Jag höll föredrag på ABF härom kvällen om ”yoga som smärtlindring”. Jag har bloggat om detta även tidigare, men vill gärna ta upp det igen, eftersom det verkligen är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat.
Det finns så mycket förutfattade meningar om yoga (ja,
fortfarande!)) Jag hör till exempel ofta människor säga att de inte kan göra
yoga för att de inte är viga. Som om alla som inte kan gå ner i brygga eller
vika benen runt halsen därför inte heller skulle kunna göra yoga. Ingenting kan
vara mera fel. Sedan finns det i och för sig en hel del yogaklasser för
supertränade människor som ägnar sig åt avancerade positioner, så kanske är det
därför denna föreställning finns. Men det finns ju också så många andra typer
av yoga. Det gäller bara att hitta rätt. Är du inte jättevig och framför allt
om du har smärtproblem så UNDVIK till att börja med yogaformer som innehåller dessa ord; Ashtanga,
Power, Vinyasa, Hot. Leta istället efter något som innehåller; Mjuk, Nybörjare,
Avslappning. Eller kanske medicinsk yoga eller Kundaliniyoga.
Det forskas numera mycket på yoga och vad man hela tiden
kommer fram till är att alla dessa positiva hälsoeffekter som yogautövare
hävdat i årtusenden (eftersom yogan är väldigt gammal), och som under
1900-talet mest sågs som flum i stora delar av västvärlden, det stämmer! Yoga
har en fantastiskt positiv inverkan på hälsan och vad du än har för typ av
smärta, så går det vid det här laget förmodligen att leta fram en studie som
visar att yoga har god effekt. Det som även är bra med yoga är att det utan
problem går att kombinera med annan medicinering. Du behöver alltså inte sluta
med det din läkare rekommenderar. I många fall kan man däremot så småningom
trappa ner sin medicinering tack vare yogan.
Vad studier också visar på är att för vanliga människor i
allmänhet, och för personer med smärtproblematik i synnerhet, så är små,
dagliga doser av mjuk yoga (15-30 min) betydligt mera effektivt än att gå på
ett enda intensivt pass per vecka.
Yoga för smärtlindring består av fem delar:
Yoga för smärtlindring består av fem delar:
- Rörelse
- Avslappning
- Andning
- Meditation
- Att bli vän med kroppen
Rörelserna ska vara tillräckligt enkla och mjuka för att
passa den som gör dem. Andning i kombination med positioner är det som gör att
positionerna känns behagliga och blir effektiva. (Skulle du hamna på ett
yogapass någonstans där läraren inte nämner något om andningen, då är det inte
yoga, då är det bara gymnastik.) Meditation och avslappning är andra viktiga
delar, som tillsammans utgör den stresshantering för både kroppen och själen
som gör det lättare för oss att läka.
Alla bitarna hör ihop och samverkar, men att bli vän med
kroppen är ändå ett litet kapitel för sig. I samband med smärta är det vanligt med negativa tankar kring
den egna kroppen och även kring vissa kroppsdelar. Man är kanske arg på sin kropp, tycker att den sviker en,
att det är så mycket man vill göra men att kroppen står i vägen och
hindrar. Att försöka acceptera
kroppen och bli mera vänligt inställd till den är därför en början. Det är
naturligt att den del av kroppen som är sjuk, skadad eller gör ont får mest
fokus. Samtidigt finns det ofta ställen i kroppen som är friska eller som mår
bra. Försök att känna dessa delar av kroppen också. Var känns det bra? Hur är
den känslan? Försök vila i den ibland. En annan del av att bli vän med sin
kropp är att försöka lyssna inåt och känna vad det verkligen är vi behöver. Vad
skulle vara allra bäst just nu? Vad behöver jag mer av? Vad behöver jag mindre
av? Bra vanor är också något som stöttar kroppen. Om vi försöker se lite mera
på kroppen som en vän än som en fiende, blir det lättare att aktivt välja
sådant som är bra för kroppen och det kan gälla mat och dryck såväl som
relationer och vila/aktivitet.
Att lära sig hantera sin stress är en viktig del av smärtlindringen
eftersom modern forskning visar att smärta inte enbart är fysisk. Med smärtan
följer även ett batteri av känslor. Det kan handla om ilska, oro, frustration
och stress. Detta är också en del av kroppens försvar mot smärta, men när det
handlar om kronisk smärta är det inte nödvändigtvis effektivt, utan förvärrar
snarare situationen. Smärta leder
till stress, som gör att vi spänner oss och så får vi mera smärta. Det blir som
en ond spiral. Andningstekniker, meditation och mindfulnessträning är därför av
stort värde.
Forskning visar även på att smärtreceptorerna vid långvarig
smärta ofta blir överkänsliga och överreagerar. Det behövs alltså mindre och
mindre för att vi ska känna smärta. Men man har också sett i studier att samma
receptorer även lyssnar på stretching. Detta kan man därför utnyttja i mjuk
yoga. För en person som länge gått med smärta, kan alltså stretch och
yogapositioner först upplevas som smärtsamt. Därför är det viktigt att börja med
väldigt enkla rörelser och successivt ”träna om” receptorernas respons.
Restorative yoga (återhämtningsyoga) är yogapositioner som kan vara lämpliga vid
smärtproblematik. Jag lägger därför en länk här till mitt blogginlägg om dessa
positioner:
http://ylvashalsotips.blogspot.se/2013/09/restorative-yoga-yoga-for-aterhamtning.html
http://ylvashalsotips.blogspot.se/2013/09/restorative-yoga-yoga-for-aterhamtning.html
Andra bra yogarörelser är mjuk ”vinyasa”, det vill säga att
man går in och ut ur positionerna i kombination med andningen. Men observera
att jag säger ”mjuk”, eftersom det också finns yogaklasser med väldigt
dynamiska och komplicerade vinyasasekvenser.
Prova dig fram! Det gäller att hitta det som passar och som
man själv trivs med, helst något som man känner att man har lust att göra varje
dag och ser fram emot, därför att man tydligt känner att det får en att må
bättre. Kan man bara andas, så kan man göra yoga! Man kan även göra yoga liggande
i sängen.
Källor bl.a.:
Yoga for Pain Relief - Kelly McGonigal
www.yogaforpainrelief.com
Föreläsning Stanford University 20101117, (iTunes U)