Leta i den här bloggen

fredag 26 augusti 2016

Livsenergi


Inom yogan kallar vi den för prana (vilket är sanskrit), inom tai-chi och qigong kallas den chi eller qi. Men vi kan också kalla den för livsenergi, energin som finns i allting levande och också runt omkring oss. Jag brukar säga till mina yogaelever att vi får i oss prana genom luften vi andas, genom solljuset och genom mat och vatten. Genom att göra asanas (yogapositionerna) och pranyayama (andningen) löser vi blockeringar så att pranan/livsenergin kan flöda bättre. 

I boken Nya självläkande människan skriver Sanna Ehdin Anandala också om livsenergin och beskriver det så här: "Har man hög energi så går allt lätt och enkelt, men när energin är låg blir det trögt och motigt." Jag tycker det är en enkel och bra beskrivning som vi alla kan känna igen oss i.

Vår totala livsenergi påverkas av vår livsstil. Fyller vi på med livsenergi får vi längre och friskare liv. Vissa faktorer är gemensamma för oss alla, medan andra är individuella. Och ovanstående om mat, dryck, solljus och anding är såklart inte den fullständiga sanningen. Ytterligare något som påverkar vår energi väldigt mycket är nämligen våra tankar. Man kan säga att tankar är energi. Och samtal som förs är också laddade med energi. Fundera till exempel på hur du känner dig efter att ha haft ett negativt och deprimerande samtal med någon jämfört med ett trevligt samtal med en positiv och glad samtalsparter.

Vanliga saker som sänker livsenergin är 

  • för lite sömn 
  • för mycket arbete 
  • rädsla och otrygghet 
  • droger och alkohol 
  • sjukdomar 
  • för mycket stillasittande
  • skräpmat (tomma kalorier, för mycket kolhydrater, salt, socker och vitt mjöl)
  • att andas in förorenad, syrefattig eller instängd luft, andas på fel sätt med bara bröstkorgen eller andas med munnen istället för näsan
  • för många simultana intryck
  • destruktiva relationer
  • situationer av förvirring, desperation, vanmakt och hopplöshet
  • bli mobbad eller utstött, en känsla av att inte vara behövd
  • sakna en djupare mening med livet
  • gå igenom en stor personlig förlust

Att till exempel oroa sig dagligen tar mycket kraft och energi. Viktigt är också att vi inte kör över oss själva och våra innersta värderingar i våra ansträngningar att passa in eller vara andra till lags. Detta har i studier visat sig vara väldigt destruktivt för hälsan.

Brist på livsenergi får oss att stagnera. Att fungera med för lite energi är som att köra bilen med fel sorts bensin. Sanna Ehdin skriver bland annat "Energibrist är den moderna tidens farsot, då en låg energinivå ligger bakom en mängd dysfunktioner, från olika psykiska och fysiska obehag till sjukdomar.".

När du istället tillför energi stöds kroppens naturliga friskprocesser och du vänder en negativ trend. Saker som tillför energi är t.ex. 

  • att vistas i naturen 
  • solsken
  • att sova tillräckligt mycket
  • näringsrik mat
  • yoga, chi gong, meditation eller liknande.
  • motion (men det gäller att ha en balans eftersom motion i extrema mängder istället kan få motsatt effekt) 
  • skratt och glädje
  • goda relationer
  • att arbeta med något man är intresserad av, uppleva "flow"
  • att känna sig behövd

Sedan har vi alla en del andra saker som både dränerar oss och fyller på med energi, saker som är specifika för just oss. Det är därför det är bra att fundera över sig själv och sin egen situation. Vad gäller för just mig?

Vi åldras långsammare när vi har bättre energi, vi håller oss friskare och har över huvud taget ett roligare och bättre liv. Sanna Ehdin skriver vidare "Skolmedicinen ser fortfarande kroppen som en synlig och mekanisk struktur i form av nervsystemet, blodomloppet, cellerna och så vidare, vilken enbart drivs av biokemiska och elektriska processer. Men när vi ignorerar energin utelämnas 99 procent av verkligheten. Därför behövs dessa nya energimodeller för att förstå och förklara hur kroppen fungerar. Vi människor består av både materia och energi och båda spelar roll för vår hälsa och utveckling."

Så var rädd om din livsenergi. Fyll på varje dag! Framför allt om vardagen känns grå och tung är det viktigt att hitta och prioritera energikällorna.  



Källa bl.a. Nya självläkande människan - Sanna Ehdin Anandala








fredag 19 augusti 2016

Ät och spring - prestera bättre med vegankost

...under förutsättning att du ser till att få i dig alla näringsämnen du behöver givetvis.



Jag har under sommaren läst "Ät och spring" (Eat and Run) av Scott Jurek, amerikansk ultramaratonlöpare och vegan. Egentligen köpte jag den här boken till min maratonlöpande man, för att få honom att förstå att det går att prestera bra som löpare och samtidigt få i sig alla näringsämnen trots att man är vegan. Eller kanske snarare prestera ännu bättre som vegan än man skulle ha gjort annars. Han har inte precis kastat sig över boken med glädjetjut, men förhoppningsvis kommer han att läsa den någon gång till slut. Istället blev det jag själv (kanske inte så otippat...) som la vantarna på boken först och plöjde igenom den.

Googla gärna Scott Jurek om du inte redan känner till honom. Få människor har presterat sådana otroliga resultat inom långdistanslöpning - och inom ultramaraton pratar vi verkligen långdistans och tuffa förhållanden - och samtidigt levt så "rent" som han. Meditation, yoga och vegankost är dock något som successivt letade sig in i hans liv. Från början var Scott Jurek, som många andra, en köttätare av stora mått (gärna McDonalds) med idéer om att bara genom att äta döda djur kunde han få i sig allt det protein han behövde för sin idrott. 

Scott Jurek är utbildad sjukgymnast och en av de första aha-upplevelserna fick han när han skulle hjälpa en äldre man med rehabilitering och insåg vilken mat man ger patienterna på sjukhusen. Den här mannen fick just den här dagen "en pannbiff dränkt i något brunt och stelnat, pulvermos och onaturligt färgade burkärter". Och generellt konstaterar Jurek att "Måltiderna mina patienter åt på sjukhusen innehöll mycket kött, lite grönsaker, stärkelserik skitmat". Vidare skriver Jurek om hur han genom att själv experimentera med vegetarisk mat började upptäcka att ju hälsosammare han åt, desto snabbare och starkare blev han, och desto kortare tid behövde han för att återhämta sig. Samtidigt är de tre vanligaste dödsorsakerna i USA, hjärt- och kärlsjukdom, cancer och stroke, alla starkt kopplade till den västerländska standardkosten som är rik på animaliskt protein, processade kolhydrater och förädlade livsmedel. "Blodtrycket och mina triglyceridnivåer blev lägre än någonsin. Jag hade praktiskt taget inga ledinflammationer, inte ens efter att ha kutat många mil i terräng och på landsvägar och vid de få tillfällen jag stukade en fotled eller ramlade och slog armbågen eller ett knä, gick det över fortare än det någonsin hade gjort. Var det fibrerna som satte fart på matsmältningsorganen och minimerade effekten av toxiner? Var det kosttillskotten - vitaminer och mineraler, lykopen, lutein och betakaroten? Nästan varje dag upptäcks ett nytt spårämne i vegetarisk mat som skyddar mot sjukdom. Eller var det allt jag inte åt, de koncentrerade cancerframkallarna, överflödsproteinet, förädlade kolhydrater, transfetter?"

