Ibland när vi försöker lösa ett problem kämpar vi så hårt med våra tankar att all energi går åt och vi känner oss alldeles utpumpade. Stressen som problemlösningen skapar påverkar också hur vi tänker. Om stressnivån blir alltför hög, stänger delar av hjärnan ner och gör det omöjligt för oss att komma fram med de idéer som krävs för att kunna ta itu med problemet. För mycket stress ställer in hjärnan på att ”fly eller fäkta” och då kan vi i princip bara agera på två sätt; slåss (fäkta) mot det som hotar oss eller fly från faran.
Men vi kan undvika detta fördummande sätt att tänka genom att byta omgivning. När du känner att du håller på att stressa upp dig eller tappa fokus, byt miljö och se till att istället fokusera på en helt annan uppgift. Gå en golfrunda, kasta boll eller spring en runda för att komma runt den här tankefällan som hjärnan skapat. När du sedan kommer tillbaka till ditt ursprungliga problem kommer du att ha bytt stresskänslorna mot en mera avslappnad attityd och vara mera redo.
Att lämna problemet en stund ger det undermedvetna möjligheten att lösa det, medan ditt medvetna sinne istället sysselsätter sig med andra saker. Ibland kan lösningen på ett problem komma när vi sover. Det är då vårt undermedvetna är som mest aktivt. I stort sett alla våra erfarenheter och kunskaper finns lagrade i den här delen av hjärnan. Det är här kreativiteten turboladdas.
Ett annat effektivt sätt att sätta fart på kreativiteten är att läsa. Just det, läsa! När vi läser skapar vårt undermedvetna automatiskt bilder, vare sig vi vill det eller inte, och hjälper till att sätta igång kreativa processer. Så börja läsa mer och upptäck hur dina kreativa sidor växer sig starkare. Både Einstein och Da Vinci var flitiga läsare.
Einstein sa att han bara brukade föreställa sig något på ett visst sätt och först därefter satte han igång med att bevisa att det var möjligt. Med andra ord så gick den kreativa processen före själva experimentet.
utdrag ur Ron Whites veckobrev, 27 april 2011
fredag 29 april 2011
söndag 27 februari 2011
Balans i livet
I Benediktinklostrens regler från 1200-talet delades dygnet in i tre lika delar. En del, vita activa, innebar åtta timmars aktivt arbete. Ytterligare åtta timmar avsattes för att sova. Och de resterande åtta timmarna skulle användas till något man kallade för vita contemplativa. De skulle ägnas åt att begrunda livet, ha kontakt med sig själv och med högre makter, med andra människor och med naturen.
Detta att dygnet delas upp i tre lika stora bitar finns även formulerat i andra sammanhang och går så långt tillbaka som till första seklet e.Kr. Ett liv i balans med andra ord!
Först under upplysningstiden började i Europa spridas den maniska fixeringen vid vita activa, som under 1900-talets senare del antog alltmer extrema former, där vi blev alltmer uppslukade av att arbeta och prestera.
Så blir vi lyckligare ju mer vi presterar? Blir vi bättre och mer lyckade människor om vi är ständigt aktiva, ständigt på språng? Det kanske vi rent av blir. En tid. Men inte i längden. I längden är det fortfarande balans som gäller. Det är balans som gör att vi håller ihop och orkar. För vad är det som gör att människor drabbas av utmattningsdepressioner? Vad är det som knäcker oss människor? Vi kan komma med långa och invecklade förklaringar om vad som i det enskilda fallet leder fram till detta, ofta inkluderande för mycket arbete eller kanske inget arbete alls. Men det finns också ett svar som är väldigt enkelt: Vi knäcks när vi inte längre har balans i våra liv.
Så sträva efter detta för ett balanserat liv; åtta timmars sömn, åtta timmars arbete (och här inkluderas förstås hushålls-, trädgårdsarbete och andra sysslor som upplevs som arbete och plikt, exakt vad kan skilja sig från individ till individ) och så åtta timmars avkoppling och fritid (påfyllningstid - och här vet också bara du vad som ger dig mest påfyllning i just ditt liv). Gammal klokskap rostar aldrig!
Källa: Duktighetsfällan - J Rose & A Perski, 2008. Prisma
Detta att dygnet delas upp i tre lika stora bitar finns även formulerat i andra sammanhang och går så långt tillbaka som till första seklet e.Kr. Ett liv i balans med andra ord!
Först under upplysningstiden började i Europa spridas den maniska fixeringen vid vita activa, som under 1900-talets senare del antog alltmer extrema former, där vi blev alltmer uppslukade av att arbeta och prestera.
