåst
  9. Lära sig nytt hela tiden - Ingenting är sämre för vårt intellekt än att stagnera och sluta lära oss nya saker. Satsa på att lära dig något nytt varje dag. Och läs böcker, en bok i veckan, vanlig läsning eller i form av ljudbok.
  10. Stresshantering - Hjärnan behöver vila och slappna av mellan varven. Satsa på mindfulness, meditation, yoga. Tystnad är jättebra för hjärnan!
Och sist men inte minst, knepet för att t.ex. memorera en lång inköpslista utantill eller lära sig namnet på 100 personer. Tänk dig att du placerar det du ska minnas längsmed en "bana". Denna bana kan vara din kropp som du går igenom bit för bit, eller så kan den vara din bostad rum för rum, eller vägen hem från jobbet. Vi kan ta kroppen som ett exempel och prova att lära oss hjärndieten:
  • Avokadon placerar vi högst på huvudet, i håret närmare bestämt. Föreställ dig hur du kletar in hela håret med avokado.
  • Blåbären trycker vi in i näsan så båda näsborrarna blir proppfulla och det till och med trillar ut blåbär. (Ju mer drastiska scenarier desto lättare att minnas.)
  • Broccolin stoppar vi i munnen och knaprar på så den fastnar ordentligt i tänderna, så när vi öppnar munnen ser vi broccoli överallt (precis så som man inte vill se ut).
  • Olivoljan och kokosoljan smörjer vi öronen och hörselgångarna med. En olja för varje sida och som kronan på verket så hänger vi en oliv som örhänge i den ena snibben och en kokosnöt i den andra.
  • Ägget trycker vi ner i halsen. Så det sitter där någonstans ordentligt fastkilat i svalget.
  • Den gröna bladgrönsakerna, som kan vara ruccola, spenat, mangold och liknande strör vi ut över våra axlar som om vi sytt ihop en slängkappa av många olika sorters småblad.
  • Sedan tar vi den vilda laxen (odlad lax innehåller oftast inte lika mycket Omega 3) och draperar den runt halsen som ett stort halsband.
  • Och gurkmejan lägger vi i lungorna som ett stort gult pulvrigt filter (usch!).
  • Valnöten lägger vi i naveln.
  • Till sist låter vi den mörka chokladen rinna ut ur ändtarmen (ja, det kommer vi nog aldrig att glömma...)
Och kom ihåg att hjärnan är plastisk, vilket innebär att den förändras hela tiden. Så det är bara att träna på! 


Källa: You Can Heal Your Life Summit, Hay House, intervju med Jim Kwik, Series One


lördag 4 maj 2019

Utmattad av sociala medier

Så vi har fått ett nytt syndrom: Social Media Fatigue. Vilket innebär att vi tröttnar på, eller ännu värre att vi känner oss utmattade av, sociala medier. Att det blir för mycket med alla konton som ska skötas och ständigt uppdateras och alla vänner och följare som det ska kommuniceras med, all information som ska matas in i hjärnan om allt och alla. Det blir till slut jobbigt att både hinna och orka med detta 24-timmar-om-dygnet-engagemang. 
Mitt perfekta liv på Instagram

Jag läste någons beskrivning av Facebook som "Tävlingen om vem som har det bästa livet". Det beror förstås lite på vem man är vän med eller följer. Men det behöver väl inte sägas att många konton svämmar över av lyckliga stunder och perfekta allting: hem, barn, partners, semestrar, måltider, outfits etc. etc. etc. Instagram är ungefär likadant eller kanske ännu värre. Det handlar ganska mycket om att visa upp en fasad och om att jämföra och jämföras. Eller inte? För Facebook är väl också stället där man kommunicerar och hänger i olika grupper och diskuterar viktiga saker? Och det är bra med många vänner och kontakter.
Men kan man bli beroende av sociala medier? Och utmattad? Det är väl ändå självvalt? Tja, tydligen får vi ju en dopaminkick varje gång vi går in på någon av våra appar eller sidor och ser att vi har fått likes. Och beroende på vem man är och vilka gener man har, så ja, här kan skapas ett beroende. 

"Den här typen av sociala media-appar är väldigt optimerade för att trigga hjärnans kortsiktiga belöningssystem. Det tar helt över vår uppmärksamhet, vår hjärna är designad för att hellre tänka kortsiktigt än långsiktigt när det gäller belöningar. Som när vi till exempel hellre väljer godis än mat."

"Samtidigt bygger den här typen av appar på behovet av utbyte av social information, vilket särskiljer människan som varelse. Vi vill hela tiden veta vad som händer i vår grupp."

Ovanstående citat kommer från Hoa Ly, psykolog och språkrör för "Time well spent Sweden", en svensk systerorganisation till en världsomspännande rörelse som fokuserar på hur vi ska kunna ta tillbaka makten över mobilen. Men behövs det organisationer för att vi ska kunna klara av att hantera detta? 

FOMO (Fear Of Missing Out) kallas begreppet som handlar om att vi är rädda för att missa något. Och detta då i kombination med att vi gärna vill ha små belöningar som ett konstant flöde, gör att vi låter oss styras av våra skärmar och alltså till slut kan bli utmattade. Så då behövs det kanske nätverk och organisationer där man kan gå med för att stärka varandra... 

Följ gärna länken här nedan och titta på Time well spent Swedens korta introduktionsvideo "Varför är det så svårt att sluta scrolla", som behandlar ämnet och bland annat tar upp att Facebook erkänner att de medvetet har utnyttjat sårbarheten i människans psykologi för att stjäla så mycket av vår tid och uppmärksamhet som möjligt, och att den främsta konkurrenten till Netflix är vårt behov av sömn: 

https://www.timewellspentsweden.com

Vad Time well spent vill uppnå är alltså att den tid vi lägger på våra skärmar är kvalitetstid som vi själva styr över, istället för att vi styrs som marionetter av Facebook, Instagram, Twitter, Netflix, Snapchat och What'sapp.

