Jag håller på och läser Thich Nhat Hanhs bok ”Mindfulness – Ögonblickens under”, en klassiker i mindfulness, som handlar om hur man tar makten över sina tankar och är närvarande i nuet. Övningar, tankar och klokskaper avlöser varandra. Boken vinner på att läsas lite i taget, så att budskapet får sjunka in och framför allt så man hinner testa övningarna.
Min favorit har blivit ”En dag i mindfulness”, vilket jag nu tillämpat några lördagar i rad. Thich Nhat Hanhs tips är just att välja en dag när man inte har för mycket annat som stjäl tankeverksamheten, och framför allt inte en dag när man har en massa tider att passa. Syftet är förstås att man helt och hållet ska vara närvarande i precis allting man gör denna dag. Lättare sagt än gjort! Men det är bara att påminna sig själv och återgå till att vara totalt koncentrerad i nuet. Och efter ett tag vänjer man sig riktigt bra. Det är bra om man, redan när man vaknar, har någonting som påminner om att detta är veckans dag i mindfulness. Man kan ha lagt något bredvid sängen som direkt påminner och så börjar man dagen med att ligga och andas lugnt och framkalla ett litet leende innan man sedan långsamt stiger upp ur sängen, medveten om varje rörelse. Så fortsätter dagen i lugnt tempo och vad man än gör, så är man helt och hållet närvarande. Helst ska man lägga in både promenader och meditation under dagen. Gärna ett långt bad. Gärna en kanna te som man sitter och dricker under koncentration på teets smak osv. Men självklart får man anpassa efter sina egna förhållanden. Har man barnens fotbollsmatcher på schemat så har man. Kommer det gäster på kvällen så gör det. Och man kan utöva sin medvetna närvaro ändå.
Detta är mina erfarenheter:
Promenaderna med hunden, där jag brukar gå och fundera och lösa alla möjliga problem (för faktum är att man tänker bättre när man går!) blir lite annorlunda när man istället noga observerar allting runt omkring; himlen och molnen, träden, vägarna och inte minst hunden. Man ser de små sakerna som gräs och stenar och en fågel som sitter och pickar. Man känner stegen i fötterna när man går. Promenaden tar betydligt längre tid än vanligt, känns det som.
Att städa är en utmärkt aktivitet i samband med mindfulness. Städning är i vanliga fall något jag försöker göra så snabbt det bara går, för att få undan det. För att gå loss på nästa aktivitet! För att förhoppningsvis hinna lite mera! Och det känns alltid jättetråkigt. Men när jag är totalt närvarande i nuet spelar det inte längre någon roll hur lång tid det tar. Jag tar varje liten bit i taget och gör den så fin som möjligt, går in för uppgiften till 100%. Städning blir till och med nästan roligt…
Enligt Thich Nhat Hanh finns det två sätt att diska. Antingen diskar man för att få disken ren eller så diskar man för att diska. I vanliga fall diskar jag för att få disken ren så klart. Samtidigt hinner jag planera nästa yogapass och kanske tänka igenom vad vi ska äta till middag de närmaste dagarna. Praktiska göromål är för min del nästan alltid förenat med tankearbete av något slag och att ställa mig och diska enbart för diskandets egen skull har jag nog inte gjort sedan jag var fem år. Men nu om lördagarna så diskar jag minsann för diskandets skull! Lugnt och metodiskt diskar jag och varje kastrull blir så fin. Jag ser diskmedelsbubblorna som glänser. Faktum är att diska kastruller kan vara en upplevelse. Vem hade trott det?
Praktiska ting över huvud taget är utmärkta mindfulnessövningar har jag märkt; laga mat, baka, gräva i trädgården. Utan att tänka på något annat. Och bara låta det få ta den tid det tar.
Yogan jag gör blir också annorlunda. Andra gånger när jag tränar yoga själv har jag alltid tankar innan om vad jag tänker träna på och även om hur lång tid det ska få ta. Men under mindfulnessdagen så bestämmer jag att inget av detta spelar någon roll. Jag lägger ut min matta, tänder ett ljus, sätter på behaglig musik och så gör jag just det som känns rätt i stunden. Det blir en helt annan typ av yoga och som dessutom oftast tar längre tid, just därför att jag tillåter det att ta mycket tid. Jag har tagit av mig klockan och märker inte hur tiden går.
En hel dag med mindfulness när jag i lugnt tempo gör en sak i taget går märkligt nog mycket långsammare än en vanlig dag. Det är nästan som när jag var barn och sommarlovet varade hur länge som helst. Nu förstår jag varför det var så. För då levde i alla fall jag i ständig mindfulness, för det mesta totalt uppslukad av nuet. Och det är detta som är så vilsamt; framtiden stör inte, det som tidigare hänt stör inte heller, allt tänkande och ältande läggs medvetet åt sidan. Som Thich Nhat Hanh skriver; då blir lördagen din hävstång och den mevetna närvarons dag kommer att färga av sig på övriga veckodagar.
Källa: Mindfulness – ögonblickens under, Thich Nhat Hanh