Under åren, parallellt med tävlandet och alla framgångar där, fortsatte Scott Jurek att förkovra sig inom hälsokost och blev med tiden både vegan och en riktig vegansk mästerkock. Boken innehåller därför också många spännande recept. Vid ett tillfälle var han även inne på raw food, tyckte att han då mådde bättre än någonsin, men återgick så småningom till lagad vegansk mat istället på grund av att den råa maten helt enkelt dels tog för lång tid att tugga i sig, dels krävde ännu mera förberedelser för att man ska få i sig allt som krävs. För det är lite pill med vegansk kost om man inte vill falla för den enkla vägen med förädlade köttsubstitut. 

Som vegan och idrottare möter man ofta "nejsägare" konstaterar Jurek. Sådana som absolut vill fortsätta tro på köttets mirakulösa nytta för människokroppen. Så han har helt enkelt fortsatt att experimentera och mäta sina egna erfarenheter och resultat mot köttätarnas teorier. När det gäller ultramaraton blir allting förstås extremt. Kroppen stressas och nöts på ett sätt som inte är jämförbart med att springa Tjejmilen, gå på zumbapass eller cykelträna några gånger i veckan. "En störtflod av stressrelaterade hormoner sköljer genom kroppen som reaktion på den ihållande ansträngningen. Blodprov efter ultramaror visar höjda nivåer av hjärtenzymer, njurskador och mycket höga nivåer av stresshormonet kortisol, inflammantionsbekämpande interleukin-6 liksom enzymet kreatinkinas, en toxisk biprodukt vid muskelnedbrytning." Men vad Jurek gång på gång kommer fram till är att han själv är friskare och kan springa längre just därför att han äter växtbaserat jämfört med dem som inte gör det, men väljer ändå att inte predika för de köttätare som inte vill höra på. "Var och en som är uppmärksam på vad hon eller han äter och hur det påverkar dem kommer helt naturligt att äta mer vegetariskt - och därmed förbättra sin hälsa."

Dock är det inte bara maten (plus givetvis en del goda gener) som gör honom till den mästare han är. Det har även med hjärnan att göra och de tankar som tänks. En del löpare bryter ett lopp medan andra fortsätter trots ungefär samma förutsättningar. Varför? Men - vad vi äter kanske även påverkar tankarna vi tänker? Tänk om det är så att maten vi äter påverkar de kemikalier som frigörs i hjärnan och som i sin tur påverkar våra tankar? Vi hamnar i spännande resonemang och detta är något som det förmodligen även kommer att forskas på i framtiden. 

Jurek berättar också om sökandet i långsdistanslöpningen, framför allt sökandet efter "flow", efter det nirvanaliknande tillstånd man ibland hamnar i där löpningen nästan fungerar som en drog. "Spring i 20 minuter så mår du bättre. Spring 20 till och du kanske blir trött. Lägg till tre timmar och du har ont, fortsätt och du ska se - och höra - och känna och smaka - världen så intensivt att ditt tidigare liv framstår som blekt." Det är kanske ingen slump att man inom ultralöpningen möter många före detta narkomaner och alkoholister som nu istället använder löpningen som sin nya drog. 

Personligen förespråkar jag egentligen inte det extrema, utan tvärtom en balans i  livet. Att träna är jättebra och det är viktigt att man väljer en typ av träning som man trivs med för att den ska bli av, men att pressa sin kropp tills den kollapsar (vilket också kritiseras i en del andra böcker om just ultralöpning) känns för min del inte riktigt sunt. Samtidigt är det förstås fascinerande vad den mänskliga kroppen kan vara kapabel till om den tränas och drivs tillräckligt hårt. Och att vegetarisk kost tycks fungera som det bästa bränslet, även på sätt och vis bevisat av Tarahumaraindianerna "det springande folket" vars kost till större delen är vegetarisk, är ännu mer fascinerande. 

PS Ultramaraton är ett samlingsnamn för alla löptävlingar som överstiger den vanliga maratondistansen, ibland kan de vara både två och tre gånger längre.

Källa: Ät och spring - Scott Jurek


torsdag 11 augusti 2016

Stäng av under semestern



Jag läste för ett tag sedan att Zara Larsson hade tagit en paus från Instagram och Twitter för att ha tid att istället uppleva livet på riktigt. Bravo, tänker jag, eftersom hon är en förebild för många unga tjejer. Förhoppningsvis inspirerar det åtminstone någon. Våra hjärnor behöver det. Plus att vi mycket riktigt missar det "riktiga" livet, den blå färgen på himlen, doften från den vackra blomman, känslan av vinden i håret, smaken på det vi äter för att inte tala om samtalen med andra. Ingenting upplevs lika intensivt om vårt fokus är splittrat och vi samtidigt lever till hälften genom vår mobil. 

Det passar bra att skriva om detta just nu eftersom jag själv sitter fullständigt urkopplad i ett hus i södra Spanien och faktiskt inte ens har en dator med mig, utan skriver detta på papper med kulspetspenna (jo, det är sant, precis som förr i världen!) och senare kommer att få renskriva för att kunna lägga upp det på min blogg när jag väl är tillbaka i Sverige. I tre veckor nu är det dessutom bara hunden och jag som är här. Jag vet jättemånga som skulle ha klättrat på väggarna. Ensam med bara en hund i tre veckor och utan Internet! Men om det finns någon annan lite introvert person därute, som ständigt brukar ha full rulle i sitt liv, så kanske åtminstone ni förstår att detta också kan upplevas som rätt så härligt... Vi går långa promenader tidiga morgnar och sena kvällar när det är lite svalare ute. Jag tränar yoga på min takterrass. Och en stor del av dagen sitter jag bara i skuggan i min trädgård och läser och skriver. Mera avkopplande semester kan man knappast ha. Och om tre veckor kommer övriga familjen och vi kommer att vara på stranden, gå på restauranger och åka på utflykter. 

