Leta i den här bloggen

fredag 28 februari 2014

Vete - ohälsosamt?

Ja, rubriken kanske är provocerande. Vi uppmanas ofta att äta fullkornsprodukter och vem älskar inte pasta och bröd? Och jag menar inte att vi blir tjocka av att äta detta (även om det så klart är fullt möjligt vid överkonsumtion). Men mycket tyder på att vi har ett stort mörkertal över hur många människor som egentligen inte mår bra av vete och i vissa fall även korn och råg, de andra två sädesslagen som också innehåller gluten.

Glutenintolerans, celiaki, vet de flesta åtminstone på ett ungefär vad det är. Tarmluddet förstörs successivt, vilket i sin tur leder till andra funktionsstörningar, till exempel påverkar det näringsupptaget. Vanliga besvär är gaser, bullrande mage, diarréer, magsmärtor och i vissa fall även förstoppning. Näringsbristen kan sedan i sin tur leda till andra symptom. Man kan numera självtesta sig med tester som finns att köpa receptfritt på apoteken och det går även att vända sig till en vårdcentral och få en test utförd.

Men att man även kan ha en allergi mot gluten, eller bara vete, det hör vi inte så mycket om. Och att detta skulle kunna orsaka symptom, som till exempel eksem, har jag aldrig hört en läkare andas ett ljud om, trots att jag är en person som lidit av eksem i åratal och ofta besökt hudkliniker och hudspecialister. De nöjer sig med att skriva ut kortisonsalvor och ge mig broschyrer om hur jag ska leva resten av livet med mitt atopiska eksem.

Atopiskt eksem kallas alltså det som jag har, framför allt på händerna och framför allt vintertid. Att det är atopiskt innebär i stora drag att man inte kan säga exakt vad det beror på, utan att det bara är att stå ut och försöka lindra så gott man kan. Det blir värre av saker som att städa, diska, tvätta håret och laga mat, av torr inomhusluft och kall utomhusluft, en mängd olika saker helt enkelt.

Men jag har länge misstänkt att det även måste bero på något som kommer inifrån, något som jag äter. Jag har noterat att när jag någon gång har varit sjuk och inte ätit på några dagar, då försvinner eksemen. Det är som att den där irritationen i huden som jag annars alltid har, den bara ebbar ut. Därför har jag under lång tid provat med att utesluta en mängd olika saker i min diet och tro mig, det är ett detektivarbete. Vad jag så småningom kommit fram till är att min hud reagerar negativt på citrusfrukter, vilket är rätt så vanligt bland allergiker. Men det har inte räckt att utesluta citrusfrukterna, för jag har ändå eksem. Så det borde vara något annat också. Detektivarbetet har alltså fortsatt och jag har testat att utesluta det mesta som jag hört ska kunna framkalla allergier som t.ex. tomat, paprika, potatis, choklad, laktos, och inte minst, jag har testat att vara vegan. Vegandieten trodde jag mycket på, men upptäckte till min besvikelse att det varken gjorde till eller från om jag åt mejeriprodukter och ägg. Eksemet hade jag likaväl.

I början av det här året lyssnade jag sedan på en serie web-föredrag från amerikanska Hayhouse, som bland annat behandlade kosten. Och DÄR fick jag för första gången höra talas om att vete kan vara en stor bov i många människors liv, utan att vi vet om det. Många, många går omkring och har matsmältningsproblem utan att riktigt inse det. Och dålig matsmältning i sin tur leder ofta till inflammationer i kroppen, vilket kan yttra sig på olika sätt. Och här började jag tänka att det är ju just som en inflammation jag uppfattar mitt eksem. Huden blir röd och svullen och det bildas små blåsor. Därefter kommer klådan och sprickorna i allt det svullna och röda.

