Mera flow - lyckligare liv

Jag är inte en sådan som gillar utmaningar särskilt mycket. Och det skäms jag såklart över eftersom utmaningar anses som något mycket positivt och som vi förväntas tycka om. Man växer med utmaningar. Men jag vill helst att saker ska vara roliga och behagliga. Jag gillar flow! Helst vill jag ha flow i mitt liv hela tiden. Som en behagligt flytande flod med klart vatten, där allting är underbart och inga störande moment kastas i. Mina dagar ska flyta på så som jag har planerat dem och helst lite bättre. Jag ska alltid ha tur och flyt vart än jag vänder mig. Om jag får bestämma själv, vilket jag förstås inte får. Länge blev jag irriterad och frustrerad över sådant som hakade upp sig i mitt liv, stort som smått. Med tiden och även med viss hjälp av mindfulness och yoga har jag lärt mig att se annorlunda på det som händer. För det är omöjligt att ha flow hela tiden. Shit happens. Både småskit och storskit. Man förlorar bara själv på att reta sig på allt och i sitt huvud gå omkring och inbilla sig att man förtjänar flow konstant. För det gör ingen av oss. Och vi växer av utmaningar vare sig vi vill ha dem eller ej. Men - man kan ju ändå eftersträva flow. Så vad är det?

Träna yoga - kan ge en känsla av flow!

Ja, egentligen är det ju inte synonymt med att ha flyt och tur i livet generellt. Inom psykologin beskrivs det istället som ett medvetandetillstånd som "inträffar när en individ blir helt uppslukad av en aktivitet och går bortom sin reflekterande självmedvetenhet, samtidigt som den får en djup känsla av kontroll." Den som skapade begreppet flow var Mihaly Csikszentmihalyi, professor i psykologi: "I grunden till de flesta institutioner där vi tillbringar en stor del av vår tid - skolor, kontor, fabriker - ligger ett antagande om att ett seriöst arbete ska vara grymt och otrevligt. På grund av det här antagandet tillbringar vi den största delen av vår tid med att göra otrevliga saker. Om vi studerar njutning kan vi förändra den här skadliga situationen."

Flow är alltså en positiv känsla man får när man blir helt uppslukad av det som man håller på med. Löpare och andra idrottare beskriver ibland fenomenet och även konstnärer och författare, men man kan uppleva det inom de flesta områden. En forskare kan uppleva flow, en pilot eller en trädgårdsmästare. Det kan handla om ett yrkesutövande eller en fritidsaktivitet. Det är ett tillstånd där vi glömmer tid och rum och känner stor glädje och njutning i det vi gör. Flow kan alltså även vara utvecklande och en utmaning. Däremot känns det aldrig som en ansträngning.

Inom psykologin beskrivs fenomenet som att man får en sänkt aktivering i hjärnbarken, vilket i sin tur leder till att energin används mycket effektivt, en ansträngningslös koncentration. 

Jag älskar känslan av flow! Och helst vill jag ha den när jag arbetar, vilket så klart inte alltid är möjligt. Däremot har jag medvetet sökt mig bort från arbeten som innebär att jag aldrig kan känna flow. Jag har till exempel inte velat sitta fastlåst framför en datorskärm med siffror och statistik. För det är inte min grej alls. Däremot, när jag har jobbat med översättningar av texter, har jag ibland känt flow för språk och översättningar tycker jag är roligt. I mitt jobb som yogalärare känner jag ofta flow faktiskt, både att det är roligt, fullt engagerande och att jag glömmer allt annat. Jag känner också ofta flow när jag skriver saker, ibland när jag pysslar i trädgården, ibland när jag bakar eller lagar mat, gärna efter ett nytt recept. Småsaker alltihop, men flow är viktigt att ha i sitt liv, tror jag. 

Den som aldrig känner den där helt uppslukande känslan av hur roligt och totalt engagerande något är, borde medvetet leta upp sådant som ger flow. För vi är ju alla så olika. Min man känner flow när han springer långa sträckor. För mig skulle detta istället vara en fullständig pina. Och jag känner heller ingen flow av att måla tavlor, som en konstnär kan göra. Att måla är nämligen en hobby som jag har försökt mig på en gång i tiden. Och för min del kändes det mest bara kladdigt och lite halvjobbigt och aldrig blev det som jag hade tänkt. Var och en får hitta sin egen flow, så att säga. Så om livet känns trist och enformigt har du förmodligen för lite flow i ditt liv. Fundera ut vad som skulle ge dig flow-känsla. Och gör sedan något åt saken.

Csikzentmihalyis kännetecken för vad det innebär att uppleva flow:

1. Man är totalt involverad i vad man gör - fokuserad och koncentrerad.
2. En känsla av extas, av att ha stigit utanför den tråkiga verkligheten.
3. En inre klarhet - att man vet vad som behöver göras och att man gör det bra.
4. En känsla av att aktiviteten är genomförbar - att ens färdigheter räcker till för uppgiften.
5. En känsla av lugn - ingen oro, utan en behaglig känsla av att stå utanför sig själv och sitt ego.
6. Tidlöshet - man är totalt uppslukad av nuet, timmar känns som bara minuter.
7. Stark inre motivation.

I ett TED-talk förklarar Csikszentmihalyi att det är utmaningarna som får oss att växa, när vi lämnar vår bekvämlighetszon. När vi däremot känner kontroll utvecklas vi inte, utan detta är istället ett bekvämt tillstånd utan utmaningar. Flow, däremot, ligger mittemellan dessa båda. Och att vår utmaning ligger i att skapa mer och mer flow i våra liv. 

Och sammanfattningvis kan flow också beskrivas så här: När du gör det som du verkligen tycker om att göra.

Källor bl.a. www.wikipedia, www.ted.com

Bra start på dagen

Semestern är slut och höstterminen börjar. Bra tillfälle att skaffa nya goda vanor, morgonvanor närmare bestämt. Att börja dagen bra sätter tonen för hur dagen sedan fortsätter. Så om du brukar börja dagen med att känna dig trött, omotiverad och/eller stressad är det kanske dags att ändra på något. Vad vi har för arbetsuppgifter kanske inte alltid går att ändra på. Men hur vi börjar dagen, det kan vi definitivt påverka. Och ibland behövs det bara lite. Följande rutiner kräver inte mycket tid. Man kan göra alla fem sakerna eller bara någon. Kanske krävs det att man ställer klockan på 15 minuter tidigare, men kanske krävs det inte alls någon extra tid, bara en aning mera fokus.