Tanken med semester är ju att vi ska koppla av. Men många är numera så uppe i varv att detta i sig blir till en konst även när vi till slut får tillfälle att ta det lugnt. Vi blir helt enkelt stressade av att vi nu ska lugna ner oss och får istället abstinens eller ångest. Så hur gör man om man nu känner så och inte har den stora "turen" att befinna sig på avlägsen plats utan Internet där man blir mer eller mindre tvingad? Jag föreslår: ta fram mobilen eller iPaden eller datorn (eller alla tre om det behövs) och tryck sedan på avstängningsknappen. Den finns! Placera sedan föremålet/föremålen långt inne i en garderob eller högt uppe i en bokhylla. Och ta dig en "detox" och acceptera om det känns jobbigt/ångestfyllt/konstigt. Gör det ändå, för din hjärna behöver vilan. Du behöver inte stänga av en hel vecka i sträck eller ens en hel dag. Testa två eller tre timmar bara. Och gör det gärna varje dag om du nu har semester. Använd tiden till något du verkligen tycker om att göra; motionera, läsa, bara slappa eller umgås med folk. Att umgås och till exempel äta tillsammans blir en helt annan sak om man gör det utan några mobiltelefoner närvarande, jag lovar.

För vi vill ju ladda våra batterier, eller hur? Komma tillbaka till höstens plikter och aktiviteter med förnyad kraft. Att koppla ur och ta sig en kort detox från email, sociala medier och surfande är för övrigt något man kan plocka in lite då och då även när vardagen drar igång. Till exempel några timmar på helgen. Eller någon timme varje kväll. Gör man detta till exempel de två sista timmarna innan man ska sova så blir dessutom sömnen så mycket mera avslappnad. 

Till sist en bra övning för den som behöver en kort paus i vardagen, men som anser sig vara en "sådan som inte kan meditera". Då kan en enkel visualiseringsövning vara ett bra alternativ:

Tänk dig att du ser en luftballong som landar framför dig på ett fält. För över alla dina jobbiga tankar, känslor och upplevelser till ballongen. Låt den sedan flyga iväg med allting. (Övningen plockad från stressforskning.su.se - Dan Hansson). 

Du kan förstärka övningen genom att samtidigt sitta med sänkta och avslappnade axlar, rak rygg och andas lugna och djupa andetag. Små, enkla saker kan göra underverk om de upprepas ofta.




PS. Ska även erkänna att mina veckor i Spanien inte var fullt så asketiska och helt utan kontakt med omvärlden som det kanske verkar ovan. Då och då cyklade jag till ett kafé i andra änden av byn och njöt inte bara av deras goda kaffe utan även av deras Wifi. Och jag pratade en hel del med olika grannar och andra hundägare, även om jag inte precis bjöd hem till fest i mitt hus, så det var inte enbart hunden, kulspetspennan och jag 24 timmar om dygnet :-) Det behöver inte vara allt eller inget. Lagom räcker ofta långt.

Källor bl.a: www.stressforskning.su.se

tisdag 14 juni 2016

Yoga är glädje

Jag läste en artikel på CNN:s app om 19 olika saker som svenskar är världsbäst på. En av dessa är våra berömda "kanalbuller". Kanalbuller äter vi till frukostkaffet. Sedan är vi också världsbäst på att fika. Varje dag stannar hela samhället av klockan tio när alla arbetsplatser tar gemensam fika. Då dricker vi kaffe eller varm choklad och äter läckra svenska bakverk, bland annat då kanalbuller. Eftersom vi lever i ett kallt land gillar vi varma drycker som kaffe och varm choklad väldigt mycket. Förmodligen är det väl även därför vi är så förtjusta i att basta. Dock är det förstås fortfarande finnarna som är världsledande på detta, men vi kommer som god tvåa i alla fall och det är aldrig långt till närmsta sauna, där man lätt kan slinka in för en stunds avkoppling. Ishotellen är också något vi svenskar är väldigt berömda för. Där kan man ta in vintertid. Tyvärr leder våra långa, mörka vintrar ofta till depressioner, så vilken tur då att vi har kommit på ett så bra sätt att bota detta. Vi får nämligen ljusterapi. Alla svenskar verkar det som. (Men kanske detta blir verklighet om 20 år, vem vet?) Jag skriver om detta eftersom jag tyckte det var rolig läsning. Jag satt och log för mig själv. Och tanken på att samma artikel kanske läses med intresse och på fullt allvar av någon person långt bort från Skandinavien är väl också rolig kanske (eller förfärlig?). Men för mig var det en bra start på dagen. För humor är bra. Vi mår bra av att skratta och vara glada. Då slappnar vi av, kroppen sätter igång produktionen av sina egna må-bra-hormoner och vårt immunförsvar stärks. 
Ett annat sätt att må bra är yoga. Eller är det egentligen ett annat sätt? Vi gör våra positioner och vi andas, vi slappnar av. Men har vi roligt? Är vi glada? Ja, kanske inte så att vi gapskrattar, men känner vi att det finns en glädje i att utöva yoga? Jag har precis läst Steve Ross "Happy Yoga". Ross reste och studerade traditionell yoga i Indien under lång tid, innan han återvände till Los Angeles, förvånades över hur yogan hade utvecklats i västvärlden, och därefter öppnade sin egen studio i glädjens tecken. Maha Yoga heter hans studio. Googla den gärna. Här har man roligt. Man gör yoga till popmusik och man får skratta hur mycket man vill. 

För vad Steve Ross framför allt upprördes över efter sina år i Indien var att yogan på många håll i västvärlden tycktes ha förvandlats till antingen något väldigt seriöst och allvarstyngt, där ingen minsann får dra på munnen, eller till bara en massa rörelser som måste utföras på ett väldigt exakt sätt. Och ibland en kombination av dessa båda. Ingenting kunde vara mera fel. Yoga betyder "förening". Kropp, själ och sinne är det som ska förenas. Detta innebär att vi söker efter ett tillstånd där vi mår bra. Att detta skulle kräva ett allvarligt stenansikte eller att man måste placera sina fötter på ett väldigt precist och exakt sätt är inte alls vad yogan ursprungligen handlade om och heller ingeting man möter hos de stora yogamästarna i Indien. 


Några blänk ifrån boken: 


Yogans mål är inte att vi ska få en perfekt trimmad rumpa, bli superviga eller kunna gå omkring i coola yogakläder med en matta nonchalant hängande över axeln i en yogabag. 


