Yoga varje dag

Yoga regelbundet fungerar lite grand som antidepressiv medicin. Vissa studier visar på att det faktiskt är lika effektivt. Det är därför det är en bra idé att få in yoga på sitt dagsschema. Vi mår helt enkelt bättre och får stabilare humör. Livet ter sig lite ljusare och både kroppen och själen får sin dos.

Vad jag ofta hör från många håll är att det är svårt att hinna med yoga varje dag. Hur ska man kunna trycka in det? Med allt annat som ska hinnas också?

Problemet är ofta att man tror att man måste göra yoga helst en hel timme varje gång, eller åtminstone en halvtimme. Ett annat är att man tycker att man inte kommer ihåg positionerna från yogapassen man brukar gå på. Så att göra yoga hemma de dagar man inte går på pass känns mest som ett stort och bökigt projekt, istället för den stund av avkoppling det borde vara.

Gör då så här: Rulla ut din matta och låt det få ta 5-10 minuter. Det är så mycket bättre än ingenting alls. Vad studierna som gjorts nämligen visar är att även lite-lite-lite yoga har effekt! Och även om du känner dig helt blank i huvudet, så finns det kanske åtminstone två positioner som du kan komma ihåg från dina yogapass? Gör då dem! Ibland kanske du inte ens tycker att du vill rulla ut din matta eller byta om. Det är också okej. Gör en krigare 2 på golvet i vilka kläder du än har på dig och ta några djupa andetag. Eller lägg dig på rygg i sängen eller direkt på golvet och gör liggande sidvridningar eller kanske en Happy Baby. Gör det inte så komplicerat helt enkelt. Har du barn så kan de få hänga på och ni kan göra positionerna tillsammans.

Kanske kommer du att märka att du vissa dagar startar med två positioner, men sedan känner att du kommer ihåg fler och gärna vill fortsätta en stund till. Bra i så fall! Ta det som det kommer, lyssna på dagsformen. Det allra viktigaste är att få något litet gjort. Då känner du dig dessutom nöjd med dig själv.

Det finns förstås även korta videor och youtube-clip man kan använda sig av om man bara vill ha någonting att följa. Prova dig fram!

Skratt förbättrar immunförsvaret

Jag är som vanligt intresserad av hur vi förbättrar och stärker immunförsvaret så vi kan leva långa och friska liv. För visst är det väl bäst att helt enkelt inte bli sjuk över huvud taget? Det är faktiskt värt lite ansträngning. Och blir man sjuk, så vill man väl bli frisk – helst genast. Så idag har turen kommit till skrattets effekt på vår hälsa. Det är inte för inte som man introducerar clowner på sjukhusen nämligen. Och det är väl sällan vi mår så bra och känner oss så avslappnade som när vi fått skratta ut ordentligt?

De flesta av oss har väl vid det här laget hört talas om Norman Cousins, mannen som skrattade sig frisk. Cousins drabbades av en allvarlig, förlamande ryggradssjukdom (Bechterews sjukdom) och läkarna bedömde hans chanser att bli frisk igen som minimala. Cousins var sjukskriven och kunde inte längre arbeta. Behandlingarna han fick hjälpte inte. Då bestämde han sig för att testa en alternativ medicin, nämligen skratt. Han började titta på mängder av komedier och dolda-kameran-inspelningar och läste även mycket humorlitteratur. Till att börja med märkte han att sömnen blev bättre och sedan minskade successivt förlamningen och inflammationen dämpades. Efter några månaders ”behandling” var han så pass frisk att han kunde börja arbeta igen. Cousins skrev senare en bok om sitt tillfrisknande (Anatomy of an illness as perceived by the patient).Men faktum är att redan på medeltiden fanns det läkare som rekommenderade skrattbehandling för sina patienter.

Skratt frigör endorfiner (kroppens eget må-bra-hormon) och dämpar därmed både smärta och känslor av stress. Skrattet ökar även antalet vita blodkroppar, vilket alltså stärker immunförsvaret. Det finns forskning som tyder på att skratt har en speciellt gynnsam effekt mot cancer. Vid en ordentlig skrattattack vädrar vi också ut lungorna och alla kroppens organ får mer blod och syre, däribland hjärnan, vilket leder till att vi blir mer kreativa om vi skrattar ofta. Forskning har även visat på att skratt sätter mer fart på den högra hjärnhalvan, som är hemvist för vår fantasi.