1. Börja dagen med ett glas rumsvarmt vatten med pressad citron. Ett bra sätt att väcka kroppen, har en renande effekt och hjälper till att balansera pH-nivån i kroppen. Citronen i sig är sur, men inuti kroppen fungerar den alkaliskt istället och fungerar som en motvikt till den försurande mat som många äter för mycket av.
2. Gör yoga i 10 minuter. Kroppen är stel efter natten, så gör några enkla, mjuka yogapositioner för att komma igång. Alternativt gör ett kort stretchprogram.
3. Ät sedan en ordentlig frukost med mycket protein och utan socker. Alltså no-no till sötade frukostflingor och fruktyoghurt. Bra alternativ kan vara en omelett eller "scramled eggs" tillsammans med spenat och avokado. Om detta känns för jobbigt att svänga ihop, så satsa på naturell, ekologisk yoghurt istället med tillbehör som nötter, havregryn, gojibär, blåbär. Man håller sig mätt länge och får ingen sockerchock som får blodsockret att dyka en timme senare.
4. "Positive mindset." Detta innebär att ställa in hjärnan i en positiv riktning. Det kan man fixa t.ex. genom att läsa en stund i lämplig bok på detta tema (tips på författare: Tony Robbins, Robin Sharma, Wayne W. Dyer, Mia Törnblom, Nisse Simonsson, Olof Röhlander), eller meditera en stund, eller "duscha" sig själv med positiva tankar: sitt tre minuter och bara tänk på allt sådant som du tycker om i livet. 
5. Om du fortfarande är trött så ta en snabb kall dusch. Efter detta kommer du att vara hur redo som helst!

Källa bl.a. www.mindbodygreen.com

Livsenergi

Inom yogan kallar vi den för prana (vilket är sanskrit), inom tai-chi och qigong kallas den chi eller qi. Men vi kan också kalla den för livsenergi, energin som finns i allting levande och också runt omkring oss. Jag brukar säga till mina yogaelever att vi får i oss prana genom luften vi andas, genom solljuset och genom mat och vatten. Genom att göra asanas (yogapositionerna) och pranyayama (andningen) löser vi blockeringar så att pranan/livsenergin kan flöda bättre. 

I boken Nya självläkande människan skriver Sanna Ehdin Anandala också om livsenergin och beskriver det så här: "Har man hög energi så går allt lätt och enkelt, men när energin är låg blir det trögt och motigt." Jag tycker det är en enkel och bra beskrivning som vi alla kan känna igen oss i.

Vår totala livsenergi påverkas av vår livsstil. Fyller vi på med livsenergi får vi längre och friskare liv. Vissa faktorer är gemensamma för oss alla, medan andra är individuella. Och ovanstående om mat, dryck, solljus och anding är såklart inte den fullständiga sanningen. Ytterligare något som påverkar vår energi väldigt mycket är nämligen våra tankar. Man kan säga att tankar är energi. Och samtal som förs är också laddade med energi. Fundera till exempel på hur du känner dig efter att ha haft ett negativt och deprimerande samtal med någon jämfört med ett trevligt samtal med en positiv och glad samtalsparter.

Vanliga saker som sänker livsenergin är 

• för lite sömn 
• för mycket arbete 
• rädsla och otrygghet 
• droger och alkohol 
• sjukdomar 
• för mycket stillasittande
• skräpmat (tomma kalorier, för mycket kolhydrater, salt, socker och vitt mjöl)
• att andas in förorenad, syrefattig eller instängd luft, andas på fel sätt med bara bröstkorgen eller andas med munnen istället för näsan
• för många simultana intryck
• destruktiva relationer
• situationer av förvirring, desperation, vanmakt och hopplöshet
• bli mobbad eller utstött, en känsla av att inte vara behövd
• sakna en djupare mening med livet
• gå igenom en stor personlig förlust. 

Att till exempel oroa sig dagligen tar mycket kraft och energi. Viktigt är också att vi inte kör över oss själva och våra innersta värderingar i våra ansträngningar att passa in eller vara andra till lags. Detta har i studier visat sig vara väldigt destruktivt för hälsan.

Brist på livsenergi får oss att stagnera. Att fungera med för lite energi är som att köra bilen med fel sorts bensin. Sanna Ehdin skriver bland annat "Energibrist är den moderna tidens farsot, då en låg energinivå ligger bakom en mängd dysfunktioner, från olika psykiska och fysiska obehag till sjukdomar.".

När du istället tillför energi stöds kroppens naturliga friskprocesser och du vänder en negativ trend. Saker som tillför energi är t.ex. 

• att vistas i naturen 
• solsken
• att sova tillräckligt mycket
• näringsrik mat
• yoga, chi gong, meditation eller liknande.
• motion (men det gäller att ha en balans eftersom motion i extrema mängder istället kan få motsatt effekt) 
• skratt och glädje
• goda relationer
• att arbeta med något man är intresserad av, uppleva "flow"
• att känna sig behövd

Sedan har vi alla en del andra saker som både dränerar oss och fyller på med energi, saker som är specifika för just oss. Det är därför det är bra att fundera över sig själv och sin egen situation. Vad gäller för just mig?

Vi åldras långsammare när vi har bättre energi, vi håller oss friskare och har över huvud taget ett roligare och bättre liv. Sanna Ehdin skriver vidare "Skolmedicinen ser fortfarande kroppen som en synlig och mekanisk struktur i form av nervsystemet, blodomloppet, cellerna och så vidare, vilken enbart drivs av biokemiska och elektriska processer. Men när vi ignorerar energin utelämnas 99 procent av verkligheten. Därför behövs dessa nya energimodeller för att förstå och förklara hur kroppen fungerar. Vi människor består av både materia och energi och båda spelar roll för vår hälsa och utveckling."

Så var rädd om din livsenergi. Fyll på varje dag! Framför allt om vardagen känns grå och tung är det viktigt att hitta och prioritera energikällorna.  