Men förutom all tid som vi lägger på sociala medier - finns det fler nackdelar? Ja, förmodligen:
  • De flesta exponerar sitt privatliv (vilket kan slå tillbaka senare)
  • Det stjäl inte bara tid utan uppmärksamhet från viktigare saker och vad som händer omkring oss (vid en bussolycka i Skåne nyligen kunde t.ex. ingen av samtliga 20-talet passagerare i bussen ge ett vittnesmål till händelsen på grund av att de alla höll på med sina mobiler och ingen såg något)
  • Vi utsätts för en otrolig massa reklam som påverkar oss mycket mera än vi tror
  • Det blir som ett filter mellan oss själva och verkligheten. 
  • Det tar energi (och det är förmodligen bland annat detta som leder till känslan av utmattning)

Ställ dig frågan: Varför är det viktigt? För det kan det ju vara av olika anledningar:
  • Rädsla att missa något viktigt som händer eller sägs
  • Rädsla att tappa vänner, följare, likes 
  • Det ger en känsla av att ha kontroll
  • Det ger en känsla av välbefinnande eller kanske rentav en kick
  • Det är roligt
  • Det är ett viktigt sätt att hålla kontakten och att nätverka
Ställ dig sedan följdfrågan: Och varför är det i sin tur viktigt? Varför är det till exempel så viktigt att inte missa något? Varför måste man alltid ha kontroll? 

Jag slutade själv tvärt med Twitter efter att jag under en period för rätt många år sedan tyckte att det började ta för mycket av min tid. Jag var inte så aktiv själv, men fastnade i allt som andra spottade ur sig och framför allt i länkar som jag följde och som ledde mig till artiklar, trots att jag egentligen blir ganska trött av att läsa artiklar på nätet och hellre läser böcker. Och plötsligt fanns det ingen tid för mig att läsa böcker längre. Varför? För att lästiden gick åt till Twitter, ofta direkt på morgonen, så att hela dagen sedan kom i otakt. Och efter att flera dagar i rad har läst följande, twittrat av en amerikansk kvinna jag följde: "Oops, just spent my morning scrolling through the tweets, have to restart my day. Wroom wrooom!!" så tänkte jag: Dumma människa. Sitta och skriva detta dag efter dag! Varför följer jag henne? Och varför gör jag själv exakt samma sak... Så jag slutade och fick plötsligt mycket mera tid. Mina morgnar blev så mycket skönare och effektivare. Men - jag tappade så klart kollen över allt som hände på Twitter.

Vilket inte hindrade att jag några år senare satt fast med Instagram, cirka en timme varje morgon och en timme varje kväll precis innan jag skulle somna. Vilket bland annat ledde till att jag fick för lite sömn. Samt till att jag satt och beklagade mig inför familjen över att jag hade så litet tid, att jag till exempel inte hann lära mig den nya versionen av min hemsida. "Nej, men Instagram hinner du med!" sa de. Och jag insåg att de hade rätt. För att lära sig nya versioner av hemsidesprogrammet = tråkigt. Och att sitta och redigera foton på Instagram och bara slöscrolla genom en massa fina bilder = roligt, eller åtminstone inte så tankekrävande. Så då drog jag ner på Instagramtiden. Och fick genast färre följare. Men det kanske jag kan leva med.  

Så sociala medier är kul. Till en viss gräns. Pratar vi om att det börjar kännas som krav, att det äter upp all vår tid och styr våra liv tills vi börjar få utmattningssymptom, då är det dags att sakta ner. Och för den som är beroende av att ha 700 Facebookvänner och få hundratals likes varje dag, så är det kanske inte så dumt att ta en paus, om inte annat så bara för att bevisa för sig själv att det går. Det är trots allt inte alkohol eller heroin. Och det går att meddela alla att nu börjar det bli för mycket, nu tar jag timeout ett tag. Folk fattar.

Men Social Media Fatigue beskrivs även som att vi börjar tröttna och blir mindre engagerade. Att vi scrollar och scrollar, men inte längre orkar bry oss. Vi orkar inte läsa längre inlägg eller följa länkar. Allt känns bara som en lavin av händelser och information och vi scrollar, scrollar... men har drabbats av någon slags immunitet till och med mot utrop och rubriker som handlar om krig, våld och misshandel. Vi bemöter Miljö-Greta med en gäspning och orkar inte bry oss om vad de olika partierna står för inför EU-valet. Allting är så mycket. Och ändå så likadant hela tiden. Vi är så vana. Måste vi bry oss? Och detta är väl nästan värre, om sociala medier till slut förvandlar oss till mindre empatiska och medkännande och mera passiva varianter av oss själva? 

Vad gör skärmarna med oss? Kanske kan Anders Hansens "Skärmhjärnan", som jag just ska börja läsa, ge mig svaret. Jag återkommer ifall jag får veta mer. För ämnet fascinerar. 

Och samtidigt kan vi så klart göra en hel del själva. Som att bara återta kontrollen och skapa oss några regler. Som vi ju ändå gör för så mycket annat i livet för att få det att fungera smidigare. Det är inte så svårt att stänga av pushups och själv bestämma när och hur man vill interagera på nätet. Hur mycket tid av din dag vill du lägga på sociala medier? När vill du avsätta den tiden? Och vem vill du följa eller vara vän med egentligen? Vem är värd din tid? Bara som ett litet tips ifall du börjar tröttna på inlägg som "Ooops, just spent two hours on social media, have to restart everything, wroooom, wroooom!".


Källor bl.a.: www.va.se, www.timewellspentsweden.com