Så blir vi lyckligare ju mer vi presterar? Blir vi bättre och mer lyckade människor om vi är ständigt aktiva, ständigt på språng? Det kanske vi rent av blir. En tid. Men inte i längden. I längden är det fortfarande balans som gäller. Det är balans som gör att vi håller ihop och orkar. För vad är det som gör att människor drabbas av utmattningsdepressioner? Vad är det som knäcker oss människor? Vi kan komma med långa och invecklade förklaringar om vad som i det enskilda fallet leder fram till detta, ofta inkluderande för mycket arbete eller kanske inget arbete alls. Men det finns också ett svar som är väldigt enkelt: Vi knäcks när vi inte längre har balans i våra liv.
Så sträva efter detta för ett balanserat liv; åtta timmars sömn, åtta timmars arbete (och här inkluderas förstås hushålls-, trädgårdsarbete och andra sysslor som upplevs som arbete och plikt, exakt vad kan skilja sig från individ till individ) och så åtta timmars avkoppling och fritid (påfyllningstid - och här vet också bara du vad som ger dig mest påfyllning i just ditt liv). Gammal klokskap rostar aldrig!
Källa: Duktighetsfällan - J Rose & A Perski, 2008. Prisma
tisdag 22 februari 2011
Konsten att hantera sin ilska
Att stänga inne sin ilska och inte visa den = inte så bra. Lagras ilska på hög riskerar vi att någon liten trivialitet sedan blir droppen som får bägaren att rinna över och vi exploderar desto mer. Eller så leder undertryckt ilska till spänningar i kroppen, t.ex. värk i nacke, käkar och huvud eller till högt blodtryck.
Att visa sin ilska = inte nödvändigtvis jättebra det heller. Att fritt släppa ur sig sin ilska vid alla tillfällen och på grund av minsta anledning kan faktiskt leda till att vi istället förstorar saker och triggar upp oss själva ännu mer. Tränar vi oss på att vara arga, då blir vi också mera arga till vår personlighet. Detta kan också leda till högt blodtryck.
Så hur bör vi göra då?
Agera bestämt, inte aggressivt:
Att skrika och gapa och agera ut kan, som sagt, göra att vår ilska bara växer sig starkare. Försök istället kommunicera lugnt. Träna dig i lugnare situationer med små förtretligheter först, så blir du bättre på det.
Lägg märke till vad som gör dig upprörd:
Försök undvik situationer som gör dig väldigt arg. Tyvärr är detta förstås inte alltid möjligt… Men bara att vara medveten om vad som lockar fram dina värsta reaktioner kan hjälpa dig att agera på ett annat sätt.
Vänta en minut:
Ta ett djupt andetag och räkna långsamt till 10. Gör det en gång till – eller säg bara ”Ursäkta mig” och gå din väg om det behövs. En kort timeout kan hjälpa dig att tänka mera rationellt och att kunna uttrycka dig mera sansat.
Säg vad du tycker:
Låt inte ilskan bara få ligga där och puttra och göra dig upprörd under lång tid. Förklara istället hur du tycker och känner, men på ett lugnt och sansat sätt. Använd ”Jag upplever det” och ”Jag känner” istället för ”Du är” och ”Du gör” som ofta uppfattas anklagande. Det handlar om just det; hur du upplever det. Känns det svårt att uttrycka det muntligt på ett bra sätt, samla tankarna och skriv ner det istället.
Gör en snabbkoll:
Nästa gång det händer, fundera snabbt över tre saker:
Hur viktigt är detta om man ser det i ett större perspektiv? Hur viktigt är det om en vecka? Om en månad? Om ett år?
Är det värt att låta detta få förstöra min dag?
Finns det någonting konstruktivt som jag kan – eller bör – göra åt saken?
Källa: United Healthcare
Att visa sin ilska = inte nödvändigtvis jättebra det heller. Att fritt släppa ur sig sin ilska vid alla tillfällen och på grund av minsta anledning kan faktiskt leda till att vi istället förstorar saker och triggar upp oss själva ännu mer. Tränar vi oss på att vara arga, då blir vi också mera arga till vår personlighet. Detta kan också leda till högt blodtryck.
Så hur bör vi göra då?
Agera bestämt, inte aggressivt:
Att skrika och gapa och agera ut kan, som sagt, göra att vår ilska bara växer sig starkare. Försök istället kommunicera lugnt. Träna dig i lugnare situationer med små förtretligheter först, så blir du bättre på det.
Lägg märke till vad som gör dig upprörd:
Försök undvik situationer som gör dig väldigt arg. Tyvärr är detta förstås inte alltid möjligt… Men bara att vara medveten om vad som lockar fram dina värsta reaktioner kan hjälpa dig att agera på ett annat sätt.