Källa bl.a. Nya självläkande människan - Sanna Ehdin Anandala

Ät och spring - prestera bättre med vegankost

...under förutsättning att du ser till att få i dig alla näringsämnen du behöver givetvis.

Jag har under sommaren läst "Ät och spring" (Eat and Run) av Scott Jurek, amerikansk ultramaratonlöpare och vegan. Egentligen köpte jag den här boken till min maratonlöpande man, för att få honom att förstå att det går att prestera bra som löpare och samtidigt få i sig alla näringsämnen trots att man är vegan. Eller kanske snarare prestera ännu bättre som vegan än man skulle ha gjort annars. Han har inte precis kastat sig över boken med glädjetjut, men förhoppningsvis kommer han att läsa den någon gång till slut. Istället blev det jag själv (kanske inte så otippat...) som la vantarna på boken först och plöjde igenom den.

Googla gärna Scott Jurek om du inte redan känner till honom. Få människor har presterat sådana otroliga resultat inom långdistanslöpning - och inom ultramaraton pratar vi verkligen långdistans och tuffa förhållanden - och samtidigt levt så "rent" som han. Meditation, yoga och vegankost är dock något som successivt letade sig in i hans liv. Från början var Scott Jurek, som många andra, en köttätare av stora mått (gärna McDonalds) med idéer om att bara genom att äta döda djur kunde han få i sig allt det protein han behövde för sin idrott. 

Scott Jurek är utbildad sjukgymnast och en av de första aha-upplevelserna fick han när han skulle hjälpa en äldre man med rehabilitering och insåg vilken mat man ger patienterna på sjukhusen. Den här mannen fick just den här dagen "en pannbiff dränkt i något brunt och stelnat, pulvermos och onaturligt färgade burkärter". Och generellt konstaterar Jurek att "Måltiderna mina patienter åt på sjukhusen innehöll mycket kött, lite grönsaker, stärkelserik skitmat". Vidare skriver Jurek om hur han genom att själv experimentera med vegetarisk mat började upptäcka att ju hälsosammare han åt, desto snabbare och starkare blev han, och desto kortare tid behövde han för att återhämta sig. Samtidigt är de tre vanligaste dödsorsakerna i USA, hjärt- och kärlsjukdom, cancer och stroke, alla starkt kopplade till den västerländska standardkosten som är rik på animaliskt protein, processade kolhydrater och förädlade livsmedel. "Blodtrycket och mina triglyceridnivåer blev lägre än någonsin. Jag hade praktiskt taget inga ledinflammationer, inte ens efter att ha kutat många mil i terräng och på landsvägar och vid de få tillfällen jag stukade en fotled eller ramlade och slog armbågen eller ett knä, gick det över fortare än det någonsin hade gjort. Var det fibrerna som satte fart på matsmältningsorganen och minimerade effekten av toxiner? Var det kosttillskotten - vitaminer och mineraler, lykopen, lutein och betakaroten? Nästan varje dag upptäcks ett nytt spårämne i vegetarisk mat som skyddar mot sjukdom. Eller var det allt jag inte åt, de koncentrerade cancerframkallarna, överflödsproteinet, förädlade kolhydrater, transfetter?"

Under åren, parallellt med tävlandet och alla framgångar där, fortsatte Scott Jurek att förkovra sig inom hälsokost och blev med tiden både vegan och en riktig vegansk mästerkock. Boken innehåller därför också många spännande recept. Vid ett tillfälle var han även inne på raw food, tyckte att han då mådde bättre än någonsin, men återgick så småningom till lagad vegansk mat istället på grund av att den råa maten helt enkelt dels tog för lång tid att tugga i sig, dels krävde ännu mera förberedelser för att man ska få i sig allt som krävs. För det är lite pill med vegansk kost om man inte vill falla för den enkla vägen med förädlade köttsubstitut. 

Som vegan och idrottare möter man ofta "nejsägare" konstaterar Jurek. Sådana som absolut vill fortsätta tro på köttets mirakulösa nytta för människokroppen. Så han har helt enkelt fortsatt att experimentera och mäta sina egna erfarenheter och resultat mot köttätarnas teorier. När det gäller ultramaraton blir allting förstås extremt. Kroppen stressas och nöts på ett sätt som inte är jämförbart med att springa Tjejmilen, gå på zumbapass eller cykelträna några gånger i veckan. "En störtflod av stressrelaterade hormoner sköljer genom kroppen som reaktion på den ihållande ansträngningen. Blodprov efter ultramaror visar höjda nivåer av hjärtenzymer, njurskador och mycket höga nivåer av stresshormonet kortisol, inflammantionsbekämpande interleukin-6 liksom enzymet kreatinkinas, en toxisk biprodukt vid muskelnedbrytning." Men vad Jurek gång på gång kommer fram till är att han själv är friskare och kan springa längre just därför att han äter växtbaserat jämfört med dem som inte gör det, men väljer ändå att inte predika för de köttätare som inte vill höra på. "Var och en som är uppmärksam på vad hon eller han äter och hur det påverkar dem kommer helt naturligt att äta mer vegetariskt - och därmed förbättra sin hälsa."

Dock är det inte bara maten (plus givetvis en del goda gener) som gör honom till den mästare han är. Det har även med hjärnan att göra och de tankar som tänks. En del löpare bryter ett lopp medan andra fortsätter trots ungefär samma förutsättningar. Varför? Men - vad vi äter kanske även påverkar tankarna vi tänker? Tänk om det är så att maten vi äter påverkar de kemikalier som frigörs i hjärnan och som i sin tur påverkar våra tankar? Vi hamnar i spännande resonemang och detta är något som det förmodligen även kommer att forskas på i framtiden. 

Jurek berättar också om sökandet i långsdistanslöpningen, framför allt sökandet efter "flow", efter det nirvanaliknande tillstånd man ibland hamnar i där löpningen nästan fungerar som en drog. "Spring i 20 minuter så mår du bättre. Spring 20 till och du kanske blir trött. Lägg till tre timmar och du har ont, fortsätt och du ska se - och höra - och känna och smaka - världen så intensivt att ditt tidigare liv framstår som blekt." Det är kanske ingen slump att man inom ultralöpningen möter många före detta narkomaner och alkoholister som nu istället använder löpningen som sin nya drog. 

