Träna eller slappa?

SVT sänder just nu serien "Kroppsgranskarna", som tar upp lite allt möjligt som handlar om kroppen och vår vardag, t.ex. sömn, träning, socker, hormoner. Förra veckans avsnitt handlade om träning och slappande. Vad händer om man är van att träna mycket och plötsligt slutar? Och på andra hållet - om man är en soffpotatis och plötsligt börjar träna? Ja, det kan ju de flesta av oss förmodligen räkna ut själva, men det var ändå underhållande att titta på programmet. 

Läkarstudenterna Linda, som är fanatiskt intresserad av träning och tränar massor, och Puran, som aldrig någonsin tränar, ska under sex veckor byta liv, det villl säga Linda får inte träna alls medan Puran ska träna massor. Puran uttrycker lite försiktigt att han undrar hur han ska hinna med att träna så mycket (4 ggr/vecka), varpå Linda svarar att "Det är väl klart att du får se till att hinna med det!", vilket ju också är det tänk man får ha. Vill man träna får man prioritera det helt enkelt. Så till att börja med vägs, mäts och tas det en massa prover. Kraftpaketet Linda väger 76,4 kg, medan taniga Puran bara väger 64,6. Dock kan man notera att Puran, trots sitt stillasittande liv, ändå har en förhållandevis bra syreupptagning. Och jag tänker att den här killen ser ut att kunna träna upp sig rätt så lätt. Han ser ut som en löpartyp. Det hade varit LITE mer spännande om man istället valt en lite småknubbig karl med ölmage, gärna 40+... Men men... Och om Linda tänker jag att om hon slutar träna, på riktigt alltså, så skulle hon nog kunna riskera att bli överviktig, eftersom hon inte har den där naturligt smala, graciösa kroppstypen. (Vissa personer lägger inte så lätt på sig kilon, vilket kan tyckas orättvist, men de brukar ha ohälsosamma värden ändå om de har en sunkig livsstil.)

Parallellt får vi följa Stephane, som har fullt upp med jobb och småbarn och därför inte vill lägga tid på att gå och träna på gymmet. Kan han kanske hålla sig i trim ändå genom att lägga in "naturlig" motion i sin vardag? Ja, det kan han visar det sig. Han promenerar till jobbet i rask takt, 4-5 km, han står vid skrivbordet medan han jobbar och han kör vilt runt med dottern i barnvagnen och busar och lyfter och härjar med henne på lekplatsen (jättekul för dottern förstås jämfört med en passiv förälder som bara står och håller på med sin mobiltelefon) och när han lagar mat i köket står han samtidigt och gör diverse träningsmoment bredvid spisen. Stephanes fru (eller sambo?) berättar att när de går på kalas hittar han alltid på aktiviteter som innebär att han får tillfälle att springa runt och lyfta barn. Så hjälper allt detta? Jadå, det gör det. Stephane träffar forskaren Susanna Appel, som förklarar att vi är genetiskt gjorda för att röra på oss och att stillasittande är farligt. Stephane får bland annat starkare hjärta, bättre ämnesomsättning och mindre klibbiga blodplättar genom att hålla på som han gör. Så för hans allmänna hälsa så räcker det jättebra. Däremot, om han vill bygga muskler, så måste det till tyngre vikter. För att demonstrera tar hon med honom till ett utomhusgym, där han får prova att lyfta stockar, och ja, det var förstås något tyngre än att lyfta dottern. Men ändå, det är inte att bli en muskelbyggare som Stephane siktar på, så vi kan alla konstatera att för att uppnå god hälsa så behövs det faktiskt inget gym. 

För säkerhets skull får vi sedan titta in hos några som verkligen bygger muskler. Glänsande och poserande för kameran hittar vi ett gäng män som strax ska in på tävling och visa upp sig. "Vilket skulle du föredra; att VARA stark eller att SE stark UT?" är frågan som de får. Och vad svarar de? Jo, att se stark ut... Men det är den gruppen, som väl inte kan sägas vara särskilt representativ för Sveriges befolkning (får man hoppas).

Så hur gick det för Linda och Puran då? Jo, ungefär som väntat. Linda väger ungefär detsamma, men muskler har omvandlats till fett istället, precis som man kunde misstänka och självklart har hennes syreupptagningsförmåga försämrats. Hon ser verkligen fram emot att få börja träna igen! Puran däremot har ökat på sina muskler och gått upp i vikt till 67,1 kg. Dessutom har hans syreupptagningsförmåga verkligen förbättras. Han har talang för det här med att springa tydligen (precis som han ser ut att ha) och han tänker fortsätta träna. 

Så slutet gott allting gott, och vad vi även får konstaterat är att vilken effekt träningen ger är lite individuellt. Det beror på våra gener. En del, som Puran, är bättre på att snabbt träna upp sin syreupptagning och på att springa långsdistans. Andra, som Linda, är bättre på att snabbt bygga muskler. Så bäst resultat kan vi uppnå i de grenar vi är mest lämpade för så att säga, ifall det är det som vi är ute efter. Men - vardagsträning är det viktigaste!

Se programmet här:

http://www.ur.se/Produkter/186163-Kroppsgranskarna-Traning-och-slappande

Veckan som kommer börjar det svenska Biggest Loser i TV7 som brukar vara väldigt inspirerande at titta på. Här får vi följa verkliga soffpotatisar, kraftigt överviktiga, på deras resa mot en sundare livsstil. Rekommenderas! Framför allt för den som själv är inaktiv och överviktig kan det vara inspirerande. Kan de så kan du!