Vänta en minut:
Ta ett djupt andetag och räkna långsamt till 10. Gör det en gång till – eller säg bara ”Ursäkta mig” och gå din väg om det behövs. En kort timeout kan hjälpa dig att tänka mera rationellt och att kunna uttrycka dig mera sansat.
Säg vad du tycker:
Låt inte ilskan bara få ligga där och puttra och göra dig upprörd under lång tid. Förklara istället hur du tycker och känner, men på ett lugnt och sansat sätt. Använd ”Jag upplever det” och ”Jag känner” istället för ”Du är” och ”Du gör” som ofta uppfattas anklagande. Det handlar om just det; hur du upplever det. Känns det svårt att uttrycka det muntligt på ett bra sätt, samla tankarna och skriv ner det istället.
Gör en snabbkoll:
Nästa gång det händer, fundera snabbt över tre saker:
Hur viktigt är detta om man ser det i ett större perspektiv? Hur viktigt är det om en vecka? Om en månad? Om ett år?
Är det värt att låta detta få förstöra min dag?
Finns det någonting konstruktivt som jag kan – eller bör – göra åt saken?
Källa: United Healthcare
tisdag 15 februari 2011
Mindfulness bra för hjärnan
På 80- och 90-talen hörde vi aldrig talas om mindfulness. På den tiden gällde det att vara hungrig, stresstålig och kunna ha många bollar i luften samtidigt, ju fler desto bättre. Det var sedan vi började gå in i väggen, bli utbrända eller drabbas av utmattningsdepression, vad vi nu väljer att kalla fenomenet, som först sågs som ett svaghetstecken, men så småningom i början på 2000-talet blev mer och mer rumsrent och accepterat i och med att fler och fler drabbades. Nästan till slut någonting att vara lite stolt över, för det visar ju att vi verkligen gett allt och ansträngt oss! Och efteråt, när väl sjukskrivningen blivit ett faktum, blir det tillåtet att varva ner och tänka om. En nystart.
Så nu är det mindfulness som gäller. Och som med mycket annat går det att tjäna pengar på detta. Det skrivs böcker, artiklar, bloggar och det hålls kurser, säljs cd-skivor och dvd:er och nu det senaste, appar till mobilen. Självklart är mindfulness någonting som är bra! Det är bara intressant att detta, som jag egentligen tycker är en grundkunskap och någonting som i årtusenden fallit sig naturligt för oss människor, det vill säga att ägna oss åt en sak i taget och låta det få vår fulla uppmärksamhet, nu blivit något som marknadsförs och säljs och måste läras ut för att vi ska kunna klara av det. När det egentligen är så enkelt.
Om någon såg Hipp Hipp för ett antal veckor sedan så satt den stressade JO med sin terapeut, som bad honom att sitta och hålla i ett russin och studera det. Ja, de kom inte ens så långt att hon hann förklara för honom att det var det som var meningen att han skulle göra, innan han flög upp och deklarerade att sådant trams, det hade han verkligen inte tid med. Men just den övningen är en bra träning i mindfulness, tycker jag, och jag har använt den ibland vid föreläsningar. Ta ett föremål, till exempel en penna, och sätt dig och studera den i tio minuter. Tänk under den tiden inte på någonting annat än på den pennan. Lägg märke till så mycket som möjligt hos pennan; materialet, färgen, strukturen, alla detaljer. Hur gick det? Klarade du att tänka bara på pennan hela tiden? Förmodligen inte. Det här är nämligen en ganska svår uppgift för en modern människa. Men en bra träning. Betydligt lättare är det att tillåta sig att ägna sig åt en sak i taget. Nu skriver jag den här rapporten och då ägnar jag mig enbart åt det. Nu lagar jag mat och ägnar mig 100 % åt matlagningen och inga andra tankar, planeringar, telefonsamtal, sms:ande eller tv-tittande. Vi kan träna oss i detta, att lugna ner oss och styra vår uppmärksamhet. Det ligger i våra mänskliga gener att klara detta, till och med utan kurser och appar!
Bästa mindfulnessen är förstås att enbart ägna sig åt något rogivande och verkligen klara av det, till exempel en skogspromenad, meditation eller yoga. Utan att låta tankarna flyga. Att bara vara i nuet.