Så jag bestämde mig för att testa två veckor utan vete. Jag har ju ändå testat så mycket annat, så jag är van vid att anpassa mig. Fast vete är något av det svåraste, det måste medges. Vete finns i allt nästan, även sådant där man inte ens har tänkt på det, som i soja, i ströbröd, i müsli, couscous. För att inte tala om brödet och pastan då. Det gäller verkligen att lusläsa förpackningarna. Första veckan bakade jag majsbröd. Även de flesta majsbrödsrecepten innehåller vete kan jag intyga, förmodligen för att hålla ihop brödet. Jag hittade till slut ett utan vete i min kära gamla amerikanska kokbok ”The Bible of Southern Cooking” och förstod därefter varför de alltid äter majsbrödet nybakat till maten i USA. Det är nämligen endast då det är gott! Sedan blir det torrt, otroligt smuligt och både svårätet och smaklöst.

Men i alla fall, utan större förhoppningar så hände det otroliga; mina händer lugnade ner sig helt och varken kliade eller blev röda eller svullna. Jag vågade inte riktigt tro på det. Var det ett sammanträffande bara? Så efter de två provveckorna testade jag igen att äta som vanligt. Åhhhh, så gudomligt gott det var med bröd igen och ljuvligt, ljuvligt med pasta!!! Men redan efter två dagar med min vanliga kosthållning hade jag fått tillbaka mina ilsket kliande händer och röda svullnader och smärtsamma sprickor. Och jag tänkte att jag hade föredragit om det varit choklad som jag inte tålde. Det hade varit enklare. Men samtidigt så har jag sådana problem med det här handeksemet att jag faktiskt är beredd att leva efter i stort sett vilken diet som helst, bara jag slipper ha det. Redan efter fem dagar gav jag upp min vanliga diet och uteslöt på nytt alla glutenprodukter för säkerhets skull, alltså även korn och råg. Och – eksemet förbättrades drastiskt! Mina händer har inte varit så här friska på åratal, inte sedan jag bodde i Florida och de fick sina dagliga soldoser.

I efterhand har jag hittat mer information om att veteallergi/spannmålsallergi faktiskt är något som existerar! Och att eksem är ett av symptomen man kan få. Och här har jag gått ett halvt liv och inte haft en aning. Ingen har kunnat ens tipsa mig om det. Och då tänker jag så här, att om mitt eksem beror på vete/spannmål, då skulle även min sons eksem kunna göra det. Och om det ligger någonting alls i att vete är inflammatoriskt, då skulle kanske en reumatiker eller någon med psoriasis eller någon med jobbiga huvudvärksattacker också kunna testa vad som händer om vete utesluts ur kosten. Det är värt att prova! Man kan klara två veckor utan vete. 

Under mina vetefria veckor har jag även hittat bra alternativ. Det finns majspasta och risnudlar till exempel. Det finns en god sojavariant som heter Tamari och som inte innehåller vete. Man kan blanda sin egen müsli med torkad frukt, nötter och boveteflingor. Och jag har även lyckats få till ett hyfsat bröd, även om det blev platt:

Glutenfritt bröd
25 g jäst
2 ½ dl vatten
½ msk fiberHUSK (pulveriserat psylliumfröskal)
1 msk olivolja
½ tsk salt
2,5 dl rismjöl
2,5 dl krossade boveteflingor

Smula jästen i en degbunke. Värm vattnet till fingerljumt 37 grader och häll degspadet över jästen och rör om. Tillsätt fiberHUSK, rör om och låt stå och svälla i ca 10 minuter. Blanda sedan ner olja och salt och mjölblandningen. Blanda om väl (går bra i matberedare men även med en rejäl träsked, man behöver alltså inte använda händerna). Pensla olivolja i en avlång form (ca 1 1/2 liter) och bröa med grovt majsmjöl eller sesamfrön. Tippa ut smeten i formen och jämna till. Täck formen med en bakduk och låt jäsa i 45 minuter (och den jäser inte jättemycket, det är stor skillnad mot vetemjöl). Grädda sedan i nedre delen av ugnen i 200 grader i ca 30 minuter. Stjälp upp brödet och låt svalna under bakduk.


Det ser kanske inte mycket ut för världen, men det är faktiskt inte dumt alls. Sedan det här första försöket på bilden, så har jag även testat med solroskärnor i degen och det var gott. Andra varianter som jag tror kommer att fungera utmärkt är chiafrön, gojibär (för lite sötare bröd) eller klippta soltorkade tomater (för lite saltare bröd). Var inte rädd för att experimentera, det är roligt!