Att yogapositionerna ska göras på ett visst och exakt sätt, s.k. linjering (alignment) är något som har hittats på under 1900-talet av två lärlingar till yogamästaren Sri T. Krishnamacharya och är inte någonting som Krishnamacharya själv (eller någon annan yogamästare under yogans flertusenåriga tradition) har påstått. "Titta på foton av Krishnamacharya och se själv att hans linjering inte är särskilt perfekt. Däremot utstrålar han alltid glädje." Ross nämner inte de två lärlingarnas namn, men jag avslöjar gärna att det måste handla om B.K.S. Iyengar (skapare av Iyengar yoga) och Pattabhi Jois (skapare av Ashtanga yoga). Inget fel i detta. Yogan utvecklas hela tiden och det är en fördel med olika varianter eftersom det tilltalar olika människor. Men vi ska inte inbilla oss att yogans djupa mening handlar om linjering och hur vi positionerar fötterna och höfterna. 


Ursprungligen togs yogapositionerna inte fram för att vi skulle få en vältränad kropp (det är en bieffekt) utan för att väcka Kundalini, den spirituella kraften, som hos de flesta ligger slumrande i kroppen (vid rotchakrat). Kundalinikraften kan väckas både genom positionerna, där man lossar blockeringar och förbättrar sin livsenergi (prana), och genom andning, meditation och chanting.


Så vad riktig yoga handlar om är framför allt att förlösa sin inre kraft och att vara glad och lycklig. Det handlar om insikt och om att vara närvarande i nuet. Hur lyckliga, fria och starka vi känner oss är en direkt följd av vår närvaro. Utan medveten närvaro förvandlas yoga bara till en serie gymnastiska övningar.


Lyckan finns inom dig och är inte någonting du hittar externt. Så det gäller att locka fram den.


Yoga är en spirituell träning, även om kroppen är involverad. Det handlar om upplevelsen och närvaron. Personen på mattan bredvid kanske kan vira benen runt halsen, men det innebär inte nödvändigtvis att hen är lycklig och inte heller att hen har en bättre yogaträning än du. Några av de lyckligaste människorna är stela som pinnar och andra som är hur viga som helst är neurotiska och olyckliga, så häng inte upp dig för mycket på det ytliga. Den riktiga yogaträningen går djupare än vad man kan se med ögat. 

Att vara "spirituell" handlar inte om hur man ser ut, hur man klär sig eller vad man har för smycken eller parfym. Det handlar om medvetenhet och om hur man upplever världen. 

Hög musik är lika gudomligt som ingen musik. Att ha roligt är lika gudomligt som att vara allvarlig. 

Massor med studier visar på hur kraftfullt skrattet är. Och i Indien är man glad när man gör yoga. Yogan kräver definitivt inte att vi stänger in oss bakom gravallvarliga ansikten, livrädda för att göra fel. 


Det är egot som bryr sig om vad andra tycker. Det är egot som vill ha uppmärksamhet och bekräftelse och vara "bäst". Äkta yoga hjälper oss att skala av oss egot och istället släppa fram vårt sanna jag. "Söker du ständigt någon annans godkännande och tror att detta ska göra dig lycklig, eller om du försöker kontrollera någon annan och tror att det istället är det som ska göra dig lycklig, då skapar du bara problem för dig själv och du kommer att bli besviken."

Allting i vår värld är i ständig förändring och ju förr vi accepterar detta och inser att vi inte kan kontrollera allting, desto större chans har vi att vara lyckliga. 



Men boken handlar inte bara om att skratta och vara glad, utan tar även upp mycket kring meditation och att hitta stillheten inombords. På enkla sätt och utan en massa krångel. För yoga och meditation är inte krångligt. Lätt och enkelt och naturligt är bäst och Steve Ross är även en varm förespråkare för en naturlig och vegetarisk diet. Det gäller att ta hand om sin kropp eftersom den är templet som själen (tillfälligt) bor i. Och han ger tips på både enkla yogapositioner för olika behov och stämningslägen samt enkla meditationsövningar och även på hur man integrerar yogatänket i hela sin livsstil. "Genom att inte förorena din omgivning med oro och konflikter så gör du omedelbart hela världen en stor tjänst."

Jag hittade Steve Ross först på Youtube, där han har lagt upp några videos. Jag tyckte om honom för att han var så glad och hela tiden gav många alternativ. "Du kan göra som den här personen - eller som den här - eller som den här." Det finns alltid alternativ och ingen behöver exkluderas. Man gör så gott man kan och har roligt under tiden. 


"Vill du vara lycklig så gör mycket yoga" säger Steve Ross. Och han berättar även vad du bör leta efter hos en yogalärare: de ska se glada ut och le åtminstone ibland, du ska känna att du är tillräckligt bra och duger som du är, du ska känna en positiv energi under yogaklassen och gå därifrån med lätt hjärta och må bra.


Så precis som det är lätt att sitta på andra sidan jordklotet och tro på en artikel som berättar att Sverige är ett land med många ishotell, där alla äter kanalbuller till frukost och går i ljusterapi om vintern, kan det vara ganska lätt hänt här i västvärlden att med hjälp av bilder och annan marknadsföring få för sig att yoga handlar om att vara så vig som möjligt. När det i själva verket handlar om helt andra saker. Så fortsätt att träna yoga och njut både av den och av livet. Och ha en härlig och glad sommar!




Källa: Happy Yoga, 7 Reasons there's nothing to worry about - Steve Ross with Oliva Rosewood
CNN





måndag 9 maj 2016

Hur framgångsrika människor hanterar stress


Hur gör världens mest framgångsrika människor för att  hantera vardagsstressen som ju ofta är oundviklig? Jo, det har man gjort undersökningar på och här är de bästa råden som har vaskats fram. Läs och lär.

Uppskatta det man har
Att då och då observera vad man har att vara glad och tacksam över förbättrar humöret, höjer energinivån och sänker stresshormonet kortisol. Till exempel kan man vid dagens slut tänka igenom vad som var det bästa som hände den här dagen, kanske till och med skriva ner det. Eller starta dagen med att tänka på vad man har just nu i livet som känns bra. 
Sluta fundera över vad som kan gå snett
Sluta fundera över allt som kan inträffa och gå snett. Dessa tankar ökar nämligen bara stressen och hindrar oss från att fokusera på det vi ska göra. Ett talesätt är "Don't worry - it may not happen", alltså sluta oroa dig, det kanske ändå inte händer. Det mesta av det vi oroar oss över händer nämligen inte!