Nedstående en länk till ett klipp från Nyhetsmorgon 8 februari, där Åsa Nilsonne och Kristina Kumlin intervjuas om mindfulness och vilken påverkan det har på vår hjärna när vi mediterar eller styr vår uppmärksamhet.
http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=meditation_kan_reparera_en_utbrand_hjarna&videoid=1219025
Så nu är det mindfulness som gäller. Och som med mycket annat går det att tjäna pengar på detta. Det skrivs böcker, artiklar, bloggar och det hålls kurser, säljs cd-skivor och dvd:er och nu det senaste, appar till mobilen. Självklart är mindfulness någonting som är bra! Det är bara intressant att detta, som jag egentligen tycker är en grundkunskap och någonting som i årtusenden fallit sig naturligt för oss människor, det vill säga att ägna oss åt en sak i taget och låta det få vår fulla uppmärksamhet, nu blivit något som marknadsförs och säljs och måste läras ut för att vi ska kunna klara av det. När det egentligen är så enkelt.
Om någon såg Hipp Hipp för ett antal veckor sedan så satt den stressade JO med sin terapeut, som bad honom att sitta och hålla i ett russin och studera det. Ja, de kom inte ens så långt att hon hann förklara för honom att det var det som var meningen att han skulle göra, innan han flög upp och deklarerade att sådant trams, det hade han verkligen inte tid med. Men just den övningen är en bra träning i mindfulness, tycker jag, och jag har använt den ibland vid föreläsningar. Ta ett föremål, till exempel en penna, och sätt dig och studera den i tio minuter. Tänk under den tiden inte på någonting annat än på den pennan. Lägg märke till så mycket som möjligt hos pennan; materialet, färgen, strukturen, alla detaljer. Hur gick det? Klarade du att tänka bara på pennan hela tiden? Förmodligen inte. Det här är nämligen en ganska svår uppgift för en modern människa. Men en bra träning. Betydligt lättare är det att tillåta sig att ägna sig åt en sak i taget. Nu skriver jag den här rapporten och då ägnar jag mig enbart åt det. Nu lagar jag mat och ägnar mig 100 % åt matlagningen och inga andra tankar, planeringar, telefonsamtal, sms:ande eller tv-tittande. Vi kan träna oss i detta, att lugna ner oss och styra vår uppmärksamhet. Det ligger i våra mänskliga gener att klara detta, till och med utan kurser och appar!
Bästa mindfulnessen är förstås att enbart ägna sig åt något rogivande och verkligen klara av det, till exempel en skogspromenad, meditation eller yoga. Utan att låta tankarna flyga. Att bara vara i nuet.
Nedstående en länk till ett klipp från Nyhetsmorgon 8 februari, där Åsa Nilsonne och Kristina Kumlin intervjuas om mindfulness och vilken påverkan det har på vår hjärna när vi mediterar eller styr vår uppmärksamhet.
http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=meditation_kan_reparera_en_utbrand_hjarna&videoid=1219025
torsdag 10 februari 2011
Fixa arbetstopparna
Det här är ju lämpligt att skriva om nu när jag själv lever med en arbetstopp, som dock kommer att avslutas med att jag på söndag äntligen får en ledig dag. Det viktiga när vi har en period med ovanligt mycket jobb, är att vi prioriterar rätt. Ungefär så här:
1. Jobbet. Är det en tillfällig intensiv period så fokusera på att göra en bra arbetsinsats.
2. Sömnen. Det är förstås frestande när man får mindre fritid än vanligt att dra ner på just sömnen. Men den som inte sover tillräckligt kan inte heller prestera bra. Det är därför det är viktigt att se till så vi faktiskt får all sömn vi behöver under en sådan här period. Försök att nedprioritera annat istället.
3. Bra mat. Fall inte i fällan att på grund av tidsbrist äta snabbmat med en massa onödigt salt, fett och tomma kalorier. Satsa på långsamma kolhydrater, t.ex. rejäla fullkornsmackor med bra pålägg och mycket grönsaker. Ta med dig detta om du lever på språng, det är den bästa snabbmat du kan få! Plussa på med mycket frukt och en och annan yoghurt som mellanmål. Konsten är att fylla på med bra föda innan blodsockret hinner sjunka för lågt. Rätt energi med andra ord, så orkar vi mycket mera. Hemlagade, nyttiga matlådor är förstås också ett alternativ. Det går kanske att planera för och fixa innan arbetstoppen sätter in och stoppa i frysen så länge? Bra matvanor handlar mycket om planering.
4. Rör på dig. Själv har jag förmånen att få röra mig mycket i mitt jobb, så risken under mina arbetstoppar är snarare att jag rör mig för mycket och istället sliter ut kroppen, så för min del handlar det snarare om att hitta korta stunder att bara vila kroppen (yogans savasana är ett bra tips!). Men för den som tillbringar sina arbetstoppar vid skrivbord eller konferensbord, gäller det att hitta små rörelsepauser, för att få mera energi, bättre sömn och tänka klarare. Korta promenader kan vara ett bra medel. Också att bara ställa sig upp några minuter och stretcha. Kontorsyoga, som inte behöver ta mer än fem minuter, är ett annat sätt.
