Leta i den här bloggen

torsdag 29 mars 2012

Earth Hour

Vi har Earth Hour nu på lördag. I Sverige är vi duktiga på Earth Hour! Varannan svensk släckte ljuset förra året. Och jag hade redan läst så mycket om Earth Hour förra veckan att jag fick för mig att det var i lördags det var dags. Så redan förra fredagen skrev jag uppfordrande mejl till mina amerikanska vänner: ”Don’t forget Earth Hour tomorrow!” Fast det kanske kunde behövas en extra påminnelse för dem. På många håll i USA har de ingen aning om vad Earth Hour är. Och den tanken, på amerikaner som sitter en och en i sina SUV:ar på 8-filiga motorvägar där det är totalstopp på grund av rusningstid, och avgaserna bara spyr ut åt alla håll, den tanken kan lite grand få mig att känna att vi svenskar som cyklar i regn och snöstorm och sköljer förpackningar och sopsorterar och släcker ljuset en timme när det är Earth Hour, spelar det någon roll egentligen? När vi är så få och de är så många? Men det är klart att det gör! Många bäckar små… och det känns alltid bättre att bidra än att inte göra det. Dessutom kommer det att förändras också i USA:s mest biltäta stater till slut, det är jag övertygad om. Vi måste bara envist jobba vidare på det. Så den här veckan ska jag mejla igen: ”Don’t forget Earth Hour!” De kan gott ha en Earth Hour den här veckan också. För egentligen, varför ska vi bara göra det här en gång om året? En enda timme under årets alla 8760! Tänk om vi hade en Earth Hour varje vecka. Det kanske till och med vore riktigt bra, inte bara för planeten, utan för oss människor mentalt.

Syftet med Earth Hour är främst att sända en signal till världens makthavare att ta klimatförändringarna på allvar. Vi vill ha en hållbar värld helt enkelt. Jag var på en föreläsning om hållbar utveckling just i går och fick lära mig att vi svenskar inte är de värsta bovarna när det gäller utsläpp och växthusgaser. Det var ju i och för sig rätt väntat och mycket är detta tack vare våra kärnkraft- och vattenkraftverk. Värsta bovarna är inte heller USA, faktiskt, de ligger ”bara” trea. Värst är lilla Luxemburg, följt av Australien.

Största orsakerna till våra utsläpp är tre B:n: Biffen, Bilen och Bostaden. Så strunta i Biffen, säger jag bara! Eller dra åtminstone ner på Biffen. Vad kan vara enklare? Vi tror ofta att vi behöver mycket mera kött än vad vi gör och köttkonsumtionen har ökat kraftigt under senare år, trots larmrapporter om att rött kött inte är bra för hälsan, trots att vegetarisk kost blir alltmera tillgänglig när man äter ute. Det finns bra protein i mejeri- och sojaprodukter samt i baljväxter. Bara man vågar testa.

För en bättre hälsa och en bättre värld, eller hur?! Och glöm inte Earth Hour!

Källor: www.wwf.se, www.greenoption.org, Trossa,

torsdag 22 mars 2012

En dag i mindfulness


Jag håller på och läser Thich Nhat Hanhs bok ”Mindfulness – Ögonblickens under”, en klassiker i mindfulness, som handlar om hur man tar makten över sina tankar och är närvarande i nuet. Övningar, tankar och klokskaper avlöser varandra. Boken vinner på att läsas lite i taget, så att budskapet får sjunka in och framför allt så man hinner testa övningarna.

Min favorit har blivit ”En dag i mindfulness”, vilket jag nu tillämpat några lördagar i rad. Thich Nhat Hanhs tips är just att välja en dag när man inte har för mycket annat som stjäl tankeverksamheten, och framför allt inte en dag när man har en massa tider att passa. Syftet är förstås att man helt och hållet ska vara närvarande i precis allting man gör denna dag. Lättare sagt än gjort! Men det är bara att påminna sig själv och återgå till att vara totalt koncentrerad i nuet. Och efter ett tag vänjer man sig riktigt bra. Det är bra om man, redan när man vaknar, har någonting som påminner om att detta är veckans dag i mindfulness. Man kan ha lagt något bredvid sängen som direkt påminner och så börjar man dagen med att ligga och andas lugnt och framkalla ett litet leende innan man sedan långsamt stiger upp ur sängen, medveten om varje rörelse. Så fortsätter dagen i lugnt tempo och vad man än gör, så är man helt och hållet närvarande. Helst ska man lägga in både promenader och meditation under dagen. Gärna ett långt bad. Gärna en kanna te som man sitter och dricker under koncentration på teets smak osv. Men självklart får man anpassa efter sina egna förhållanden. Har man barnens fotbollsmatcher på schemat så har man. Kommer det gäster på kvällen så gör det. Och man kan utöva sin medvetna närvaro ändå.