Ja, det ÄR bökigt att ge sig på sådana här dieter. Men samtidigt, när man kommer på vad problemet är och hur man ska äta för att må bättre, då är det värt det, tycker jag. Samtidigt kan det vara otroligt svårt att övertyga folk att man ska testa. Min mamma har till exempel haft mycket ledsmärtor av någon slags vandrande artros som flyttar runt i kroppen, och jag vet inte hur länge jag har föreslagit att hon bara skulle testa två veckor utan kött. Men NEJ, det har inte gått. Hur skulle det se ut? Pappa som är jägare och kommer hem med rådjur och vildsvin. Och deras stora umgänge, tänk när hon blir bortbjuden, vad värdinnan skulle bli besviken… Så okej, vi är alla olika, och det är inte någon idé att tjata på den som inte är redo. Men sedan jag, som redan utesluter kött ur min kost (vilket jag vill poängtera absolut inte är någon uppoffring, utan tvärtom) nu dessutom provat att klara mig utan vete, vilket är ungefär sju gånger besvärligare, DÅ har hon gett sig på att utesluta kött i två veckor. (Obs att hon fortfarande äter fisk.) Och har man sett – nu har hennes ledsmärtor förbättrats till ca 80% och hon klarar sig utan smärtstillande! Därmed inte sagt att detta funkar på alla, men man vet inte förrän man provat som sagt.

Ibland får man alltså testa sig fram. Och har man tur hittar man rätt till slut. Jag är övertygad om att vår mat påverkar oss betydligt mycket mera än vi tror. Och ju mer jag gräver i just det här med vete, ju mer hittar jag om att det faktiskt i många fall kan vara roten till det onda. Så tillhör du en av dem som inte riktigt vet varför du har så mycket magproblem, eksem eller huvudvärk – varför inte vara lite modig och testa?



Källor: bl.a.
www.hayhouse.com; ”Start the Ultimate New You Webinar”,
http://tranastyrka.se/vete-vad-som-pastas-och-vad-man-vet/

www.matnyttig.se/artiklar/17-matallergi/23-veteallergi-och-glutenintolerans





fredag 21 februari 2014

Miljömat - äta bra och klimatsmart


Det finns mycket att väga in när det gäller mat och ätande. Vi ska förstås få i oss den näring vi behöver. Men jag vill också att den näringen ska vara av bästa kvalitet, så att vi inte får i oss en massa bekämpningsmedel. Jag vill inte heller att vi ska äta halvfabrikat proppfulla med en massa tillsatser som är onaturliga för kroppen. Själv är jag inte vegetarian fullt ut, utan jag äter fisk. Fiskar kan vara både fulla med tunga gifter och riskera att fiskas ut. Så här gäller det också att tänka efter lite. Sedan är ett av mina tre barn vegetarian, medan övriga i familjen äter kött. Då vill jag även att köttätarna i största möjliga mån får ekologiskt kött, djur som levt ett bra liv helt enkelt, och som fötts upp på bra och naturligt foder och inte proppats fulla med antibiotika.

Så det finns en del att tänka på både när jag planerar familjens mat och när jag handlar. Ibland har jag fantastiska idéer och hittar på egna recept. Och jag har även en del roliga vegetariska kokböcker jag laborerar från. Men ibland tryter fantasin och jag får fullständig idétorka. Då är det tur att Internet finns, för där kan man verkligen hitta massor. Så jag tänkte tipsa om en väldigt bra sajt;  http://www.miljomat.se Här kan man få hjälp med att sätta ihop sina veckomenyer innan man åker och handlar. Massor med bra vegetarisk mat och recept och till och med färdiga inköpslistor att skriva ut. Dessutom får man näringsberäkningar, miljö- och näringskommentarer, så man lär sig samtidigt. Enda risken är att man fastnar på sajten! Det är en kul, informativ sajt med andra ord, där du även kan hitta intressanta artiklar om mat och miljö.  