Personligen förespråkar jag egentligen inte det extrema, utan tvärtom en balans i  livet. Att träna är jättebra och det är viktigt att man väljer en typ av träning som man trivs med för att den ska bli av, men att pressa sin kropp tills den kollapsar (vilket också kritiseras i en del andra böcker om just ultralöpning) känns för min del inte riktigt sunt. Samtidigt är det förstås fascinerande vad den mänskliga kroppen kan vara kapabel till om den tränas och drivs tillräckligt hårt. Och att vegetarisk kost tycks fungera som det bästa bränslet, även på sätt och vis bevisat av Tarahumaraindianerna "det springande folket" vars kost till större delen är vegetarisk, är ännu mer fascinerande. 

PS Ultramaraton är ett samlingsnamn för alla löptävlingar som överstiger den vanliga maratondistansen, ibland kan de vara både två och tre gånger längre.

Källa: Ät och spring - Scott Jurek

Stäng av under semestern

Jag läste för ett tag sedan att Zara Larsson hade tagit en paus från Instagram och Twitter för att ha tid att istället uppleva livet på riktigt. Bravo, tänker jag, eftersom hon är en förebild för många unga tjejer. Förhoppningsvis inspirerar det åtminstone någon. Våra hjärnor behöver det. Plus att vi mycket riktigt missar det "riktiga" livet, den blå färgen på himlen, doften från den vackra blomman, känslan av vinden i håret, smaken på det vi äter för att inte tala om samtalen med andra. Ingenting upplevs lika intensivt om vårt fokus är splittrat och vi samtidigt lever till hälften genom vår mobil. 

Det passar bra att skriva om detta just nu eftersom jag själv sitter fullständigt urkopplad i ett hus i södra Spanien och faktiskt inte ens har en dator med mig, utan skriver detta på papper med kulspetspenna (jo, det är sant, precis som förr i världen!) och senare kommer att få renskriva för att kunna lägga upp det på min blogg när jag väl är tillbaka i Sverige. I tre veckor nu är det dessutom bara hunden och jag som är här. Jag vet jättemånga som skulle ha klättrat på väggarna. Ensam med bara en hund i tre veckor och utan Internet! Men om det finns någon annan lite introvert person därute, som ständigt brukar ha full rulle i sitt liv, så kanske åtminstone ni förstår att detta också kan upplevas som rätt så härligt... Vi går långa promenader tidiga morgnar och sena kvällar när det är lite svalare ute. Jag tränar yoga på min takterrass. Och en stor del av dagen sitter jag bara i skuggan i min trädgård och läser och skriver. Mera avkopplande semester kan man knappast ha. Och om tre veckor kommer övriga familjen och vi kommer att vara på stranden, gå på restauranger och åka på utflykter. 

Tanken med semester är ju att vi ska koppla av. Men många är numera så uppe i varv att detta i sig blir till en konst även när vi till slut får tillfälle att ta det lugnt. Vi blir helt enkelt stressade av att vi nu ska lugna ner oss och får istället abstinens eller ångest. Så hur gör man om man nu känner så och inte har den stora "turen" att befinna sig på avlägsen plats utan Internet där man blir mer eller mindre tvingad? Jag föreslår: ta fram mobilen eller iPaden eller datorn (eller alla tre om det behövs) och tryck sedan på avstängningsknappen. Den finns! Placera sedan föremålet/föremålen långt inne i en garderob eller högt uppe i en bokhylla. Och ta dig en "detox" och acceptera om det känns jobbigt/ångestfyllt/konstigt. Gör det ändå, för din hjärna behöver vilan. Du behöver inte stänga av en hel vecka i sträck eller ens en hel dag. Testa två eller tre timmar bara. Och gör det gärna varje dag om du nu har semester. Använd tiden till något du verkligen tycker om att göra; motionera, läsa, bara slappa eller umgås med folk. Att umgås och till exempel äta tillsammans blir en helt annan sak om man gör det utan några mobiltelefoner närvarande, jag lovar.

För vi vill ju ladda våra batterier, eller hur? Komma tillbaka till höstens plikter och aktiviteter med förnyad kraft. Att koppla ur och ta sig en kort detox från email, sociala medier och surfande är för övrigt något man kan plocka in lite då och då även när vardagen drar igång. Till exempel några timmar på helgen. Eller någon timme varje kväll. Gör man detta till exempel de två sista timmarna innan man ska sova så blir dessutom sömnen så mycket mera avslappnad. 

Till sist en bra övning för den som behöver en kort paus i vardagen, men som anser sig vara en "sådan som inte kan meditera". Då kan en enkel visualiseringsövning vara ett bra alternativ:

Tänk dig att du ser en luftballong som landar framför dig på ett fält. För över alla dina jobbiga tankar, känslor och upplevelser till ballongen. Låt den sedan flyga iväg med allting. (Övningen plockad från stressforskning.su.se - Dan Hansson). 

Du kan förstärka övningen genom att samtidigt sitta med sänkta och avslappnade axlar, rak rygg och andas lugna och djupa andetag. Små, enkla saker kan göra underverk om de upprepas ofta.

PS. Ska även erkänna att mina veckor i Spanien inte var fullt så asketiska och helt utan kontakt med omvärlden som det kanske verkar ovan. Då och då cyklade jag till ett kafé i andra änden av byn och njöt inte bara av deras goda kaffe utan även av deras Wifi. Och jag pratade en hel del med olika grannar och andra hundägare, även om jag inte precis bjöd hem till fest i mitt hus, så det var inte enbart hunden, kulspetspennan och jag 24 timmar om dygnet :-) Det behöver inte vara allt eller inget. Lagom räcker ofta långt.