Detta är mina erfarenheter:
Promenaderna med hunden, där jag brukar gå och fundera och lösa alla möjliga problem (för faktum är att man tänker bättre när man går!) blir lite annorlunda när man istället noga observerar allting runt omkring; himlen och molnen, träden, vägarna och inte minst hunden. Man ser de små sakerna som gräs och stenar och en fågel som sitter och pickar. Man känner stegen i fötterna när man går. Promenaden tar betydligt längre tid än vanligt, känns det som.

Att städa är en utmärkt aktivitet i samband med mindfulness. Städning är i vanliga fall något jag försöker göra så snabbt det bara går, för att få undan det. För att gå loss på nästa aktivitet! För att förhoppningsvis hinna lite mera! Och det känns alltid jättetråkigt. Men när jag är totalt närvarande i nuet spelar det inte längre någon roll hur lång tid det tar. Jag tar varje liten bit i taget och gör den så fin som möjligt, går in för uppgiften till 100%. Städning blir till och med nästan roligt…

Enligt Thich Nhat Hanh finns det två sätt att diska. Antingen diskar man för att få disken ren eller så diskar man för att diska. I vanliga fall diskar jag för att få disken ren så klart. Samtidigt hinner jag planera nästa yogapass och kanske tänka igenom vad vi ska äta till middag de närmaste dagarna. Praktiska göromål är för min del nästan alltid förenat med tankearbete av något slag och att ställa mig och diska enbart för diskandets egen skull har jag nog inte gjort sedan jag var fem år. Men nu om lördagarna så diskar jag minsann för diskandets skull! Lugnt och metodiskt diskar jag och varje kastrull blir så fin. Jag ser diskmedelsbubblorna som glänser. Faktum är att diska kastruller kan vara en upplevelse. Vem hade trott det?

Praktiska ting över huvud taget är utmärkta mindfulnessövningar har jag märkt; laga mat, baka, gräva i trädgården. Utan att tänka på något annat. Och bara låta det få ta den tid det tar.

Yogan jag gör blir också annorlunda. Andra gånger när jag tränar yoga själv har jag alltid tankar innan om vad jag tänker träna på och även om hur lång tid det ska få ta. Men under mindfulnessdagen så bestämmer jag att inget av detta spelar någon roll. Jag lägger ut min matta, tänder ett ljus, sätter på behaglig musik och så gör jag just det som känns rätt i stunden. Det blir en helt annan typ av yoga och som dessutom oftast tar längre tid, just därför att jag tillåter det att ta mycket tid. Jag har tagit av mig klockan och märker inte hur tiden går.

En hel dag med mindfulness när jag i lugnt tempo gör en sak i taget går märkligt nog mycket långsammare än en vanlig dag. Det är nästan som när jag var barn och sommarlovet varade hur länge som helst. Nu förstår jag varför det var så. För då levde i alla fall jag i ständig mindfulness, för det mesta totalt uppslukad av nuet. Och det är detta som är så vilsamt; framtiden stör inte, det som tidigare hänt stör inte heller, allt tänkande och ältande läggs medvetet åt sidan. Som Thich Nhat Hanh skriver; då blir lördagen din hävstång och den mevetna närvarons dag kommer att färga av sig på övriga veckodagar.

Källa: Mindfulness – ögonblickens under, Thich Nhat Hanh

torsdag 15 mars 2012

Vem du är har betydelse!

En lärare i New York bestämde sig för att tala om för var och en av eleverna i äldsta årskursen i High School vilken betydelse de hade. Hon kallade fram eleverna en och en framför klassen. Först berättade hon vilken betydelse just den här eleven hade och på vilket sätt han/hon gjorde skillnad för henne och för de övriga i klassen. Därefter delade hon ut ett blått band med guldbokstäver till var och en. Texten löd: ”Vem jag är har betydelse”.