Maten är så viktig för hur vi orkar, både kroppsligt och mentalt. Lever vi på skitmat så mår vi därefter och får även ett sämre immunförsvar. Det här med att ekologiska produkter ofta är dyrare, tycker jag därför man bör ha ett lite mera långsiktigt perspektiv på. Målar du ditt hus med en billig, dålig färg, så håller inte resultatet så länge. Det är precis likadant med kroppen. Vi vill ju hålla länge. Dessutom vill vi att miljön ska hålla länge, så den ska också vägas in. Köttproduktionen är till exempel en oerhört stor miljöbov. Om vi alla bara kunde äta vegetariskt en enda dag i veckan, skulle mycket vara vunnet. Sedan är det inte heller helt sant att ALLT som är ekologiskt är dyrare. Man kan odla en del själv (vilket är jätteroligt, man känner sig så duktig!), kanske handla av bönder i närheten och framför allt köpa frukt och grönt när det är i säsong.

MUMS Miljömat som den här sajten heter står för ”Mat Utan en Massa Skräp” och det är väl så vi vill ha det? Jag rekommenderar ett litet besök där för den som inte redan har upptäckt sidan!

fredag 14 februari 2014

Gojibär - Superbär!

De kallas även röda diamanter, kinesiska vargbär eller bocktörne, de fantastiska små röda bären, som är så otroligt näringstäta.


Bland annat innehåller de: vitamin C (500 gånger mer än i apelsiner), vitamin E, vitamin B1, B12, niacin, antioxidanter (t.ex. karotenoider och zeaxanthin som är bra för ögonen, lykopen), kalcium, zink, koppar, selen, fosfor, mangan, aminosyror och omega 6. ORAK-värdet, som mäter andelen antioxidanter, är oerhört högt och med bara 20 gram gojibär täcker man sitt dagsbehov.

Goji odlas i Kina och har där använts inom traditionell läkekonst i århundraden och sägs vara bra mot bland annat synproblem, huvudvärk, problem med potens, lever, njurar och lungor. Där används inte bara bären, utan även bladen, roten och barken tas tillvara och används i te.

På senare år har även västvärlden upptäckt de fantastiska små bären, som smakar ganska gott, och kan användas till det mesta nästan; i müsli, sallader, som snacks bara som de är, i bröd och i smoothies. De bären vi hittar i affärerna här är alla torkade, men vill man ha dem mjukare kan man lägga dem en stund i en skål med varmt vatten.

Det enda man bör tänka på är att de stora odlingarna, som sagt, ligger i Kina och där används kemiska bekämpningsmedel i långt större utsträckning än i Europa och i USA. Det är väl i så fall den enda anledningen till att begränsa sin konsumtion. Ekologiskt odlat är med andra ord det allra bästa. De ekologiska gojibären hittar du oftast inte i affärerna, utan istället på nätet, och du får även betala betydligt mer för dem. Men det är det kanske värt?

Själv har jag alltid med gojibär i den frukostblandning jag strör i min yoghurt. Ibland pillar jag ner dem när jag bakar bröd och ibland hamnar de i en smoothie. Fast mest av allt äter jag dem rätt upp och ner som de är.  De är söta och lite sega i konsistensen. Tillsammans med aprikoser, russin och mörk choklad räknar jag dem som mitt "godis".





fredag 7 februari 2014

Hur man får ett lyckligt liv


Ja, det är förstås inte genom att tjäna massor med pengar, bo i största huset, ha dyraste märkeskläderna och åka på värsta semestrarna. Självklart. Det handlar om harmoni och balans och att hitta sin livsuppgift. Jag har just läst ”manualen”.


Ibland insisterar saker på att komma in i våra liv. De kommer och knackar på vår dörr igen och igen trots att vi redan har sagt nej. Det bästa att göra då är oftast att helt enkelt släppa in dem och ta itu med dem. Yogan var en sådan sak för mig. Jag sa nej till den vid flera tillfällen, innan den till slut lyckades nästla sig in i mitt liv. Om jag sagt ja till yogan tidigare hade jag kunnat komma på rätt spår snabbare. Men ibland är man envis och vill inte öppna sig för nya saker.