Viktigast med arbetstoppar är att se till så att de förblir just toppar. Vi är gjorda för att klara av stress, men vi måste ha återhämtning efteråt. Stresstoppar som pågår i all evighet och aldrig tar slut mår vi inte så bra av. Då är det ju inte heller längre någon topp, utan en farlig kurva som antingen stiger eller ligger intakt. Se i så fall upp så du inte kör slut på dina energier. Men en tillfällig topp kan annars faktiskt fungera som en kick och kännas riktigt rolig.
1. Jobbet. Är det en tillfällig intensiv period så fokusera på att göra en bra arbetsinsats.
2. Sömnen. Det är förstås frestande när man får mindre fritid än vanligt att dra ner på just sömnen. Men den som inte sover tillräckligt kan inte heller prestera bra. Det är därför det är viktigt att se till så vi faktiskt får all sömn vi behöver under en sådan här period. Försök att nedprioritera annat istället.
3. Bra mat. Fall inte i fällan att på grund av tidsbrist äta snabbmat med en massa onödigt salt, fett och tomma kalorier. Satsa på långsamma kolhydrater, t.ex. rejäla fullkornsmackor med bra pålägg och mycket grönsaker. Ta med dig detta om du lever på språng, det är den bästa snabbmat du kan få! Plussa på med mycket frukt och en och annan yoghurt som mellanmål. Konsten är att fylla på med bra föda innan blodsockret hinner sjunka för lågt. Rätt energi med andra ord, så orkar vi mycket mera. Hemlagade, nyttiga matlådor är förstås också ett alternativ. Det går kanske att planera för och fixa innan arbetstoppen sätter in och stoppa i frysen så länge? Bra matvanor handlar mycket om planering.
4. Rör på dig. Själv har jag förmånen att få röra mig mycket i mitt jobb, så risken under mina arbetstoppar är snarare att jag rör mig för mycket och istället sliter ut kroppen, så för min del handlar det snarare om att hitta korta stunder att bara vila kroppen (yogans savasana är ett bra tips!). Men för den som tillbringar sina arbetstoppar vid skrivbord eller konferensbord, gäller det att hitta små rörelsepauser, för att få mera energi, bättre sömn och tänka klarare. Korta promenader kan vara ett bra medel. Också att bara ställa sig upp några minuter och stretcha. Kontorsyoga, som inte behöver ta mer än fem minuter, är ett annat sätt.
Viktigast med arbetstoppar är att se till så att de förblir just toppar. Vi är gjorda för att klara av stress, men vi måste ha återhämtning efteråt. Stresstoppar som pågår i all evighet och aldrig tar slut mår vi inte så bra av. Då är det ju inte heller längre någon topp, utan en farlig kurva som antingen stiger eller ligger intakt. Se i så fall upp så du inte kör slut på dina energier. Men en tillfällig topp kan annars faktiskt fungera som en kick och kännas riktigt rolig.
måndag 31 januari 2011
Pannkakor till lunch eller kanske brunch
Hos oss är söndagslunchen pannkakor. Ett tips för att göra dem lite nyttigare är att ta hälften dinkelmjöl. Man kan även ha lite nyttigare fyllning/tillbehör, till exempel grönsaker; finhackad tomat, paprika, lök, babyspenat, eller vad man nu gillar, ihop med riven ost, fetaost, parmesan eller keso. Prova dig fram och se vad du gillar bäst! Den nyttigare och matigare varianten kan få vara huvudrätt med en efterrättspannkaka med sylt, socker, sirap eller vad man nu vill ha, efteråt.
Vi brukar göra amerikanska pannkakor ibland och svenska ibland för att variera oss lite. Såklart är den svenska varianten något bättre till att rulla in fyllning i, men på de tjockare amerikanska kan man lägga tillbehören ovanpå och det blir också gott.
Här kommer enklaste receptet på svenska med dinkelmjöl, ca 5-6 personer:
Blanda 2,5 dl vetemjöl och 2 dl dinkelmjöl med ½ tsk salt i en hög skål eller tillbringare. Tillsätt 4,5 dl mjölk och vispa till en jämn smet. Häll i ytterligare 4,5 dl mjölk och fortsätt vispa. Vispa till sist ner 3 ägg. Stek i stekpanna eller pannkakslagg.Lätt som en plätt (eller pannkaka)!
