Neuroplasticitet handlar om att hjärnan är föränderlig.
Faktiskt förändras den hela tiden i och med våra upplevelser och utmaningar
genom livet. Detta är goda nyheter – eftersom det innebär att vi även kan träna
upp och ändra våra attityder, dem som vi är mindre nöjda med alltså :-). Våra tankar och
attityder, vad vi tänker om och hur vi förhåller oss till oss själva och vår
omvärld, har nämligen en djup påverkan på hur vi mår.
Våra tankemönster påverkar både hur vi uppfattar och hur vi
förklarar verkligheten för oss själva. De ligger bakom vår motivation att göra
saker och för hur vi gör våra val. De påverkar vårt självförtroende och vår
inställning till vilka möjligheter vi har. Ändå – vid en mera objektiv
granskning – stämmer det långt ifrån alltid med hur saker verkligen förhåller
sig eller är bara delvis sant. Det är lätt att bli blind för de egna
tankemönstren och bara köra på. Negativa tankemönster som, om de inte bryts,
kan till exempel sätta igång en hel nedåtgående spiral som slutar med
depression.
Optimism och pessimism – två filter att se världen igenom
Man har kunnat se att människor som tänker mera
pessimistiskt har en större benägenhet att drabbas av depression när de råkar
ut för svåra händelser i livet än vad människor med ett positivt synsätt har.
Pessimister har också större benägenhet att få fysiska symptom och drabbas av hormonella
störningar och störningar i immunförsvaret efter svåra händelser. Cancerstudier
som gjorts har till exempel visat att ju dystrare attityd, desto tidigare dog patienterna
av sjukdomen. Andra studier har visat att personer med en negativ attityd i yngre
år hade större benägenhet att dö tidigare i livet än de som hade en positiv
attityd.
Slutsatsen är att det inte enbart är vad som händer oss som
ökar risken för stress och förtida död, utan framför allt är det hur vi
upplever det som händer oss och vår egen upplevelse av att kunna påverka vår
situation som har betydelse. Att tro på sin egen förmåga att kunna uträtta och
klara av saker, att kunna påverka och förändra, även under stressande
omständigheter, har visat sig ha en starkt skyddande effekt för vår hälsa.
Forskning som gjorts vid Stanford University (Dr. Albert
Bandura) har till exempel visat att en stark tilltro till den egna förmågan
påverkar vem som tillfrisknar efter en hjärtinfarkt, eller vem som klarar att
leva med en svår sjukdom med bibehållen god livskvalitet, och även vem som
klarar att göra förändringar i sin livsstil (t.ex. sluta röka eller gå ner i
vikt).
En stark tro på den egna förmågan påverkar givetvis över
huvud taget vår förmåga att lyckas och få framgång i vad vi än gör, eftersom
det påverkar hur mycket tid och ansträngning vi är villiga att investera i
något. Tilltron till den egna förmågan ökar sedan när vi lyckas med saker som
känns viktiga för oss. Även när vi ser andra lyckas, personer som liknar oss
själva och som vi kan identifiera oss med, ökar vår egen tilltro till att kunna
klara av saker. Ta Biggest Loser som ett exempel. Kraftigt överviktiga
människor med en väldigt negativ självbild kommer dit och upptäcker, med hjälp
av coachning, att de faktiskt kan! De kan träna, de kan äta nyttigt, de kan
disciplinera sig, saker de aldrig trott om sig själva. Och när de börjar gå ner
i vikt börjar de sakta bygga upp en ny självbild. De skapar nya tankemönster
och attityder och inspirerar även varandra och, vilket är en del av
tv-programmet, även andra soffpotatisar som sitter därhemma och tittar. Det man
inte trodde var möjligt gick att uppnå. Men det handlar om att tro på det.
Man har länge intresserat sig för varför människor reagerar
helt olika på samma stressfyllda situation? Varför drabbas till exempel en del
av utmattningsdepression på en arbetsplats medan andra, under samma
omständigheter, inte drabbas? Varför kan vissa människor överleva under
groteska, grymma och för de flesta andra personer omöjliga omständigheter. Det
har forskats en del på detta (bl.a Dr. Suzanne Kobaza och Dr. Aaron Antonovsky)
och det man kommit fram till kan i grova drag beskrivas som att det har med
personligheten att göra och hur vi tänker kring vår egen förmåga att påverka. Den
som ser svårigheter mera som utmaningar, har större chanser att klara sig bra
än den som ser svårigheter som hot.
”Man kan ta allting ifrån en människa utom en sak – hennes
val av attityd.” – sagt av Viktor Frankl, som överlevde Auschwitz (och även var
psykolog och neurolog).
Det finns även studier som tyder på att undertryckta känslor
kan ha betydelse för utvecklandet av vissa sjukdomar (bl.a. Dr. Redford
Williams). Framför allt handlar detta om personer som döljer sin ilska och människor som känner och uttrycker fientlighet gentemot andra tycks ha en större benägenhet att insjukna, framför allt i hjärt- och kärlsjukdomar, men
även i andra diagnoser som cancer. Att lita på andra och på det goda i livet,
på att saker och ting ordnar sig till slut, verkar vara bra för hälsan.
Mindfulness och meditation en väg att gå
Intressant är att undersökningar visar att meditation och
mindfulnessträning kan göra oss inte bara lugnare utan även mera positiva, att
det förändrar vårt sätt att se på oss själva och världen (bl.a. Dr. Barbara
Fredrickson, Dr. Paul Gilbert, Dr. Kristin Neff, Dr. Christopher Germer). Och
detta märks redan efter bara några veckors träning. Förändringar kan mätas i
hjärnan och deltagare i studier som gjorts upplevde sig också känna mindre oro och depression och få en förbättrad självkänsla.
Man kanske kan sammanfatta det som att om vi kan observera oss själva och bli medvetna om våra attityder samtidigt som vi lär oss se på saker mera objektivt, så som de är – då blir det därefter enklare att förändra oss. Och mindfulness och meditation är verktyg som gör oss observanta och är en av anledningarna till att det fungerar.
Tål att tänkas övar
Faktorer som visat sig INTE vara bra för hälsan: social
isolering och få eller dåliga relationer, tankar och känslor av hopplöshet, hjälplöshet och
meningslöshet, fientlighet och cynism, brist på engagemang, oförmåga att
uttrycka känslor och en tendens att snabbt dra
slutsatser utan att egentligen veta hur saker och ting förhåller sig.
Bra för hälsan däremot: optimistiskt perspektiv på livet och
känsla av sammanhang och meningsfullhet, och att man kan påverka själv och få hjälp
av andra, att saker kan förändras till det bättre, positiv humor och förmåga
att skratta åt sig själv, goda relationer och tillit till andra.
Källor bl.a.:
Full Catastrophe Living, Using the Wisdom of Your Body and
Mind to Face Stress, Pain and Illness – Jon Kabat-Zinn
The Biggest Loser
