Leta i den här bloggen

fredag 20 augusti 2010

Jamies matrevolution i USA

Ett intressant program just nu är Jamie Olivers matrevolution I USA, söndagar kl. 20.00 på teve 5, där Jamie går ut i amerikanska skolor och försöker få skolköken att laga bättre mat till eleverna.

Som svensk är det intressant att sitta och förfasa sig över framför allt hur OKUNNIGA de amerikanska matbespisningsansvariga är när det gäller näringslära. Att de faktiskt tror att de serverar bra mat. Att pizza, chicken nuggets och corndogs (varm korv instoppad i bröd), samma mat dag efter dag, färdiglagat bara att värma upp, fullproppat med långa listor med tillsatser, är jättebra mat! Och mjölken är antingen illande rosa eller brun. För barnen vill ha med jordgubbs- eller chokladsmak förstås (artificiella tillsatsämnen självklart). Och vad barnen vill ha det ska de också serveras!

När Jamie gjorde matrevolution i de engelska skolorna stötte han på mycket motstånd i början. Fördelen där var att han åtminstone rörde sig på hemmaplan när han ville göra något för de brittiska barnen. Nu blir det etter värre. Att slåss på bortaplan är svårare än svårt, för vem vill ha en ”utlänning” som kommer och talar om hur man ska göra. Inte amerikanska matbespisningsdamer i alla fall. ”Komma här och tro att ni européer kan så bra.” ”Tro att vi är dumma”. Ja, det är ju lätt att tro faktiskt! Framför allt för oss självgoda svenskar, som också brukar klaga på vår skolmat. Men när vi ser detta inser vi att det våra barn serveras åtminstone är ”mat”, även om potatisen är urkokt och smakerna mesiga. Men ”dum” är inte nödvändigtvis samma sak som okunnig. Även om det kan vara knepigt att vara den som ska dit och utbilda, när den okunnige inte själv känns vid sin okunnighet. Och det är här det blir intressant tv förstås.

Jamie och mattanterna serverar pizza tillverkad i fabrik och kyckling lagad av Jamie, och låter sedan barnen välja vad de vill ha. Så klart väljer de pizzan! Som de är vana vid. Och mattanterna ler försmädligt. Vad var det vi sa! Faktum är att barn alltid kommer att välja söta, feta och onyttiga alternativ, om de själva får välja. Saken är väl snarare den att de inte BÖR få välja. De bör serveras nyttig kost (så nyttig man nu kan få för skattepengarna) och därmed basta. Åttaåringar kan inte själva ta ansvar för vad de ska äta till vardags. Det är lite märkligt att sitta och se detta. Vuxna som tycker att chicken nuggets sju dagar i veckan är bra mat om det är vad lågstadiebarnen själva tycker.

Ämnet är extra intressant för mig, eftersom jag upplevt det här dilemmat med mina egna barn. Vi bodde två år i Florida och i skolan var det just den här typen av mat som serverades. Med chips! Med läsk! Med kakor! Och självklart var detta vad mina barn också ville ha, hellre än mina präktiga och hemmalagade lunchpaket, som jag skickade med. Ibland bytte de mat med kompisar, eller fick när kompisarna inte orkade med alla sina chips och kakor på egen hand, eller kanske helt enkelt tyckte synd om de svenska klasskompisarna. Vi fick köra lite kompromisser. Att ibland fick de köpa skolmaten (som åtminstone i Florida inte var gratis). För man vill ju inte att ens barn ska framstå som alltför udda inför sina kompisar.

Så ämnet är intressant och jag beundrar Jamie som vågar gå in och jobba med det här. Som en av världens mest berömda tv-kockar kunde han precis lika gärna fortsätta att bara göra glassiga matlagningsprogram och visa oss hur man lagar suffléer och gör sin egen pasta. Men han bryr sig. Och han vill utbilda och förändra.

Dagens barn är den första generationen som man inte tror kommer att bli äldre än sina föräldrar. Den förväntade livslängden håller på att krympa för de yngre generationerna. Och det är mycket kostens fel. En eloge åt Jamie som försöker göra något åt det. Och som svenskar kan vi sitta här och titta och förfasas, och samtidigt glädja oss åt att vi åtminstone inte är fullt lika drabbade. Det finns en betydligt högre medvetenhet i Sverige om vilken kost som är bra. Och även om vi visst många gånger har anledning att klaga på skolmaten, så spelar vi i en helt annan liga. Vi kan självklart också förändra och förbättra. Och då har vi ett betydligt bättre utgångsläge.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar