Därför behöver vi tystnad

Naturens läkande tystnad

Jag brukar tycka det är skönt i vårt spanska hus, för att det är så tyst i området runt omkring. När man sitter och äter frukost på verandan till exempel, så hör man fågelkvitter, en enstaka bil någonstans i området, lite röster långt bortifrån ibland, kanske en hund som skäller. Där är alltså inte helt tyst på riktigt. Men där finns ett lugn i luften och ljuden som hörs är inte så höga, bara tillfälliga och nästan lite behagliga. För hade det varit alldeles knäpptyst, utan ens ett vindsus eller fågelljud, hade det inte känts lite konstigt?

Hemma i Ramlösa är det däremot inte tyst. Öppnar jag ytterdörren så hörs alltid bruset från större vägar runt omkring. Jag hör både Österleden och E6:an, vissa dagar väldigt tydligt, andra mer som ett avlägset sus, trots att dessa vägar ändå ligger en bra bit ifrån vårt hus. Dessutom är det nästan omöjligt att sitta i sin trädgård och till exempel avnjuta en kopp kaffe utan att samtidigt behöva lyssna på åtminstone någon brölig maskin någonstans i närheten. Vår trädgård är insynsskyddad och jag ser inga grannar när jag sitter där, men de hörs. För trädgårdarna ligger tätt och i Ramlösa är alla väldigt flitiga med sina motorgräsklippare, borrar, häcksaxar och allt vad det är. Mest om helgerna, men alltid är det någon hemma med maskin också på vardagar eller åtminstone så har man anlitat någon bullrig hantverkare som håller igång. Ändå tycker folk som kommer hem till vår trädgård och som själva bor inne i stan eller kanske i någon annan stad, som Stockholm eller Malmö, att vi har det lugnt och tyst.

Vi moderna människor är helt enkelt vana vid att ständigt vara omgivna av ljud. Och jag tror vi är mer eller mindre bra på att tolerera det. Min pappa kan reta sig väldigt vissa dagar på att man hör trafiken från gatan utanför deras lägenhet. Och när jag är där håller jag ofta med. För vi är förmodligen mera känsliga, medan mamma är bättre på att koppla bort trafikljudet och inte störs alls. Och min man vill väldigt gärna ha igång högljudda pratprogram på radion i bilen och hög musik här hemma. Och jag vill helst inte ha något alls. Jag kör gärna bil utan musik eller radio. Går jag i skogen vill jag helst inte ha några hörlurar och lyssna på vare sig det ena eller det andra, för då kopplar jag inte av. Men vi är olika, som sagt, vi människor. Kanske behöver inte alla av oss tystnad?

Jo, det gör vi faktiskt! Studier visar att tystnad är mycket viktigare än vi tidigare trott. Vid två timmars tystnad per dag bildar hippocampus i hjärnan nya celler. (Hippocampus är viktig för vår minnesfunktion, vår inlärning och hanteringen av känslor.) Vad som också händer när hjärnan vilar från ljud är att den bearbetar information och gör oss smartare och bättre på att hantera vår tillvaro. Studier visar även att det som hjärnan uppfattar som oljud leder till ökad produktion av stresshormoner. Detta sker även vid sömn om man sover i en bullrig miljö. Det har man kunnat se genom mätningar av blodtryck och av stresshormoner i blodet. Blodtrycket kan nämligen också öka när vi ständigt utsätts för oljud. Så vad man tror om detta är att hjärnan behöver tystnad för att kunna återhämta sig.

Samtidigt lyssnade jag på ett intressant program i P1:s serie Kropp & Själ i somras. Det handlade just om tystnad och om vårt behov av det. Vad man kom fram till där var dock att det egentligen inte är den totala tystnaden vi behöver. Vad vi behöver är det som vi/hjärnan uppfattar som lugn och ro. Att vara ute i naturen, till exempel i en skog där man bara hör vindens sus och fåglarnas kvitter, eller på en strand där man hör vågskvalp, kan vara otroligt lugnande och rogivande. Att däremot befinna sig i total tystnad, som i en isoleringscell, är inte alltid lika positivt. Detta stämmer ju rätt så väl med min egen upplevelse av tystnaden jag tycker mig uppleva på min veranda i Spanien och som ju egentligen inte är någon tystnad, men som har en rogivande effekt på mig. Det stämmer också med att det kan kännas "tyst" och därmed rogivande i mina klasser i avslappningsyoga, trots att vi har lugn musik på i bakgrunden. Musiken snarare förstärker lugn-och-ro-känslan. Så slutsatsen vi kan dra blir att vi behöver lugn och ro med jämna mellanrum och det som vi själva uppfattar som tystnad för att ge våra hjärnor chansen till återhämtning.

Men är tystnad nu för tiden en lyx kanske? Ja, lite grand skulle man väl kunna säga det. Man betalar för att åka på retreat, där man kan vila sig från ljud. Och 2011 började Finska Turistbyrån marknadsföra tystnaden i Finland internationellt som något exklusivt. Här har vi vidsträckta landområden och mycket natur. Här har vi tystnad! Och det fungerar. Människor reser dit för att tystnad har börjat betraktas som både lyxigt och exotiskt. Samtidigt kan man ju nästan skratta lite åt detta. För vi har ju ändå de flesta av oss (i alla fall i Sverige) möjligheten att stänga av maskiner och ljud runtomkring oss, att ta oss ut i naturen någonstans. Vi har möjligheten att skapa oss mera tystnad genom aktiva val, även om vi kanske varken kan (eller vill!) ha det tyst omkring oss hela tiden.

"Silence isn't empty - it's full of answers" - unknown


Källor bl.a.: www.lifehack.org, Kropp&Själ SR, www.visitfinland.com