Källor bl.a: www.stressforskning.su.se

Yoga är glädje

Jag läste en artikel på CNN:s app om 19 olika saker som svenskar är världsbäst på. En av dessa är våra berömda "kanalbuller". Kanalbuller äter vi till frukostkaffet. Sedan är vi också världsbäst på att fika. Varje dag stannar hela samhället av klockan tio när alla arbetsplatser tar gemensam fika. Då dricker vi kaffe eller varm choklad och äter läckra svenska bakverk, bland annat då kanalbuller. Eftersom vi lever i ett kallt land gillar vi varma drycker som kaffe och varm choklad väldigt mycket. Förmodligen är det väl även därför vi är så förtjusta i att basta. Dock är det förstås fortfarande finnarna som är världsledande på detta, men vi kommer som god tvåa i alla fall och det är aldrig långt till närmsta sauna, där man lätt kan slinka in för en stunds avkoppling. Ishotellen är också något vi svenskar är väldigt berömda för. Där kan man ta in vintertid. Tyvärr leder våra långa, mörka vintrar ofta till depressioner, så vilken tur då att vi har kommit på ett så bra sätt att bota detta. Vi får nämligen ljusterapi. Alla svenskar verkar det som. (Men kanske detta blir verklighet om 20 år, vem vet?) Jag skriver om detta eftersom jag tyckte det var rolig läsning. Jag satt och log för mig själv. Och tanken på att samma artikel kanske läses med intresse och på fullt allvar av någon person långt bort från Skandinavien är väl också rolig kanske (eller förfärlig?). Men för mig var det en bra start på dagen. För humor är bra. Vi mår bra av att skratta och vara glada. Då slappnar vi av, kroppen sätter igång produktionen av sina egna må-bra-hormoner och vårt immunförsvar stärks. 

Ett annat sätt att må bra är yoga. Eller är det egentligen ett annat sätt? Vi gör våra positioner och vi andas, vi slappnar av. Men har vi roligt? Är vi glada? Ja, kanske inte så att vi gapskrattar, men känner vi att det finns en glädje i att utöva yoga? Jag har precis läst Steve Ross "Happy Yoga". Ross reste och studerade traditionell yoga i Indien under lång tid, innan han återvände till Los Angeles, förvånades över hur yogan hade utvecklats i västvärlden, och därefter öppnade sin egen studio i glädjens tecken. Maha Yoga heter hans studio. Googla den gärna. Här har man roligt. Man gör yoga till popmusik och man får skratta hur mycket man vill. 

För vad Steve Ross framför allt upprördes över efter sina år i Indien var att yogan på många håll i västvärlden tycktes ha förvandlats till antingen något väldigt seriöst och allvarstyngt, där ingen minsann får dra på munnen, eller till bara en massa rörelser som måste utföras på ett väldigt exakt sätt. Och ibland en kombination av dessa båda. Ingenting kunde vara mera fel. Yoga betyder "förening". Kropp, själ och sinne är det som ska förenas. Detta innebär att vi söker efter ett tillstånd där vi mår bra. Att detta skulle kräva ett allvarligt stenansikte eller att man måste placera sina fötter på ett väldigt precist och exakt sätt är inte alls vad yogan ursprungligen handlade om och heller ingeting man möter hos de stora yogamästarna i Indien. 

Några blänk ifrån boken: 

Yogans mål är inte att vi ska få en perfekt trimmad rumpa, bli superviga eller kunna gå omkring i coola yogakläder med en matta nonchalant hängande över axeln i en yogabag. 

Att yogapositionerna ska göras på ett visst och exakt sätt, s.k. linjering (alignment) är något som har hittats på under 1900-talet av två lärlingar till yogamästaren Sri T. Krishnamacharya och är inte någonting som Krishnamacharya själv (eller någon annan yogamästare under yogans flertusenåriga tradition) har påstått. "Titta på foton av Krishnamacharya och se själv att hans linjering inte är särskilt perfekt. Däremot utstrålar han alltid glädje." Ross nämner inte de två lärlingarnas namn, men jag avslöjar gärna att det måste handla om B.K.S. Iyengar (skapare av Iyengar yoga) och Pattabhi Jois (skapare av Ashtanga yoga). Inget fel i detta. Yogan utvecklas hela tiden och det är en fördel med olika varianter eftersom det tilltalar olika människor. Men vi ska inte inbilla oss att yogans djupa mening handlar om linjering och hur vi positionerar fötterna och höfterna. 

Ursprungligen togs yogapositionerna inte fram för att vi skulle få en vältränad kropp (det är en bieffekt) utan för att väcka Kundalini, den spirituella kraften, som hos de flesta ligger slumrande i kroppen (vid rotchakrat). Kundalinikraften kan väckas både genom positionerna, där man lossar blockeringar och förbättrar sin livsenergi (prana), och genom andning, meditation och chanting.

Så vad riktig yoga handlar om är framför allt att förlösa sin inre kraft och att vara glad och lycklig. Det handlar om insikt och om att vara närvarande i nuet. Hur lyckliga, fria och starka vi känner oss är en direkt följd av vår närvaro. Utan medveten närvaro förvandlas yoga bara till en serie gymnastiska övningar.

Lyckan finns inom dig och är inte någonting du hittar externt. Så det gäller att locka fram den.

Yoga är en spirituell träning, även om kroppen är involverad. Det handlar om upplevelsen och närvaron. Personen på mattan bredvid kanske kan vira benen runt halsen, men det innebär inte nödvändigtvis att hen är lycklig och inte heller att hen har en bättre yogaträning än du. Några av de lyckligaste människorna är stela som pinnar och andra som är hur viga som helst är neurotiska och olyckliga, så häng inte upp dig för mycket på det ytliga. Den riktiga yogaträningen går djupare än vad man kan se med ögat. 

Att vara "spirituell" handlar inte om hur man ser ut, hur man klär sig eller vad man har för smycken eller parfym. Det handlar om medvetenhet och om hur man upplever världen. 

Hög musik är lika gudomligt som ingen musik. Att ha roligt är lika gudomligt som att vara allvarlig. 

Massor med studier visar på hur kraftfullt skrattet är. Och i Indien är man glad när man gör yoga. Yogan kräver definitivt inte att vi stänger in oss bakom gravallvarliga ansikten, livrädda för att göra fel. 

Det är egot som bryr sig om vad andra tycker. Det är egot som vill ha uppmärksamhet och bekräftelse och vara "bäst". Äkta yoga hjälper oss att skala av oss egot och istället släppa fram vårt sanna jag. "Söker du ständigt någon annans godkännande och tror att detta ska göra dig lycklig, eller om du försöker kontrollera någon annan och tror att det istället är det som ska göra dig lycklig, då skapar du bara problem för dig själv och du kommer att bli besviken."