Tänka positiva tankar
Det är lätt att tro att tänka positivt handlar om att ta de negativa tankar som snurrar runt i huvudet och sedan förvandla dem till motsatsen. Problemet med detta är att det bara är orden vi då tänker som blir positiva, medan den negativa känslan stannar kvar. (T.ex. "Jag har ingen lust att gå på det där mötet" förvandlas till "Jag har jättestor lust att gå på det där mötet" - känslan av att inte vilja gå på mötet sitter troligen kvar ändå.) Att tänka positiva tankar handlar istället om att hitta sådant som vi verkligen tycker om att tänka på. Tankar på semestern, på hur trevligt det är att gosa med hunden, på hur gott dagens första kopp kaffe smakar och på hur roligt det är att hoppa fallskärm/måla tavlor/spela schack/rida eller vad det nu är som vi älskar, kort sagt känslan av att göra något som man verkligen tycker om, detta är äkta positiva tankar som skapar positiva känslor i kroppen. Om det inte går att hitta någonting positivt alls att tänka på, gå igenom den gångna veckan och upptäck att något litet guldkorn finns det någonstans trots allt. Ha tankar av det här slaget redo och när negativa olustiga tankar slår till, hugg tag i en av de här redan förberedda tankarna på något behagligt. 
Koppla av och koppla ur
Den som gör sig själv tillgänglig ständigt alla veckans timmar gör sig själv en stor otjänst. Studier visar tydligt på att den som ibland stänger av sin telefon och tar en paus från sina e-mail tydligt sänker stressnivåerna i kroppen. Ständigt ny information via mobilen och datorn distraherar oss och för de flesta blir det omöjligt att helt koppla av när ett mail eller sms när som helst kräver vår omedelbara uppmärksamhet. Att göra medvetna pauser lönar sig alltså. Vi får förnyad kraft och blir sedan effektivare.
Sänka koffeinnivån 
Kaffe i lagom mängder (ca 2 koppar/dag) stärker immunförsvaret, hjälper till att reglera blodsockret och gör oss mera fokuserade. Kaffe i stora mängder triggar istället igång kroppens alla stressystem och gör oss hyperaktiva, i värsta fall med hjärtklappning och skakningar. Att kurera sin stress genom att höja koffeindosen kraftigt är rent kontraproduktivt. En kopp med något varmt i har dock en lugnande effekt. Prova att byta ut en del av kaffet mot t.ex. rooibos som är helt koffeinfritt. 
Sova
Den första man drar ner på vid en stressig livssituation är ofta sömnen. Den som känner sig stressad har dessutom ofta svårt att sova gott. Men sömn är ett av de allra viktigaste verktygen mot stress. Under sömnen pågår ett reparations- och uppbyggnadsarbete som vi behöver för att fungera. Stresshormonerna ökar vid för lite sömn, minnet försämras och vi blir även emotionellt instabilare. Därför är det viktigt att skapa tid för sömn och även att trappa ner inför natten och låta hjärna och kropp successivt ställa in sig på att sova. Mörkt rum, sval temperatur, bekväm säng, ingen elektronik, men gärna lite lugn musik. 
Undvika de negativa diskussionerna med sig själv
Vi pratar med oss själva inne i våra huvuden. Åtminstone de allra flesta av oss. En viktig komponent för att kunna hantera sin stress är att lära sig kontrollera de här inre dialogerna med sig själv. Ju mer tid man ger åt tankar desto större växer de sig. Detta gäller såväl positiva som negativa tankar. Att älta och oroa sig kan leda in i en labyrint som blir svår att ta sig ur. Och ändå är de allra flesta tankar vi tänker bara just tankar. De är inte nödvändigtvis fakta. Bästa sättet att stoppa denna typen av tankar är avleda sig själv genom att tänka på något helt annat eller att helt enkelt distrahera sig med någonting som kräver full koncentration så det inte finns tid för en massa ältande. Fungerar inte det så prova att skriva ner problemet på papper, läs sedan igenom och fundera över vilka råd du skulle ha gett om det hade gällt en annan person än du själv.
Ändra perspektivet
Det är lätt att tro att stress och oro beror på händelser utanför vår kontroll. På tajta deadlines, jobbiga chefer, trafiken, grannarna, regeringen eller till slut precis vad som helst. Viss sanning ligger det kanske i detta, men en större sanning är att även om vi inte alltid kan kontrollera de yttre förhållandena, så har vi alltid kontrollen över hur vi reagerar. Den bollen ligger hos oss. Ge inte saker större proportioner än de förtjänar. Finns det någonting, om än litet, som du själv kan göra för att förändra saken? Vad händer om du provar att göra på ett annat sätt? Eller att helt enkelt inte bry dig så mycket?
Andas
Andas måste vi göra varje dag i vilket fall som helst. Hur vi andas påverkar dock hur vi mår. Spänner vi oss hamnar andningen högt upp i lungorna och vi andas kortare andetag. Genom att medvetet sänka andningsrytmen och ta djupa andetag sänker vi stresshormonerna i blodet. Vi signalerar till kroppen och hjärnan att läget är lugnt. Detta kan vi göra när som helst, men det är en bra idé att avsätta extra tid till att träna. Vi pratar nu bara om minuter till att börja med. Stäng dörren, stäng av mobilen, sitt med rak rygg, sänkta axlar och andas så att magen putar ut. (Lägg handen på magen så känner du.) Tänk bara på hur det känns att andas eller om detta känns svårt, räkna varje andetag tills du kommer till 20. Märker du att tankarna ändå flyger iväg, så för bara tillbaka dem till andningen. 
Ta hjälp
För att lyckas med att vara både lugn och effektiv behöver vi inse våra begränsningar och delegera eller be om hjälp med det som andra gör bättre eller det som vi helt enkelt inte hinner. Ingen hinner nämligen allt och ju förr man inser att man inte är perfekt och lär sig att känna sig bekväm med detta, desto snabbare går det att få balans i sitt liv. Ibland kan det hända att vi bara behöver någon att prata med för att få ett bättre perspektiv på situationen.


Källa: www.forbes.com






fredag 29 april 2016

Gör egen glutenfri müsli

Få saker är enklare än att göra sin egen supergoda müsli! 

Framför allt som det är ont om glutenfri müsli i butikshyllorna och den som finns nästan alltid innehåller pumpafrön. Och det är absolut inget fel med pumpafrön/pumpakärnor. Det är tvärtom ett fantastiskt näringstätt frö, bland annat rikt på zink, magnesium och e-vitamin. Men det finns absolut ingenting som min mage revolterar mera mot än just dessa frön. Jag måste vara allergisk för jag får fruktansvärda kramper i magen när jag äter pumpafrön. Och innan jag kom underfund med detta genomgick jag en hel del attacker, eftersom jag är rätt så förtjust i nötter, frön och torkad frukt i största allmänhet och jag hade inhandlat en jättepåse, som jag använde som snacks. Senare har jag även kommit på att jag inte heller tål squashkärnor och måste därför vara försiktig med rätter som innehåller squash, även om det förstås inte går att jämföra med att sitta och äta hela nävar av pumpafrön direkt ur påsen... I alla fall har många nyttiga produkter just nu ett stort innehåll av pumpafrön. Förutom müsli handlar det ofta om t.ex. bröd, sallader och vegetariska biffar. Och jag tänker att kanske är det fler som har samma problem och svårt att smälta de här fröna. Eller bara vill göra en god och nyttig müsli ändå. Den här innehåller dessutom inget tillsatt socker, bara honung. Välj ekologiska produkter i den mån det går!