Vi brukar göra amerikanska pannkakor ibland och svenska ibland för att variera oss lite. Såklart är den svenska varianten något bättre till att rulla in fyllning i, men på de tjockare amerikanska kan man lägga tillbehören ovanpå och det blir också gott.
Här kommer enklaste receptet på svenska med dinkelmjöl, ca 5-6 personer:
Blanda 2,5 dl vetemjöl och 2 dl dinkelmjöl med ½ tsk salt i en hög skål eller tillbringare. Tillsätt 4,5 dl mjölk och vispa till en jämn smet. Häll i ytterligare 4,5 dl mjölk och fortsätt vispa. Vispa till sist ner 3 ägg. Stek i stekpanna eller pannkakslagg.Lätt som en plätt (eller pannkaka)!
onsdag 26 januari 2011
Yogans Dag
På söndag 30/1 är det World Yoga Day, eller Yogans Dag, som man väl får översätta det med på svenska. Så passa på och gör yoga! Själv hade jag tänkt jag skulle uppmärksamma Filborna Arena eller Turn Träningscenter på detta och be om att få lägga in ett söndagspass på något av dessa ställen, eller varför inte på båda, för att fira dagen. Men med tanke på att vi drar igång Hot-veckorna på Filborna från och med måndag och jag sedan ska jobba 13 dagar i sträck och sammanlagt leda 32 pass, så ändrade jag mig… Jag kände att jag nog behöver min lediga söndag, trots allt. Någon typ av yoga blir det förstås ändå, men hemma istället.
Och apropå yoga så läste jag i Stadiums medlemstidning att yoga är bra för kvinnors hjärtan. Kvinnor som inte gör yoga utsöndrar nämligen 41 procent mer cytokin, signalämnen som kan orsaka hjärtsjukdom, än kvinnor som regelbundet tränar yoga. Yoga två gånger i veckan à 45 minuter ska räcka för att skydda mot detta. Bara att yoga på alltså!
Och apropå yoga så läste jag i Stadiums medlemstidning att yoga är bra för kvinnors hjärtan. Kvinnor som inte gör yoga utsöndrar nämligen 41 procent mer cytokin, signalämnen som kan orsaka hjärtsjukdom, än kvinnor som regelbundet tränar yoga. Yoga två gånger i veckan à 45 minuter ska räcka för att skydda mot detta. Bara att yoga på alltså!
söndag 23 januari 2011
Hot-veckor på Filborna Arena
Nästa måndag, 31 januari, kör Filborna Arena igång sina Hot-Hot-Hot-veckor, som kommer att hålla på fram till söndag 13 februari. (Och ”hot” ska då uttalas på engelska förstås, och inte på svenska…) Detta innebär att värmesalen kommer att vara igång större delen av den tiden med massor med pass utöver de vanliga. Förutom Hot Yoga och Hot Mojo (där vi dessa veckor lanserar sekvens nr 4) kommer där även att vara Body Balance och Pilates i värme. Tid att testa med andra ord, för den som ännu inte gjort det! För några veckor sedan gick det ut en stor annonsbilaga i Helsingborgs Dagblad med erbjudande om att hämta ut ett gratis träningskort för en hel vecka. Utnyttja det nu om du inte redan gjort det!
Träning i värme gör kroppen mer elastisk och tillåter större flexibilitet i rörelserna. Risken att sträcka sig eller skada sig är betydligt mindre. Förutom fysisk styrka tränar vi även mental styrka, eftersom det är extra krävande att träna i stark värme. Genom att svettas utöver det vanliga gör vi oss av med mer slaggprodukter. Det blir alltså samtidigt lite av en reningskur.
Själv ska jag hålla många, många fler pass än vanligt. Jag kanske nästan borde överväga att flytta in, jag kan sova på min yogamatta… Filborna Arena står även redo att starta upp sin mat-snacks-juice-kaffe-smoothie-bar i mitten av loungen på nedre plan, vilket gör allting ännu trevligare, det blir en riktig mötesplats där vi nu även kan äta och dricka.
See you there!
Träning i värme gör kroppen mer elastisk och tillåter större flexibilitet i rörelserna. Risken att sträcka sig eller skada sig är betydligt mindre. Förutom fysisk styrka tränar vi även mental styrka, eftersom det är extra krävande att träna i stark värme. Genom att svettas utöver det vanliga gör vi oss av med mer slaggprodukter. Det blir alltså samtidigt lite av en reningskur.