Allting i vår värld är i ständig förändring och ju förr vi accepterar detta och inser att vi inte kan kontrollera allting, desto större chans har vi att vara lyckliga. 

Men boken handlar inte bara om att skratta och vara glad, utan tar även upp mycket kring meditation och att hitta stillheten inombords. På enkla sätt och utan en massa krångel. För yoga och meditation är inte krångligt. Lätt och enkelt och naturligt är bäst och Steve Ross är även en varm förespråkare för en naturlig och vegetarisk diet. Det gäller att ta hand om sin kropp eftersom den är templet som själen (tillfälligt) bor i. Och han ger tips på både enkla yogapositioner för olika behov och stämningslägen samt enkla meditationsövningar och även på hur man integrerar yogatänket i hela sin livsstil. "Genom att inte förorena din omgivning med oro och konflikter så gör du omedelbart hela världen en stor tjänst."

Jag hittade Steve Ross först på Youtube, där han har lagt upp några videos. Jag tyckte om honom för att han var så glad och hela tiden gav många alternativ. "Du kan göra som den här personen - eller som den här - eller som den här." Det finns alltid alternativ och ingen behöver exkluderas. Man gör så gott man kan och har roligt under tiden. 

"Vill du vara lycklig så gör mycket yoga" säger Steve Ross. Och han berättar även vad du bör leta efter hos en yogalärare: de ska se glada ut och le åtminstone ibland, du ska känna att du är tillräckligt bra och duger som du är, du ska känna en positiv energi under yogaklassen och gå därifrån med lätt hjärta och må bra.

Så precis som det är lätt att sitta på andra sidan jordklotet och tro på en artikel som berättar att Sverige är ett land med många ishotell, där alla äter kanalbuller till frukost och går i ljusterapi om vintern, kan det vara ganska lätt hänt här i västvärlden att med hjälp av bilder och annan marknadsföring få för sig att yoga handlar om att vara så vig som möjligt. När det i själva verket handlar om helt andra saker. Så fortsätt att träna yoga och njut både av den och av livet. Och ha en härlig och glad sommar!

Källa: Happy Yoga, 7 Reasons there's nothing to worry about - Steve Ross with Oliva Rosewood
CNN

Hur framgångsrika människor hanterar stress

Hur gör världens mest framgångsrika människor för att  hantera vardagsstressen som ju ofta är oundviklig? Jo, det har man gjort undersökningar på och här är de bästa råden som har vaskats fram. Läs och lär.

Uppskatta det man har

Att då och då observera vad man har att vara glad och tacksam över förbättrar humöret, höjer energinivån och sänker stresshormonet kortisol. Till exempel kan man vid dagens slut tänka igenom vad som var det bästa som hände den här dagen, kanske till och med skriva ner det. Eller starta dagen med att tänka på vad man har just nu i livet som känns bra. 

Sluta fundera över vad som kan gå snett

Sluta fundera över allt som kan inträffa och gå snett. Dessa tankar ökar nämligen bara stressen och hindrar oss från att fokusera på det vi ska göra. Ett talesätt är "Don't worry - it may not happen", alltså sluta oroa dig, det kanske ändå inte händer. Det mesta av det vi oroar oss över händer nämligen inte!

Tänka positiva tankar

Det är lätt att tro att tänka positivt handlar om att ta de negativa tankar som snurrar runt i huvudet och sedan förvandla dem till motsatsen. Problemet med detta är att det bara är orden vi då tänker som blir positiva, medan den negativa känslan stannar kvar. (T.ex. "Jag har ingen lust att gå på det där mötet" förvandlas till "Jag har jättestor lust att gå på det där mötet" - känslan av att inte vilja gå på mötet sitter troligen kvar ändå.) Att tänka positiva tankar handlar istället om att hitta sådant som vi verkligen tycker om att tänka på. Tankar på semestern, på hur trevligt det är att gosa med hunden, på hur gott dagens första kopp kaffe smakar och på hur roligt det är att hoppa fallskärm/måla tavlor/spela schack/rida eller vad det nu är som vi älskar, kort sagt känslan av att göra något som man verkligen tycker om, detta är äkta positiva tankar som skapar positiva känslor i kroppen. Om det inte går att hitta någonting positivt alls att tänka på, gå igenom den gångna veckan och upptäck att något litet guldkorn finns det någonstans trots allt. Ha tankar av det här slaget redo och när negativa olustiga tankar slår till, hugg tag i en av de här redan förberedda tankarna på något behagligt. 

Koppla av och koppla ur

Den som gör sig själv tillgänglig ständigt alla veckans timmar gör sig själv en stor otjänst. Studier visar tydligt på att den som ibland stänger av sin telefon och tar en paus från sina e-mail tydligt sänker stressnivåerna i kroppen. Ständigt ny information via mobilen och datorn distraherar oss och för de flesta blir det omöjligt att helt koppla av när ett mail eller sms när som helst kräver vår omedelbara uppmärksamhet. Att göra medvetna pauser lönar sig alltså. Vi får förnyad kraft och blir sedan effektivare.

Sänka koffeinnivån 

Kaffe i lagom mängder (ca 2 koppar/dag) stärker immunförsvaret, hjälper till att reglera blodsockret och gör oss mera fokuserade. Kaffe i stora mängder triggar istället igång kroppens alla stressystem och gör oss hyperaktiva, i värsta fall med hjärtklappning och skakningar. Att kurera sin stress genom att höja koffeindosen kraftigt är rent kontraproduktivt. En kopp med något varmt i har dock en lugnande effekt. Prova att byta ut en del av kaffet mot t.ex. rooibos som är helt koffeinfritt. 

Sova

Den första man drar ner på vid en stressig livssituation är ofta sömnen. Den som känner sig stressad har dessutom ofta svårt att sova gott. Men sömn är ett av de allra viktigaste verktygen mot stress. Under sömnen pågår ett reparations- och uppbyggnadsarbete som vi behöver för att fungera. Stresshormonerna ökar vid för lite sömn, minnet försämras och vi blir även emotionellt instabilare. Därför är det viktigt att skapa tid för sömn och även att trappa ner inför natten och låta hjärna och kropp successivt ställa in sig på att sova. Mörkt rum, sval temperatur, bekväm säng, ingen elektronik, men gärna lite lugn musik. 