Gör så här:

Sätt ugnen på 175 grader och sprid ut havregryn, boveteflingor och solrosfrön på ett bakplåtspapper. Ringla flytande honung över.



Rosta i ugnen ca 10-20 minuter. Vakta noga tiden i ugnen. Det beror på hur tjockt lagar du har lagt ut och även på din ugn. Grynen ska bli lätt rostade och honungen karamelliseras, men det ska inte brännas.


Låt det svalna och rör sedan runt med en sked. Tillsätt därefter vad du vill ha i din müsli. Jag brukar använda gojibär, russin, hackade aprikoser, mandel och nötter.
Supergott som sagt!!!

lördag 23 april 2016

Bli effektiv och lugn - gör en sak i taget

"Man hinner hur mycket som helst, bara man tar det lugnt. - Tage Danielsson"

Vill du vara snabb och effektiv och samtidigt behålla ditt lugn? Gör då en sak i taget.
Under flera årtionden har vi nu hållit på med "många bollar i luften". Många saker ska utföras samtidigt, ju fler desto bättre. Vi pratar i telefonen, svarar på e-mail, googlar upp något viktigt och skriver ut en rapport på skrivaren. Samtidigt. Eller håller vi på med att laga mat på samma gång som vi hjälper barn med läxor och står och sms:ar och även håller ett öga på nyheterna på tv. Att kunna hålla på med många saker samtidigt, "multitasking", är något som krävs, i arbetslivet inte minst, och vi framhäver gärna vår förmåga att kunna göra många saker åt gången. Det här är vad som länge nu varit normen och som ansetts som bra och positivt. 

Samtidigt blir vi sjuka av stress. Vi får spänningar i axlar och nacke, vi får hjärtklappning, sömnsvårigheter och hinner inte andas mellan varven. Det tär nämligen på oss att ständigt hoppa mellan olika uppgifter. För det är det som vi i själva verket gör. Vi lurar oss själva. Vi tror vi hinner mera på det här sättet. Vi tror att vi är effektivare. För det känns så. Att hålla på med mycket samtidigt ger oss en känsla av fart, fläkt och hög produktivitet. Vi får en känsla av att vara upptagna och duktiga. I själva verket visar studier att vi inte alls jobbar snabbare. Och att vi gör allting samtidigt, det är inte sant, för det klarar inte våra hjärnor av. Istället byter vi bara snabbt mellan olika uppgifter och det är ganska tröttande för hjärnan i längden. Detta innebär i sin tur att vi tappar i koncentration. Vi blir inte lika noggranna och gör därför lättare misstag. Vi får även svårare att sedan minnas vad vi verkligen har gjort. Och att det går snabbare, det är bara en känsla vi får när vi hela tiden byter fokus. Att hålla på med mycket samtidigt är i själva verket bara ett sätt att snabbare dränera sig på sin energi.

Försök som gjorts på Stanford University, USA, visar att kraftigt "multitaskande" istället (tillfälligt tack och lov) sänker vår IQ och kan ge samma trögtänkta effekt som om vi rökt marijuana. Och den som i test visat sig bäst kunna klara att prioritera och göra många saker samtidigt när det till exempel uppstår en krissituation, är den som inte redan tröttat ut sig med att arbeta på det sättet. Den som istället tagit sig an en uppgift i taget är lugnare, kan tänka klarare och hantera pressen på ett mycket bättre sätt.

Så prova att göra en sak i taget och håll koncentrationen på den saken fullt ut. Byt sedan till nästa uppgift. Se vad som händer. Det tar alltså inte längre tid, utan ger dig bara en känsla av att det är så det förhåller sig. I själva verket arbetar du en aning snabbare. Och du tröttar inte ut dig på samma sätt.

En liten hake finns det dock, nämligen att vi är så vana vid att göra mycket samtidigt och att vi ständigt bombarderas med nya intryck. Därför kan det kännas riktigt svårt att göra en sak i taget och är inte nödvändigtvis ett system som vi enkelt klarar av att byta till... Men som med allting annat blir man bättre när man tränar. Så istället för att fortsätta träna dig på att göra massor med saker på en gång och ständigt känna dig som om du navigerar i kaos, börja träna upp din förmåga att göra sakerna i följd istället. En sak i taget, lugnt och säkert i den trygga förvissningen om att det är det här din hjärna egentligen är bäst på. Träna en timme i taget och efter några veckor kan du ha förändrat ditt liv. 



Källor bl.a.: www.forbes.com, studier Stanford University


fredag 15 april 2016

Vad är pinole?

Jag fick frågan av en av mina läsare. "Alla pratar om pinole och pinoleprodukter, men ingen berättar vad det är. Var kan jag köpa pinole?"

Ja, pinole har verkligen blivit trendigt. Framför allt efter att fler och fler ägnar sig åt långdistanslöpning och efter att Christopher McDougall släppte sin bok "Born To Run" (Jakten på löpningens själ) som bland annat handlar om tarahumara, ett folk i Mexiko med extraordinär kapacitet för att springa långt. I den boken äts det nämligen pinole. Och den kända ultramaratonlöparen, veganen och författaren Scott Jurek äter och lagar också pinole. Pinole anses bra i träningssammanhang eftersom det är både energirikt och lättsmält. Och även jag själv har på denna blogg och också i min ibook om yoga haft med pinolerecept. Så vad är det egentligen?

Ja, det är ju ingen ingrediens som man kan gå till Ica och handla. Pinole är istället själva produkten man skapar när man blandar majsmjöl, någon typ av naturligt sötningsmedel (t.ex. agavesirap), vatten och kryddor (ofta kanel, som är bra för matsmältningen, men kan även vara andra kryddor) och sedan rostar/bakar detta antingen i ugnen eller på spisen. Pinole kan därför ha olika form beroende på om man gör kakor, bars eller bröd. Man kan även lägga till andra ingredienser, t.ex. superfröet chia, torkad frukt, nötter, mörk choklad etc. 

Med jämna mellanrum testar jag nya recept, framför allt i förhoppningen om att kunna baka en pinoleprodukt som håller ihop lite bättre. När man bakar med majsmjöl blir det nämligen ofta smuligt. Hittills har jag inte hittat något som jag tycker är perfekt just när det gäller detta. Däremot blir det ofta gott och bra ändå och perfekt som mellanmål före eller efter träning. Det senaste receptet jag testade, och som vanligt gjorde om lite grand, var detta:

Pinole energikakor
Ingredienser till 3 stora kakor:
2,5 dl majsmjöl
4 solmogna fikon skurna i småbitar (ca 1 dl)
knappt 2 dl vatten
3 matskedar agavesirap
2 matskedar chiafrön
1 kryddmått kanel


  • Värm ugnen till 175 grader. 
  • Rosta majsmjölet och chiafröna i en stekpanna på mediumvärme i 5-8 minuter. Rör om och håll koll hela tiden. Mjölet ska få lite färg, men får absolut inte brännas.


