Jag åkte iväg till Spanien över jul och nyår. Det var därför bloggen fick ta en paus. Och det som händer när man åker iväg så där en längre tid och sedan kommer hem och ska starta upp en ny termin och plötsligt har väldigt kort tid på sig - ja det är att man får ligga i.
Så vårterminen drar igång och därför tänkte jag skriva om det här med att stiga upp klockan fem om morgnarna. Ja, inte för att jag gör det... Utom under vissa pressade omständigheter just för att spara in tid och NÄR jag gör det, upplever jag alltid att jag lider av sömnbrist, trots att jag försöker lägga in lite avslappning eller kroppsskanning någon gång under dagen för att ta igen den där missade vilan. Men jag är inte en sådan som stiger upp fem varje morgon och har detta som vana. Däremot är jag väldigt fascinerad av dem som gör det! För hur orkar de? Och när går de i så fall och lägger sig?
Den amerikanska framgångsgurun och livsstilscoachen Robin Sharma är en av de största förespråkarna och det är även han som startat "The 5AM Club" som nu sprider sig i popularitet bland världens framgångsrika människor och även har nått Sverige där Dorotea Pettersson är frontfigur. Anledningen till att man ska upp i svinottan och starta sin dag, enligt det det här synsättet, är att man då får tid i fred. Bland annat kan man träna, planera, förkovra sig, skriva dagbok... Allting medan de flesta övriga ligger kvar i sina sängar och sussar. "Det är en gåva till dig själv" säger Sharma. Eftersom jag följer honom på Twitter så skickade jag över frågan: När lägger du dig egentligen? För det kan man ju undra och inte minst om man nu själv ska försöka ta efter. Inte för att han svarade. Han har förmodligen för mycket att stå i för att orka besvara frågor från alla sina 277 000 följare. Så jag fick söka på annat håll och hittade så klart också vad jag sökte. Kanske inte exakt vid vilket klockslag han går och lägger sig, utan istället att "håller man sig supervältränad, så klarar man att sova mindre". Gör man? Jag menar rent vetenskapligt? Jag tycker jag håller igång hela dagarna med yoga, gympa och hundpromenader och detta gör i och för sig att jag oftast sover gott, men också att jag definitivt behöver mina minst sju timmars sömn. Dessutom, om man äter nyttigt, så klarar man sig också på mindre sömn, anser Sharma. Jag anser faktiskt att jag äter ganska nyttigt. Och jag tror att detta bidrar till att jag har mer energi och till att jag inte så ofta blir sjuk. Men sova sju timmar - det behöver jag ändå!
Jag sväljer inte riktigt det här att man ska sova så himla lite för att då blir man så duktig. Man ska sova precis det man behöver, anser jag, och det finns definitivt fler som sover för lite (och därav ständigt går omkring och är trötta och ofokuserade och får dåligt immunförsvar) än som sover för mycket. Så ska jag upp klockan fem, då ska jag minsann ha hunnit sova det jag behöver först.
Jag lyssnade på P1:s progam "Den effektiva människan" som sändes den 18 november, där just detta ämne diskuterades. Sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt sa där precis detta att "Det är fullständigt naturligt att stiga upp klockan fem på morgonen. Bara vi lägger oss i tid...". Annat som togs upp i detta program var bland annat varför vi ska vara så fruktansvärt effektiva hela tiden. Varför strävar vi efter att vara perfekta? Är det kanske till och med så att vi ser till att hålla oss fanatiskt sysselsatta för att vi är rädda för att ta det lugnt, för att vi vill undvika att konfronteras med oss själva och våra känslor?
I vilket fall som helst, jag skulle fortfarande väldigt gärna vilja stiga upp klockan fem och känna mig pigg och alert och få den där tiden för mig själv när ingen annan är vaken och jag kan vara tre gånger så effektiv som om jag istället stiger upp klockan sju. Så hur gör jag???
Faktiskt hittar jag lite vettigare svar från Dorotea Pettersson (som för övrigt nyligen kommit ut med en bok: "5AM är ingen tidpunkt. Det är en livsstil".) Hon erkänner att hon själv faktiskt varit en kvällsmänniska, men bestämde sig för att istället för att gå och lägga sig klockan ett på natten, börja sätta i system att lägga sig tio- halvelva för att kunna gå upp fem, vilket är en timme före hennes fyraåriga son vaknar. Dorotea säger även att det faktiskt är viktigt att man får den sömn man behöver. Skönt att höra.
En annan som ger mig klara svar är Darren Hardy, som också han är en framgångsrik amerikansk livsstilscoach och, så klart, anhängare av 5AM-rörelsen. Darren hävdar att vi absolut inte ska tulla på vår sömn. Vad det handlar om är bara att skapa bättre vanor och lägga oss tidigare. Han berättar att även han tidigare varit en nattuggla, men numera ändrat sina vanor och istället går och lägger sig vid nio-tiotiden på kvällen. Och detta har medfört en ENORM förändring i hans liv (positiv då förstås). Dessutom är det ju sent på kvällen som vi håller på med alla våra dåliga vanor: äta det vi inte borde, slötitta på tv, surfa runt och hänga på Facebook... Så, säger Darren, vad är det för onödig vana som just du har som du kan skära bort ur ditt liv, så att du kan se till att komma i säng i tid?
Men jag har väl inga sådana vanor, tänker jag. Jag jobbar ofta rätt sent och när jag kommer hem - ja, jo, där finns ju faktiskt något som jag skulle kunna ändra på om jag verkligen ville, upptäcker jag. Jag brukar följa en del tv-serier. Oftast går de just den tiden på kvällen när jag är iväg och håller yogapass eller är på väg hem, så jag spelar in dem och sedan, när jag väl varit hemma en stund och pysslat med lite allt möjligt, då sätter jag mig ner med en kopp te och tittar. Så visst, om jag slutar titta på tv, så kan jag i ärlighetens namn faktiskt få den där extra tiden. Något att tänka på kanske. Att om vi verkligen vill, så kan vi oftast hitta möjligheterna för att genomföra det också. Sedan är väl frågan fortfarande om jag vill tillräckligt mycket...
Se Darrens klipp här och låt dig inspireras (tar bara 2 minuter och 49 sekunder):
http://www.darrendaily.com/dreams-step-4/
Andra källor bl.a.:
https://www.youtube.com/watch?v=-xC_DbgpPAc
Aftonbladet, 2014-09-30
P1 - Den effektiva människan, 2014-11-18