Boken som det här ska handla om heter ”Munken som sålde sin ferrari” och den har också kommit och knackat på i många år nu och jag har alltid sagt nej. Robin Sharma, som har skrivit den, är en känd författare, föredragshållare och livsstilscoach. Jag har läst en del av hans blogginlägg, jag följer honom på Twitter och har även sett en del Youtube-klipp av honom. Jag gillar honom! Men jag har också läst så många andra författare i samma bransch och det är väl därför jag har sagt nej just till den här munkhistorien så många gånger. Och faktum är att det nog är själva ordet ”ferrari” som har avskräckt mig. Detta ord, som nog är tänkt att locka till sig läsare, har inte lockat mig. För jag har aldrig önskat mig någon ferrari. Så en munk som säljer sin ferrari låter helt enkelt inte så intressant i mina öron. Jag sa nej till boken redan när jag bodde i USA där den blev bestseller. Jag har ignorerat den här i Sverige också när jag fått förslag från Bokus och Adlibris. Men boken gav sig inte!  Det var meningen att jag skulle ta den till mig. Så till slut övermannade den mig och nu har jag intressant nog till slut läst den – på spanska! Jag stod på Carrefour i Torrevieja och letade efter en lagom enkel bok på spanska och lagom tunn för att inte tynga bagaget för mycket. Och där stod plötsligt den här boken och uppfyllde dessa kriterier. Dessutom hade den lyckats hoppa över i fel hylla från självutvecklingshyllan där den hörde hemma och över till skönlitteraturhyllan, som var den som jag stod och letade i. Ett enda exemplar av den! Det var nog meningen som sagt.

Historien handlar om den framgångsrike amerikanske jetsetadvokaten Julian Mantle, som får en hjärtinfarkt i rätten. Han överlever, men försvinner, utan att tala om vart. Det visar sig senare, när han på nytt dyker upp (och ser ut att vara 20 år yngre istället för 20 år äldre än sin verkliga ålder, vilket var fallet innan), att han sålt alla sina ägodelar (inklusive exklusivt semesterhus och ferrari) och tillbringat en längre tid hos ett indiskt folk, Sivana, i Himlaya i Indien. Här har han lärt sig hur man lever lycklig, ung och frisk och allt detta berättar han om för sin yngre kollega John under en intensiv natt. Och det är det som är historiens kärna. Detta är hemligheterna du behöver känna till för att få ett lyckligt liv. Så här kommer sammanfattningen av dessa regler:

En vanlig dag tänker en människa 60 000 tankar. 99 procent av dessa är exakt desamma som dagen innan. De flesta tankarna är negativa. För att förbättra sitt liv behöver man därför förnya tankarna, tänka nya saker. Hela människans livskvalitet beror på tankarnas kvalitet och vi kan alla lära oss att ta kontroll över våra tankar. (Eller egentligen ”sinnet”. Nu har jag inte läst den svenska översättningen och faktum är att vi på svenska saknar ett bra och användbart ord som uttrycker vad det engelska ”mind” och det spanska ”mente” avser. Det svenska ordet ”sinne” låter lite gammalmodigt och fjontigt på något sätt, men jag tror också att det speglar att vi svenskar är ett ateistiskt folk och därför har det här ordet mer och mer halkat ur vår vokabulär, samtidigt som det nu på nytt behövs i och med vår nyspiritualism; fler och fler svenskar tror på ”något”…) Det finns inga misstag, bara lärdomar. Bakslagen bör vi istället se som möjligheter till personlig utveckling och expansion.

Teknikerna för att ta kontroll över sinnet/tankarna

Rosens hjärta – Detta är en typ av meditation. Sivana-folker föreslår att man plockar en fräsch ros och sitter under tystnad och tittar på rosen. Man bör sitta på ett lugnt och tyst ställe och man tittar in i rosens mitt, dess hjärta. När man märker att tankarna börjar vandra iväg, för man tillbaka dem till rosens hjärta igen. På så sätt tränar man sinnet att förbli fokuserat. För att det ska vara effektivt bör denna meditation utföras en stund dagligen. I början kommer det att kännas svårt, men successivt klarar man att sitta längre och längre. (För den som inte lätt får tag på en fräsch ros kan något annat fungera som ersättning, t.ex. en annan växt eller ett levande ljus.) Låt den här stunden varje dag få bli en oas av lugn. Många rusar genom sina liv och vi behöver alla den här stundens ro.