  • Lägg mjölet/chiafröna i en matberedare och tillsätt alla övriga ingredienser. Blanda tills allt blivit en tjock massa.
Forma massan till tre rundlar och baka i ugnen 10-12 minuter. Håll koll här också. Utsidan ska bli fast med små sprickor. Ta ut och låt svalna. 
 De ser inte mycket ut för världen, men är goda. Dela i bitar och ät, eller skär smala skivor och bred med smör eller ekologiskt jordnötssmör. Gott gott! Kakorna håller sig i kylskåpet flera dagar.


Du kan även testa mitt andra och tidigare recept på pinole energikakor, som även innehåller mörk choklad:
http://ylvashalsotips.blogspot.se/2012/08/pinole-energikakor.html

Eller testa iskiate, superdrycken med chiafrön, tarahumarafolkets egen naturliga "Red Bull":
http://ylvashalsotips.blogspot.se/2012/07/forsta-gangen-forfattaren-till-born-to.html

Eller läs om boken Born to Run:
http://ylvashalsotips.blogspot.se/2012/07/born-to-run-fodda-att-springa.html

fredag 18 mars 2016

Ta en annorlunda paus

En paus eller rast, om än aldrig så kort, gör att vi kan fylla på med krafter och arbeta mera effektivt efteråt. Ibland kan pausen vara just det som behövs för att vi ska komma på lösningen på något problem eller bara kunna tänka nya och mera kreativa tankar. Men det är också lätt att hoppa över en paus och även lätt att göra precis samma typ av paus som man alltid gör (kopp kaffe och prata om vädret med en kollega...). Prova att göra något som du inte brukar och se vad det kan ha för effekt!

Till exempel kan du använda 5-15 minuter till att:

  • Dricka en kopp te och samtidigt lyssna på avslappnande musik.
  • Ta en promenad.
  • Lägga dig med benen upp mot en vägg (Viparita Karani/benen-mot-väggen-positionen). Ligg antingen med benen lodrät upp längsmed väggen, eller kan du ligga lite längre ut. Du kan även prova att ligga med benen på en pall eller stol.

  • Lägga på en ansiktsmask och ligga ner en stund medan den verkar. För en återfuktande mask: Mosa 1/2 avokado och blanda med 1 tsk honung. Lägg gurkskivor över ögonen så blir ögonvitorna vitare och du får en piggare blick. Fler bra tips här: http://ansiktsmask.se/hemmagjord-ansiktsmask/
  • Ge dig själv lite fotmassage eller ta ett fotbad.
  • Testa en mindfulness-app. Prova t.ex. att ladda ner "Zen Mindfulness" (Next Leap) som är gratis med många guidade korta meditationer och andningsövningar (obs på engelska). Eller kan du prova min avslappningsövning som du hittar på min hemsida: www.yviva.se.
  • Sitta en stund och titta mot himlen och följa molnen med blicken.
  • Avnjuta en fruktsallad, tugga och svälja långsamt.
  • Sticka eller virka. 
  • Prova min kontorsyoga som du också hittar länken till på min hemsida.
  • Färglägga en mandala. Det finns numera speciella mindfulness-målarböcker för vuxna. Leta i affärernas bok- och pappersavdelningar.
Alla dessa förslag lämpar sig kanske inte för arbetsplatsen (som att fixa en ansiktsmask eller ta sig ett fotbad) men det kan vara bra att unna sig en paus hemma också ibland. Batterierna behöver laddas!

torsdag 10 mars 2016

Stress - gå in i väggen eller inte?

Jag plockade upp ett exemplar av Metro på busshållplatsen förra veckan och hittade en kort intervju med Frida Eek, stressforskare vid Lunds universitet. Enligt henne finns det två olika typer av stress och bara den ena är skadlig. Det fångade mitt intresse eftersom just det här har diskuterats en del genom åren. Är all stress verkligen skadlig? Eller finns det en positiv stress? (Med detta menas uppgifter som vi tycker om att göra och då spelar det ingen roll om det blir för mycket för helhetsupplevelsen är ju ändå att det är roligt.) Eller är det bara så att stress är negativt för oss enbart om vi själva tror på att det är negativt? (Senaste rön från Dr. Kelly McGonigal bl.a. Se hennes TED talk i ämnet här: https://www.ted.com/talks/kelly_mcgonigal_how_to_make_stress_your_friend?language=sv

Jag har alltid själv känt att stress nog inte är något särskilt positivt för min egen del, men vi människor är ju ganska olika sinsemellan, så det finns förmodligen andra som upplever det helt annorlunda. Och vad som stressar en person stressar inte nödvändigtvis en annan. Jag har gärna många saker att göra, men jag tycker inte om att vara tidspressad och jag är inte speciellt förtjust i att ha fullspäckade scheman med en massa olika tider som ska passas (vilket ju är lite ironiskt eftersom mitt arbetsschema som egenföretagare ser ut just precis så).

Frida Eeks definition är dock denna: 

  • Akut stress, som många upplever till och från, är vi designade att klara av och denna stress är inte skadlig.
  • Kronisk stress, när man är stressad under en längre period, är däremot inte något som kroppen är skapad att hantera och det visar sig genom en rad symptom. Denna stress är skadlig.
Jättebra definition tycker jag! Enstaka stressande situationer kan man till och med ibland känna sig uppiggad av. Framför allt efteråt. När man klarat av dem. Då, när man kan pusta ut och vila och känna sig nöjd förhoppningsvis. Men den konstanta stressen, där man aldrig får vila, den bryter ner och den enda som inte blir nedbruten till slut om det får pågå är väl den som inte i själva verket upplever situationen som särskilt stressande. 

Så här var det för min del:
Jag hade fått ett drömjobb med just de arbetsuppgifter jag önskade mig mest och som jag visste att jag kunde utföra perfekt. Problemet var bara att dessa uppgifter var för många. Jag förstod redan när jag blev upptränad av min föregångare på tjänsten att hon varit sönderstressad. Hon pratade om att man inte fick jobba över längre än till  klockan 18 för chefen (för då måste det betalas ut övertidsersättning) och hon berättade om vilka uppgifter som gick enklast att fixa hemma på kvällar och helger (utan ersättning) och hon berättade även om migränanfallen hon fick i princip varje helg, så fort arbetsveckan var slut. Jag började få en lite obehaglig känsla i magen, för denna tjej hade inga barn och hon jobbade 100%. Själv hade jag två småbarn på dagis och en man som ständigt var bortrest i tjänsten. Dessutom hade jag förhandlat mig till att bara behöva jobba 90%...