Själv ska jag hålla många, många fler pass än vanligt. Jag kanske nästan borde överväga att flytta in, jag kan sova på min yogamatta… Filborna Arena står även redo att starta upp sin mat-snacks-juice-kaffe-smoothie-bar i mitten av loungen på nedre plan, vilket gör allting ännu trevligare, det blir en riktig mötesplats där vi nu även kan äta och dricka.
See you there!
tisdag 18 januari 2011
Kaffe med gott samvete
När klockan ringer vid sex på morgonen och det är beckmörkt och en ny kall och halvruggig dag väntar, då är det ibland kaffet som motiverar mig att stiga upp ur sängen. Dagens första kopp! Frukostkaffet!
Kaffe är ett av de mest undersökta livsmedlen i världen. Det har gjorts så mycket forskning om kaffe och kaffedrickande att det nästan går att misstänka att vad man vill komma fram till är att det inte är bra för oss. Det har man trots alla studier inte lyckats med, utan snarare tvärtom faktiskt.
Kaffe höjer blodtrycket tillfälligt, men det är väldigt snabbt övergående. Vissa personer som är extra känsliga kan få hjärtklappning. Dricker vi för mycket kan vi bli skärrade, retliga, oroliga och få svårt att somna. Extremt stort intag, runt tio koppar på mycket kort tid, ger förgiftningssymtom som kräkningar, feber, frossbrytningar och förvirring. I alldeles för stora doser kan vi faktiskt dö. Den dödliga dosen för en människa är ca 10 gram koffein. Men då krävs det att vi sätter i oss ungefär 100 koppar och vem klarar det? Det mesta är dödligt i för stora mängder, till och med morötter!
Tittar vi på positiva effekter så stimulerar koffein tankeförmågan och ökar den intellektuella kapaciteten. Den motoriska förmågan förbättras tillfälligt och vi kan oftast arbeta mer koncentrerat och med färre fel. Kaffe förbättrar alltså vår prestation tillfälligt. Att dricka kaffe kan hjälpa astmatiker genom att det förbättrar andningsfunktionen. Det finns även resultat som starkt tyder på att kaffe kan skydda mot tjocktarmscancer. En möjlig förklaring till detta kan vara de många antioxidanter som finns i kaffe. Forskning tyder även på att kaffe kan ha en positiv inverkan på Parkinsons sjukdom, Alzheimers, andra demenssjukdomar och Typ 2 diabetes. Kaffedrickning ökar också vår förmåga att bränna fett.
Den rekommenderade kaffedosen för att uppnå dessa effekter är 2-4 koppar per dag.
Utöver detta har kaffet positiva psykologiska effekter. En kopp varmt kaffe ger oss paus i vardagen, det är ångestdämpande och lugnande att dricka något varmt. Kaffe är förstås också ofta en social dryck. Vi samlas runt kaffet och umgås en stund.
Kaffe räknas inte som drog, om nu någon trodde det. En person som dricker kaffe regelbundet känner inget behov av att öka sin konsumtion för att få önskad effekt, och en persons kaffekonsumtion tenderar att främst variera med ändrade rutiner i vardagen, snarare än på grund av ett behov av att dricka mer och mer. Många människor dricker faktiskt kaffe regelbundet bara av den enkla anledningen att de tycker att det smakar gott.
Så fortsätt och njut utan dåligt samvete!
Källor: www.kaffeinformation.se, www.coffeenet.se, DN 20100718
Kaffe är ett av de mest undersökta livsmedlen i världen. Det har gjorts så mycket forskning om kaffe och kaffedrickande att det nästan går att misstänka att vad man vill komma fram till är att det inte är bra för oss. Det har man trots alla studier inte lyckats med, utan snarare tvärtom faktiskt.
Kaffe höjer blodtrycket tillfälligt, men det är väldigt snabbt övergående. Vissa personer som är extra känsliga kan få hjärtklappning. Dricker vi för mycket kan vi bli skärrade, retliga, oroliga och få svårt att somna. Extremt stort intag, runt tio koppar på mycket kort tid, ger förgiftningssymtom som kräkningar, feber, frossbrytningar och förvirring. I alldeles för stora doser kan vi faktiskt dö. Den dödliga dosen för en människa är ca 10 gram koffein. Men då krävs det att vi sätter i oss ungefär 100 koppar och vem klarar det? Det mesta är dödligt i för stora mängder, till och med morötter!