Motsatt tanke – Vi kan bara tänka på en sak i taget. Så varje gång som du kommer på dig med att ha en negativ tanke, ersätt den medvetet med en motsvarande positiv tanke istället. Tillåt helt enkelt inte negativa tankar att få plantera sig i hjärnan. Tankarna är levande, fyllda med energi och påverkar hela vår livskvalitet. Låt inte de negativa tankarna växa sig stora och starka och ta över.

Sjöns hemlighet – Sivanafolket satt och tittade ut över vattnet i en sjö och föreställde sig allt det som de ville skulle hända. De såg framför sig hur drömmarna uppfylldes. Sinnet arbetar nämligen med bilder. Det vi ser livligt för vår inre syn, det händer. Och den som inte har tillgång till en sjö eller annat vattendrag, kan istället sätta sig tillrätta på ett lugnt och tyst ställe, blunda och se för sin inre syn hur önskningarna går i uppfyllelse.

Hemligheten är: tänk på det du vill ska hända och det du vill göra och lägg all din energi i dessa tankar!

Att tända den inre elden/hitta sitt livs mening, sitt kall 

Alla har talang för något, något som är vår uppgift i det här livet. Hitta ditt mål, det du brinner för, det som är din verkliga livsuppgift.
  • Ha en klar vision av resultatet du vill uppnå.
  • Skapa ett ”positivt tryck” för att behålla inspirationen. (T.ex. berätta för andra om planerna; då blir det viktigt att inte göra dem besvikna.)
  • Skriv ner målen och sätt en tidsram. Att skriva upp önskningar, mål, och drömmar är ett sätt att lära känna sig själv. Man kan förstärka genom att lägga till bilder.
  • Man kan inte göra sig av med de dåliga vanor man har skaffat sig. Men man kan ersätta dem! Det tar 21 dagar för att sätta en vana; ”De magiska 21 dagarna”. Du måste alltså vara uthållig och ge den nya vanan 21 dagar i följd innan den blir en naturlig del av ditt liv.
  • Glöm inte bort att även ha roligt och njuta längsmed vägen mot målen! Om du bara koncentrerar dig på att nå ditt kall och agerar osjälviskt, så kan du lugnt låta universum ta hand om resten.

Att hitta kraften och leda sig själv

Kaizen är ett japanskt ord som innebär att man strävar efter att ständigt förbättra sig. Att även göra det som man är rädd för och att lägga en stund varje dag på att jobba med sig själv. Tekniker för detta:
  • Vara ensam en stund varje dag i tystnad, minimum 15 minuter. Helst i vacker och lugn miljö. Helst samma tid varje dag.  (Kan till exempel kombineras med Rosens Hjärta eller Sjöns Hemlighet.)
  • Fysisk träning varje dag eller åtminstone 5 timmar av veckans 168.  Yoga rekommenderas! Yoga tränar också andningen och det är viktigt att andas rätt. (Du märker att du andas rätt om magen buktar ut på inandning och in på utandning.)
  • Kosten är viktig. Ät ”levande” föda, dvs. frukt, grönsaker, rotfrukter och sädesslag. Undvik döda djur. Framför allt undvik rött kött, som är mycket svårt för oss människor att smälta.
  • Läsa. Läs minst 30 minuter varje dag av uppbyggande litteratur (T.ex. biografier över framstående människors liv, filosofiböcker etc.)
  • Självreflektion. En stund i slutet av varje dag. Hur var dagen, vad gick bra, vad gick dåligt? Syfte: att lära känna sig själv och att göra bättre nästa gång.
  • Stiga upp tidigt varje morgon och börja dagen på ett bra sätt. De flesta kan träna sig till att klara sig på sex timmars sömn. Det handlar om att ha god kvalitet på sömnen när man sover, och det får man när man har harmoni i sitt liv, äter bra, tränar kroppen, mediterar och inte stressar.
  • Musik. Kan få oss att må bättre, känna oss lugnare. Använd dig av musik varje dag en stund.
  • Det talade ordet. Det är viktigt vad du säger till andra, men ännu viktigare vad du säger till dig själv. Upprepa positiva affirmationer eller mantran dagligen. Du är vad du tänker på!
  • En utveckling av en positiv självuppfattning.  Man gör saker för att förbättra sin karaktär. När man stärker sin karaktär, förbättrar man samtidigt bilden man har av sig själv och hur man ser på sina gärningar. Sivanafolket följer vissa principer: arbetssamhet, medkänsla, ödmjukhet, tålamod, ärlighet och mod. När ens karaktär är i samklang med dessa principer uppnår man inre harmoni.
  • Enkelhet. Att förenkla sin tillvaro kan uppnås på många sätt, t.ex. att sluta använda dyra kläder, sluta läsa och lyssna på skvaller, att bli vegetarian, inte vara så girig, sluta vara tillgänglig för alla andra hela tiden och ständigt vara uppkopplad.   