Blodtrycket höjs tillfälligt under en skrattattack, men sänks igen direkt efteråt och mycket tyder på att skrattet har en positiv och stabiliserande effekt på blodtrycket totalt sett. Många olika muskelgrupper involveras när man skrattar ordentligt och de inre organen får massage. Efteråt slappnar alla musklerna av och vi känner oss behagligt avspända.

Skratterapi har vuxit fram efter ett koncept av den indiske läkaren, dr. Madan Kataria, som 1995 startade grupper som träffades för att skratta tillsammans. Numera finns det skrattgrupper och även s.k. skrattyoga lite överallt i världen.

Så lev inte ditt liv för seriöst och inrutat, utan skapa utrymme för glädje och skratt, så har du större chanser att hålla dig frisk:

• Titta på roliga filmer och komedier och läs roliga böcker och serier.
• Odla dina vänskapsrelationer och satsa på de personer som får dig att skratta mycket och må bra. Dra kraftigt ner på (eller avsluta helt och hållet) de relationer som känns negativa och som drar ner dig.
• Träna på att se det humoristiska i många vardagssituationer.
• Slappna av och ta inte livet så allvarligt.


Källor:
Det goda skrattet – Görel Kristina Näslund
www.vardguiden.se
www.news.cancerconnect.com
www.passagen.se

Skönhet inifrån - fräsch hy med hjälp av bär

Jag tror att en stor del av skönheten kommer inifrån. Det vi äter och dricker avspeglar sig i vårt yttre.

Kollagen är en byggsten i kroppens stödjevävnad och viktig för hudens elasticitet. När vi åldras blir kollagenet naturligt mindre elastiskt och vi får fler och fler rynkor. Många hudvårdsprodukter innehåller därför kollagen och marknadsförs som ett sätt att hålla huden ung och vacker. Men kollagenmolekylerna är för stora för att kunna tränga ner i huden på djupet, så frågan är hur pass effektiva dessa anti-age-krämer egentligen är.

Bättre då att satsa på bär! Antocyaniner, som det är gott om i blå, lila och mörkröda bär, har förmågan att tillsammans med vitamin C, som också ingår rikligt i de flesta bär, stärka kroppens kollagenproduktion. Så äter du mycket bär håller sig huden slätare och rynkorna kommer senare.

Tyvärr har vi ju inte bärsäsong året runt i Sverige, så utnyttja frysen. Däremot är antocyaniner känsliga för tillagningsprocesser, så gör du sylt av bären förstörs en del av effekten. Ät alltså helst bären färska eller från frysen. Du äter dem som de är eller i yoghurten eller till glassen. Du kan också göra goda smoothies. Bara att frossa på!

Risker:
För ett tag sedan larmade tidningarna om att frysta bär kunde leda till Hepatit A. Sedan visade det sig att det handlade om jordgubbar från en dansk leverantör, alltså inte ALLA frysta bär. Många av oss är dessutom vaccinerade mot Hepatit A, men tidningarna vill gärna blåsa upp saker.

Dvärgbandmasken finns i Europa och sprids bland annat via rävars och mårdhundars avföring. Detta är däremot allvarligare eftersom sjukdomen som detta leder till, alveolär echinococcos, är dödlig och människor kan drabbas om de får i sig maskens ägg och det kan vi alltså få via avföring på lågväxande bärbuskar, typ blåbär. Tidigare fanns masken inte i Sverige, utan endast i övriga Europa, där den fortfarande finns i stor utsträckning. Det är alltså inte så lämpligt att ut och plocka blåbär i Alperna. Tyvärr har man nu hittat en del smittade rävar också i Sverige, men sjukdomen är hittills inte särskilt utbredd. Risken är alltså inte jättestor om du vill plocka dina egna blåbär i Sverige. Dock får vi nog tyvärr räkna med att detta kommer att förändras i framtiden. På Jordbruksverkets hemsida kan du hitta senaste information om var riskerna är störst.