Undvika de negativa diskussionerna med sig själv

Vi pratar med oss själva inne i våra huvuden. Åtminstone de allra flesta av oss. En viktig komponent för att kunna hantera sin stress är att lära sig kontrollera de här inre dialogerna med sig själv. Ju mer tid man ger åt tankar desto större växer de sig. Detta gäller såväl positiva som negativa tankar. Att älta och oroa sig kan leda in i en labyrint som blir svår att ta sig ur. Och ändå är de allra flesta tankar vi tänker bara just tankar. De är inte nödvändigtvis fakta. Bästa sättet att stoppa denna typen av tankar är avleda sig själv genom att tänka på något helt annat eller att helt enkelt distrahera sig med någonting som kräver full koncentration så det inte finns tid för en massa ältande. Fungerar inte det så prova att skriva ner problemet på papper, läs sedan igenom och fundera över vilka råd du skulle ha gett om det hade gällt en annan person än du själv.

Ändra perspektivet

Det är lätt att tro att stress och oro beror på händelser utanför vår kontroll. På tajta deadlines, jobbiga chefer, trafiken, grannarna, regeringen eller till slut precis vad som helst. Viss sanning ligger det kanske i detta, men en större sanning är att även om vi inte alltid kan kontrollera de yttre förhållandena, så har vi alltid kontrollen över hur vi reagerar. Den bollen ligger hos oss. Ge inte saker större proportioner än de förtjänar. Finns det någonting, om än litet, som du själv kan göra för att förändra saken? Vad händer om du provar att göra på ett annat sätt? Eller att helt enkelt inte bry dig så mycket?

Andas

Andas måste vi göra varje dag i vilket fall som helst. Hur vi andas påverkar dock hur vi mår. Spänner vi oss hamnar andningen högt upp i lungorna och vi andas kortare andetag. Genom att medvetet sänka andningsrytmen och ta djupa andetag sänker vi stresshormonerna i blodet. Vi signalerar till kroppen och hjärnan att läget är lugnt. Detta kan vi göra när som helst, men det är en bra idé att avsätta extra tid till att träna. Vi pratar nu bara om minuter till att börja med. Stäng dörren, stäng av mobilen, sitt med rak rygg, sänkta axlar och andas så att magen putar ut. (Lägg handen på magen så känner du.) Tänk bara på hur det känns att andas eller om detta känns svårt, räkna varje andetag tills du kommer till 20. Märker du att tankarna ändå flyger iväg, så för bara tillbaka dem till andningen. 

Ta hjälp

För att lyckas med att vara både lugn och effektiv behöver vi inse våra begränsningar och delegera eller be om hjälp med det som andra gör bättre eller det som vi helt enkelt inte hinner. Ingen hinner nämligen allt och ju förr man inser att man inte är perfekt och lär sig att känna sig bekväm med detta, desto snabbare går det att få balans i sitt liv. Ibland kan det hända att vi bara behöver någon att prata med för att få ett bättre perspektiv på situationen.


Källa: www.forbes.com

Gör egen glutenfri müsli

Få saker är enklare än att göra sin egen supergoda müsli! 

Framför allt som det är ont om glutenfri müsli i butikshyllorna och den som finns nästan alltid innehåller pumpafrön. Och det är absolut inget fel med pumpafrön/pumpakärnor. Det är tvärtom ett fantastiskt näringstätt frö, bland annat rikt på zink, magnesium och e-vitamin. Men det finns absolut ingenting som min mage revolterar mera mot än just dessa frön. Jag måste vara allergisk för jag får fruktansvärda kramper i magen när jag äter pumpafrön. Och innan jag kom underfund med detta genomgick jag en hel del attacker, eftersom jag är rätt så förtjust i nötter, frön och torkad frukt i största allmänhet och jag hade inhandlat en jättepåse, som jag använde som snacks. Senare har jag även kommit på att jag inte heller tål squashkärnor och måste därför vara försiktig med rätter som innehåller squash, även om det förstås inte går att jämföra med att sitta och äta hela nävar av pumpafrön direkt ur påsen... I alla fall har många nyttiga produkter just nu ett stort innehåll av pumpafrön. Förutom müsli handlar det ofta om t.ex. bröd, sallader och vegetariska biffar. Och jag tänker att kanske är det fler som har samma problem och svårt att smälta de här fröna. Eller bara vill göra en god och nyttig müsli ändå. Den här innehåller dessutom inget tillsatt socker, bara honung. Välj ekologiska produkter i den mån det går!

Gör så här:

Sätt ugnen på 175 grader och sprid ut havregryn, boveteflingor och solrosfrön på ett bakplåtspapper. Ringla flytande honung över.

Rosta i ugnen ca 10-20 minuter. Vakta noga tiden i ugnen. Det beror på hur tjockt lagar du har lagt ut och även på din ugn. Grynen ska bli lätt rostade och honungen karamelliseras, men det ska inte brännas.

Låt det svalna och rör sedan runt med en sked. Tillsätt därefter vad du vill ha i din müsli. Jag brukar använda gojibär, russin, hackade aprikoser, mandel och nötter.

Supergott som sagt!!!

Bli effektiv och lugn - gör en sak i taget

"Man hinner hur mycket som helst, bara man tar det lugnt. - Tage Danielsson"

Vill du vara snabb och effektiv och samtidigt behålla ditt lugn? Gör då en sak i taget.

Under flera årtionden har vi nu hållit på med "många bollar i luften". Många saker ska utföras samtidigt, ju fler desto bättre. Vi pratar i telefonen, svarar på e-mail, googlar upp något viktigt och skriver ut en rapport på skrivaren. Samtidigt. Eller håller vi på med att laga mat på samma gång som vi hjälper barn med läxor och står och sms:ar och även håller ett öga på nyheterna på tv. Att kunna hålla på med många saker samtidigt, "multitasking", är något som krävs, i arbetslivet inte minst, och vi framhäver gärna vår förmåga att kunna göra många saker åt gången. Det här är vad som länge nu varit normen och som ansetts som bra och positivt. 