Viktigast av allt för att uppnå sina mål är självkontrollen. Och det kan man alltså träna sig till. Alla framgångsrika människor som uppnått någonting av värde bemästrar självkontroll, även om de inte gjorde det från början. Man tränar viljestyrkan och tar kontroll över sina tankar. När någonting som man har bestämt sig för att göra inte känns så lockande och man funderar över att hoppa av, styr man istället tankarna till hur bra det kommer att kännas efteråt och ser sig själv i den rollen. Konsten är att själv ta kontrollen över sina tankar. Annars blir det istället lätt tankarna som tar kontrollen…

Var rädd om tiden! Se till att få gjort det som verkligen är viktigt och låt inte små bagateller få uppta för mycket tid. Se upp för tidstjuvar! Lär dig att säga nej. Att säga nej till små saker gör det möjligt att säga ja till de stora och viktiga. Begrunda ”regeln om tjugo” = Av de saker du gör är det bara 20% som leder någonvart och som är av varaktig betydelse. Balansera tiden väl. Det är inte naturligt att leva i ett frenetiskt tempo. Om du förenklar tillvaron, så blir det mer tid att utveckla och upptäcka och njuta.

Våga experimentera mer. Våga utveckla din storhet och din potential. Jobba på som om det vore omöjligt att misslyckas. Var modig och sätt inga gränser för din fantasi. Och utnyttja även skrattets starka och positiva kraft! Träna dig i att vara tacksam över det som går bra.

Det är även viktigt att leva i nuet. Lyckan är en resa, inte ett mål. De stora målen får oss att känna inspiration och vilja stiga upp om morgonarna. Men var närvarande i nuet, i vägen som leder dit. Lämna inte till ”sedan” de små sakerna som gör att du mår bra och får livskvalitet i nuet. Lev fullt ut varje dag. Gå inte och vänta på att du ska samla mer pengar på banken, på att du ska få fler människor i din omgivning som hjälper dig, på att det rätta tillfället ska uppstå – gör det du behöver för att må bra och gör det nu!
  
Om alla, eller bara några, av dessa råd tillämpas kommer det att ske mirakel i ditt liv!

Mina egna två råd till dig efter alla dessa råd från Sivanafolket i Himalaya:

1.     Läs boken! Den är tunn och lättläst. Dessutom upplever man saker olika och du kanske hittar helt andra guldkorn. Eftersom jag dessutom läste den på spanska är det mycket möjligt att jag missat en del och jag kommer att läsa om den så småningom. Ibland upptäcker man helt nya saker när man läser en text en andra eller tredje gång.

2.     När något envisas med att komma in i ditt liv; släpp in det! Ofta handlar det om positiva saker som tillför och berikar. Ibland handlar det förstås om negativa saker också, men då är det förmodligen idé att ta itu med dem aktivt och inte bara fly eller stänga dem ute.


Källa: El monje que vendió su ferrari - Robin Sharma