Att jobba 90% på en tjänst som egentligen kräver det dubbla är förstås idioti. Om tjänsten skrivs som 90%-ig så får man dessutom bara 90% av lönen. Men jobbet ska ju ändå göras! Mitt helvete började ganska så snart. Hur jag än bar mig åt så räckte jag inte till. Jag räckte inte till på jobbet, jag räckte inte till som mamma. När barnen blev sjuka och jag missade en eller flera arbetsdagar fick jag nästan hjärtinfarkt av frustration. Mina att-göra-listor var numera fyra A4-sidor långa. Jag hade ingen kontroll. Sömnproblemen började ganska tidigt. Jag somnade helt slutkörd om kvällarna men vaknade redan vid 2-3-tiden på morgonen med fullt adrenalinpåslag vid tanken på allt jag måste hinna göra. Helst hade jag velat åka iväg till jobbet genast och få sitta där i lugn och ro på natten, utan att behöva störas av inrasande telefonsamtal och e-mail.

Jag signalerade redan tidigt till min chef att jag inte hann med och att jag kände mig stressad. Detta ledde till att hen hjälpte mig att prioritera. Vi satt på mitt kontor och gick igenom den vansinnigt långa att-göra-listan och hen tittade på punkt efter punkt och konstaterade att "det här tar ju inte lång tid att göra" och "det där gör du ju snabbt" etc. etc. Visst, så var det. Där fanns massor med uppgifter som inte tog så särskilt lång stund att få undangjorda. Problemet var bara att de var så många och att samtidigt så drösade mail och telefonsamtal in och folk bad mig lösa problem och göra fler saker och "hade jag hunnit åtgärda det där och det där och det där" än och det enda jag i princip hann med var att lösa absolut akuta situationer och få undanstökade just de saker där det var deadline genast. Problemet var dessutom att min chef var ensamstående utan barn. Hen kunde ägna livet enbart åt att jobba och förstod inte att jag inte kunde göra detsamma. 

Framför allt minns jag en sommardag när vi körde ner till Österlen för att besöka min bror och hans familj som hade hyrt en stuga där. Jag satt i bilen och jobbade hela vägen ner. Det var en underbar, solig, härlig och trevlig sommardag, men jag kände mig stressad hela tiden över att jag inte kunde jobba istället (trots att det var en söndag). Sedan satt jag i bilen och jobbade hela vägen hem och därefter satt jag nästan hela natten på vår inglasade uteveranda och jobbade. Jag blev alltmera olycklig och aldrig var jag utvilad på grund av att jag sov för lite. Men när jag väl låg i sängen kunde jag ju ändå inte sova. Varje gång jag satte mig i bilen för att köra mellan jobb, dagis, mataffären och hemmet vilket var de fyra "stationerna" i mitt liv under den här tiden, så grät jag. Det blev som en slags rutin. Jag tog på mig säkerhetsbältet, startade motorn och började storböla. När jag kommit fram till min destination och parkerat där skärpte jag till mig, snöt mig och gick in och gnodde på så gott jag kunde. Bilen fungerade som en ventil för mina känslor, men det var ju ändå inte som att livet kunde fortsätta så här.

Så vad hände? Fick jag en utmattningsdepression? Nej, jag löste ut mig ur situationen genom att byta jobb. Jag bytte till en mindre krävande tjänst på samma arbetsplats, men den processen tog sin tid och innebar jobbiga samtal med min chef och även en lång jobbig transitperiod. Dessutom fick jag svälja min stolthet (vilket kanske i och för sig bara var bra) eftersom det ju kunde tänkas uppfattas som att jag inte varit kvalificerad nog att klara av det här jobbet. Men jag lärde mig att det spelar ingen roll vad andra eventuellt tycker och tror för det viktiga är att ha en balans i sitt liv. Det var en nyttig lärdom men med hög insats. Och kanske är det just stoltheten som gör att man ibland fortsätter när man borde ge upp. Det var absolut inte så i mitt fall att jag inte märkte vad som höll på att hända utan bara sprang på i full fart in mot den berömda väggen. Jag var fullt medveten om att jag hade ett val och ett eget ansvar att sätta stopp. Men att göra det har också ett pris. Och det kan kännas både tufft och orättvist att betala det priset. Men att hamna i en utmattningsdepression till slut innebär också ett pris att betala, ofta i form av en mycket lång väg tillbaka. Kan man stoppa innan man faller ända ner på botten, så borde det vara ett bättre val, anser jag.

Efter den här upplevelsen, som varade i cirka nio månader, har jag inte varit lika stresstålig längre. I och för sig vet jag inte om jag någonsin var det, bara att jag inbillade mig själv att det här var en av mina egenskaper. Det står till och med i mina referenser från en tidigare arbetsplats att jag är bra på att hålla många bollar i luften, arbeta under stark stress och kunna prioritera. Och dessa ord brukade jag vara stolt över. Numera krävs det istället ofta väldigt lite för att jag ska känna mig pressad och fastlåst när någon ställer krav på mig. Och kanske är det därför jag har sökt mig till yoga, mindfulness och meditation som är underbara verktyg att hantera sin stresskänslighet. Och livet som egenföretagare innebär, trots alla de där tiderna jag har att passa, att det är jag själv som bestämmer vilka uppdrag jag ska ta på  mig.

Så vem är egentligen stresstålig? Och vad innebär det att vara stresstålig? Vi kan väl återgå till själva definitionen av stress, för det jag skrev i början på det här inlägget var egentligen en beskrivning av skillnaden på skadlig och oskadlig stress. Men vad innebär stress i sig? Forskaren Hans Selyes som på 30-talet skapade begreppet inom medicin- och hälsoområdet definierade det som "kroppens respons på och anpassning till påfrestningar". Men om vi återkommer till att vi alla är olika så är alltså vad som upplevs som "påfrestningar" ytterst individuellt. Att jag upplevde min ovan beskrivna arbetssituation som stressande behöver inte innebära att någon annan skulle göra det. Jag tycker att den bästa definitionen egentligen är denna: "När de upplevda kraven överstiger den upplevda förmågan". För det är då vi känner att vi inte har kontroll. Och detta kan handla om många olika och vitt skilda sammanhang. För stress är självklart inte någonting som bara hör till arbetslivet. Stressen finns där lite överallt och är en del av livet. Vad vi kan göra är att skaffa oss bra verktyg för att bemöta den stress som är oundviklig. Samt att ha ett observant öga för vad som är rimligt och orimligt och träna oss på att klara av att sätta gränser. 



Källor bl.a. Metro 4/3 2016