Samtidigt blir vi sjuka av stress. Vi får spänningar i axlar och nacke, vi får hjärtklappning, sömnsvårigheter och hinner inte andas mellan varven. Det tär nämligen på oss att ständigt hoppa mellan olika uppgifter. För det är det som vi i själva verket gör. Vi lurar oss själva. Vi tror vi hinner mera på det här sättet. Vi tror att vi är effektivare. För det känns så. Att hålla på med mycket samtidigt ger oss en känsla av fart, fläkt och hög produktivitet. Vi får en känsla av att vara upptagna och duktiga. I själva verket visar studier att vi inte alls jobbar snabbare. Och att vi gör allting samtidigt, det är inte sant, för det klarar inte våra hjärnor av. Istället byter vi bara snabbt mellan olika uppgifter och det är ganska tröttande för hjärnan i längden. Detta innebär i sin tur att vi tappar i koncentration. Vi blir inte lika noggranna och gör därför lättare misstag. Vi får även svårare att sedan minnas vad vi verkligen har gjort. Och att det går snabbare, det är bara en känsla vi får när vi hela tiden byter fokus. Att hålla på med mycket samtidigt är i själva verket bara ett sätt att snabbare dränera sig på sin energi.

Försök som gjorts på Stanford University, USA, visar att kraftigt "multitaskande" istället (tillfälligt tack och lov) sänker vår IQ och kan ge samma trögtänkta effekt som om vi rökt marijuana. Och den som i test visat sig bäst kunna klara att prioritera och göra många saker samtidigt när det till exempel uppstår en krissituation, är den som inte redan tröttat ut sig med att arbeta på det sättet. Den som istället tagit sig an en uppgift i taget är lugnare, kan tänka klarare och hantera pressen på ett mycket bättre sätt.

Så prova att göra en sak i taget och håll koncentrationen på den saken fullt ut. Byt sedan till nästa uppgift. Se vad som händer. Det tar alltså inte längre tid, utan ger dig bara en känsla av att det är så det förhåller sig. I själva verket arbetar du en aning snabbare. Och du tröttar inte ut dig på samma sätt.

En liten hake finns det dock, nämligen att vi är så vana vid att göra mycket samtidigt och att vi ständigt bombarderas med nya intryck. Därför kan det kännas riktigt svårt att göra en sak i taget och är inte nödvändigtvis ett system som vi enkelt klarar av att byta till... Men som med allting annat blir man bättre när man tränar. Så istället för att fortsätta träna dig på att göra massor med saker på en gång och ständigt känna dig som om du navigerar i kaos, börja träna upp din förmåga att göra sakerna i följd istället. En sak i taget, lugnt och säkert i den trygga förvissningen om att det är det här din hjärna egentligen är bäst på. Träna en timme i taget och efter några veckor kan du ha förändrat ditt liv. 



Källor bl.a.: www.forbes.com, studier Stanford University

Vad är pinole?

Jag fick frågan av en av mina läsare. "Alla pratar om pinole och pinoleprodukter, men ingen berättar vad det är. Var kan jag köpa pinole?"

Ja, pinole har verkligen blivit trendigt. Framför allt efter att fler och fler ägnar sig åt långdistanslöpning och efter att Christopher McDougall släppte sin bok "Born To Run" (Jakten på löpningens själ) som bland annat handlar om tarahumara, ett folk i Mexiko med extraordinär kapacitet för att springa långt. I den boken äts det nämligen pinole. Och den kända ultramaratonlöparen, veganen och författaren Scott Jurek äter och lagar också pinole. Pinole anses bra i träningssammanhang eftersom det är både energirikt och lättsmält. Och även jag själv har på denna blogg och också i min ibook om yoga haft med pinolerecept. Så vad är det egentligen?

Ja, det är ju ingen ingrediens som man kan gå till Ica och handla. Pinole är istället själva produkten man skapar när man blandar majsmjöl, någon typ av naturligt sötningsmedel (t.ex. agavesirap), vatten och kryddor (ofta kanel, som är bra för matsmältningen, men kan även vara andra kryddor) och sedan rostar/bakar detta antingen i ugnen eller på spisen. Pinole kan därför ha olika form beroende på om man gör kakor, bars eller bröd. Man kan även lägga till andra ingredienser, t.ex. superfröet chia, torkad frukt, nötter, mörk choklad etc. 

Med jämna mellanrum testar jag nya recept, framför allt i förhoppningen om att kunna baka en pinoleprodukt som håller ihop lite bättre. När man bakar med majsmjöl blir det nämligen ofta smuligt. Hittills har jag inte hittat något som jag tycker är perfekt just när det gäller detta. Däremot blir det ofta gott och bra ändå och perfekt som mellanmål före eller efter träning. Det senaste receptet jag testade, och som vanligt gjorde om lite grand, var detta:

Pinole energikakor
Ingredienser till 3 stora kakor:
2,5 dl majsmjöl
4 solmogna fikon skurna i småbitar (ca 1 dl)
knappt 2 dl vatten
3 matskedar agavesirap
2 matskedar chiafrön
1 kryddmått kanel

• Värm ugnen till 175 grader. 
• Rosta majsmjölet och chiafröna i en stekpanna på mediumvärme i 5-8 minuter. Rör om och håll koll hela tiden. Mjölet ska få lite färg, men får absolut inte brännas.

• Lägg mjölet/chiafröna i en matberedare och tillsätt alla övriga ingredienser. Blanda tills allt blivit en tjock massa.

Forma massan till tre rundlar och baka i ugnen 10-12 minuter. Håll koll här också. Utsidan ska bli fast med små sprickor. Ta ut och låt svalna. 

 De ser inte mycket ut för världen, men är goda. Dela i bitar och ät, eller skär smala skivor och bred med smör eller ekologiskt jordnötssmör. Gott gott! Kakorna håller sig i kylskåpet flera dagar.

Du kan även testa mitt andra och tidigare recept på pinole energikakor, som även innehåller mörk choklad: http://ylvashalsotips.blogspot.se/2012/08/pinole-energikakor.html

Eller testa iskiate, superdrycken med chiafrön, tarahumarafolkets egen naturliga "Red Bull":
http://ylvashalsotips.blogspot.se/2012/07/forsta-gangen-forfattaren-till-born-to.html

Eller läs om boken Born to Run:
http://ylvashalsotips.blogspot.se/2012/07/born-to-run-fodda-att-springa.html