Tittar vi på positiva effekter så stimulerar koffein tankeförmågan och ökar den intellektuella kapaciteten. Den motoriska förmågan förbättras tillfälligt och vi kan oftast arbeta mer koncentrerat och med färre fel. Kaffe förbättrar alltså vår prestation tillfälligt. Att dricka kaffe kan hjälpa astmatiker genom att det förbättrar andningsfunktionen. Det finns även resultat som starkt tyder på att kaffe kan skydda mot tjocktarmscancer. En möjlig förklaring till detta kan vara de många antioxidanter som finns i kaffe. Forskning tyder även på att kaffe kan ha en positiv inverkan på Parkinsons sjukdom, Alzheimers, andra demenssjukdomar och Typ 2 diabetes. Kaffedrickning ökar också vår förmåga att bränna fett.
Den rekommenderade kaffedosen för att uppnå dessa effekter är 2-4 koppar per dag.
Utöver detta har kaffet positiva psykologiska effekter. En kopp varmt kaffe ger oss paus i vardagen, det är ångestdämpande och lugnande att dricka något varmt. Kaffe är förstås också ofta en social dryck. Vi samlas runt kaffet och umgås en stund.
Kaffe räknas inte som drog, om nu någon trodde det. En person som dricker kaffe regelbundet känner inget behov av att öka sin konsumtion för att få önskad effekt, och en persons kaffekonsumtion tenderar att främst variera med ändrade rutiner i vardagen, snarare än på grund av ett behov av att dricka mer och mer. Många människor dricker faktiskt kaffe regelbundet bara av den enkla anledningen att de tycker att det smakar gott.
Så fortsätt och njut utan dåligt samvete!
Källor: www.kaffeinformation.se, www.coffeenet.se, DN 20100718
söndag 9 januari 2011
Smoothies - världens enklaste
Hur gör man en enkel och nyttig frukost? Hur sveper man ihop ett enkelt och nyttigt mellanmål? Det finns förstås många svar på detta, men ett av svaren är ”Gör en smoothie”. Och det är enklare än man tror. Det behövs faktiskt inga recept. Däremot behövs en blender eller en mixerstav. I övrigt så tager man vad man haver!
Det finns förstås recept som man kan följa. Men har man inte just de ingredienserna hemma så är det inte svårare än att man slänger ihop lite skuren frukt och/eller lite bär (frusna går jättebra), en dutt yoghurt (med eller eller utan smak) och en dutt juice (apelsin eller äpple eller annan), men har man inte det så funkar det med mjölk eller vatten också. ”Duttarna” kan få vara ca en halv deciliter, men det är ingenting du behöver mäta exakt.
Kort sagt; ta det du har hemma och hittar i kylen. Resultatet blir alltid bra. För en stadigare frukost kan det vara bra att plussa på med en macka vid sidan om också.
En smoothie går lätt att ta med sig på flaska eller i en shaker, där man bara kan plocka av locket och dricka direkt. Ibland skär jag upp frukten kvällen innan och lägger i en burk, så det bara är att mixa på morgonen. Det har även hänt att jag gjort hela smoothien klar på kvällen, så det bara är att röra runt lite och dricka på morgonen.
Mixa i havregryn eller krossade linfrön om du vill ha en ”matigare” variant. Man kan givetvis även göra sin smoothie med grönsaker och groddar. Det är sådana varianter vi ofta ser på ”Du är vad du äter” och liknande program. Dessa är inte mina personliga favoriter. Ofta smakar de inget vidare och en morgon kan vara tuff nog ändå… Men vi är alla olika, så prova dig fram!
Det finns förstås recept som man kan följa. Men har man inte just de ingredienserna hemma så är det inte svårare än att man slänger ihop lite skuren frukt och/eller lite bär (frusna går jättebra), en dutt yoghurt (med eller eller utan smak) och en dutt juice (apelsin eller äpple eller annan), men har man inte det så funkar det med mjölk eller vatten också. ”Duttarna” kan få vara ca en halv deciliter, men det är ingenting du behöver mäta exakt.
Kort sagt; ta det du har hemma och hittar i kylen. Resultatet blir alltid bra. För en stadigare frukost kan det vara bra att plussa på med en macka vid sidan om också.
En smoothie går lätt att ta med sig på flaska eller i en shaker, där man bara kan plocka av locket och dricka direkt. Ibland skär jag upp frukten kvällen innan och lägger i en burk, så det bara är att mixa på morgonen. Det har även hänt att jag gjort hela smoothien klar på kvällen, så det bara är att röra runt lite och dricka på morgonen.
Mixa i havregryn eller krossade linfrön om du vill ha en ”matigare” variant. Man kan givetvis även göra sin smoothie med grönsaker och groddar. Det är sådana varianter vi ofta ser på ”Du är vad du äter” och liknande program. Dessa är inte mina personliga favoriter. Ofta smakar de inget vidare och en morgon kan vara tuff nog ändå… Men vi är alla olika, så prova dig fram!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)