Istället:
Vill du känna dig säkrare så ät odlade blåbär istället för vilda. De odlade är en annan, högväxande, sort och risken att rävar springer och bajsar bland dessa är betydligt mindre. Dessutom kan du odla den här sorten själv i din trädgård. Hallon är ju också en hög buske och förmodligen inte särskilt utsatt för rävar och mårdhundar ens bland odlingarna ute i Europa. Så har vi ju även vinbär, jordgubbar och körsbär. Så med eller utan dvärgbandmask, finns det mycket att välja på!

Dessutom:
Äter du mycket bär får du även andra positiva hälsoeffekter än bara fin hy. Bären är fullpackade med nyttigheter; olika fytonutrienter och vitaminer som samverkar och är effektiva mot fria syreradikaler, vilket stärker ditt immunförsvar så du håller dig friskare, samt fibrer, som håller magen igång och motverkar trög mage, mag- och tarmcancer.



Källor bla:
Supermat – Helena Nyblom
www.jordbruksverket.se

Utomhusyoga

Jag har varit i södra Spanien igen. Där kan man göra utomhusyoga i stort sett året runt. Just därför kommer här några ord om varför detta är så underbart-vilsamt-energigivande och helt enkelt bättre (enligt mig åtminstone!). Utomhuskänslan är nämligen underbar. Den går inte att återskapa inomhus.

• Naturens ljud har en lugnande effekt: fåglar som kvittrar, grodor som kväker, grenar som vajas av vinden, vågor från havet eller porl från bäck eller fontän. Ljuden beror förstås på var man är, men jag upplever dem alltid som avkopplande, till och med trafikbrus och röster på avstånd.
• Också lite beroende på var man är, men oftast känns det starkt att man återknyter till naturen och tränar på ett mera jordnära sätt.
• Mera syre. Fräschare luft att andas.
• Ljuset är alltid starkare, även en molnig dag eller när man gör yoga i skuggan. Därför får vi mera energi av utomhusyoga.
• Det är perfekt mindfulnessträning, att lära sig känna och lägga märke till de små detaljerna; vinden mot huden, en humlas surrande, solens värme i nacken.
• Utomhusyoga känns inte bara som träning, det är mera som en upplevelse.

Så varför gör vi inte mera utomhusyoga i Sverige? Ja, det var förstås en dum fråga… helt enkelt därför att det ca 350 dagar om året är alldeles för kallt! Man ska vara varm i kroppen när man gör yoga. Därför gäller det att utnyttja de få bra, varma och sköna dagar som vi har i det här landet. Jag brukar ofta göra yoga utomhus i trädgården om sommaren, även i Sverige, och jag erkänner att jag även gör det om det är en aning kyligt, bara för känslan och för att jag känner att jag får bättre energi av det. Men i år har jag tänkt sjösätta ett projekt som jag funderat på i flera år nu. Vi ska ha utomhusyoga i Ramlösaparken när/om det blir fina sommarkvällar. Jag kommer att meddela mitt yoganätverk när det blir dags, meddelande kommer samma dag och så får man mejla eller sms:a tillbaka och anmäla sig. Jag kommer även att samla in pengar till förmån för SOS Barnbyar vid dessa utomhustillfällen. Det känns bra att yoga för ett gott ändamål också. Och nu hoppas vi på en varm och fin sommar. Med mycket yoga!

Naturgodis med banan, kakao och kokos

Varför köpa godis när man kan göra själv? Fast just det här godiset påminner nästan mer om glass. Jättegott när man är sugen på något sött och glassigt, men ändå vill hålla sig på den hälsosamma sidan:

1. Dela några bananer i bitar till ”bananpengar”.
2. Blanda ca 1/2 dl kakao och 4-5 msk kokosflingor på en tallrik.
3. Vänd bananpengarna i kakao-kokosmixen så båda sidorna blir täckta och lägg dem sedan på en tallrik och ställ i frysen några timmar.

Blir det över av mixen, spara i en burk och använd en annan dag.