Efteråt bestämde sig läraren för att göra ett projekt i syfte att ta reda på vilken sorts inverkan ett positivt erkännande skulle kunna ha för kommunen. Hon gav var och en av eleverna ytterligare tre band och instruerade dem att gå ut och dela ut dem vidare. Därefter skulle de följa upp resultaten, se vem som delade ut till vem och rapportera tillbaka till klassen en vecka senare.

En av pojkarna i klassen gick till en ung chef på ett företag i närheten och tackade honom för att han hjälpt honom i planeringen av ett skolarbete. Han gav honom ett blått band att fästa på skjortan. Sedan gav han honom två extra band och sa ”Vi håller på med ett projektarbete om erkännande och beröm, och vi skulle vilja att du nu går ut och hittar någon att tacka eller berömma, ger dem ett blått band, därefter ett extra band, så att de i sin tur kan ge ett positivt erkännande till ytterligare en person, så hela den här processen fortsätter. Därefter är vi tacksamma om du rapporterar tillbaka till mig hur det gick.”

Senare samma dag gick den unge chefen till ett möte med sin chef, som var känd för att vara en brysk och otrevlig typ. Han satte sig ner med sin chef och talade om för honom att han verkligen beundrade honom för att han var ett sådant kreativt snille. Chefen blev väldigt förvånad. Den unge chefen bad honom då att acceptera att ta emot det blå bandet. Den förvånade äldre chefen fick fram ett ”Jovisst, självklart”.

Den unge chefen tog det blå bandet och fäste det på den äldre chefens kavaj strax ovanför hjärtat. Medan han gav honom det sista extra bandet, sa han: ”Skulle du kunna göra mig en tjänst? Kan du ta med det här extra bandet och lämna det vidare till någon du vill ge ett positivt erkännande? Killen som först gav mig banden håller på med ett projektarbete i skolan och vi vill föra vidare den här tacksamhetskedjan och ta reda på hur det påverkar människor.”

Den kvällen kom den äldre chefen hem till sin fjortonårige son och sa: ”Den mest otroliga grej har hänt mig idag. Jag satt på kontoret när en av de yngre cheferna på företaget kom in och berättade för mig att han beundrade mig och gav mig ett blått band för att han tyckte jag var ett kreativt snille. Har du hört? Han tycker att jag är ett kreativt snille! Sen satte han fast det här blå bandet med texten ”Vem jag är har betydelse” på min kavaj. Och så gav han mig ett extra band och bad mig hitta någon mer att ge ett positivt erkännande. När jag körde hem nu ikväll började jag tänka på vem jag skulle ge det här bandet till och då tänkte jag på dig. Jag vill verkligen ge dig ett erkännande. Mina dagar är hektiska och när jag kommer hem ger jag inte dig särskilt mycket uppmärksamhet. Ibland skriker jag åt dig för att du inte har tillräckligt bra resultat på proven eller för att ditt rum är så stökigt. Men ikväll så skulle jag bara vilja sitta här och, ja, bara få tala om för dig att vad du gör har betydelse för mig. Förutom din mamma så är du faktiskt den viktigaste personen i mitt liv. Du är en fantastisk kille och jag älskar dig!”

Den förvånade pojken började snyfta och hulka, och han kunde inte sluta gråta. Hela kroppen skakade. Efter en lång stund tittade han upp på sin pappa genom tårarna. ”Jag som hade planerat att begå självmord i morgon. För jag trodde inte att du alls brydde dig om mig. Och nu behöver jag inte det.”

Utdrag från Chicken Soup for the Soul - Jack Canfield och Mark Victor Hansen, egen översättning.

lördag 10 mars 2012

Yoga och migrän

Med jämna mellanrum drabbas jag av migränattacker. Detta är jag inte precis ensam om, det är en vanlig åkomma, och vanligare bland kvinnor än bland män. Det gäller att akta sig för så kallade ”triggers”, vilket inte alltid är helt lätt. Stress är en trigger. För lite mat eller vätskeintag är andra triggers, liksom stark värme kan vara det, kraftig ansträngning, för lite sömn, rödvin… Men värst av allt är mensen. För den går inte att undvika. En riktigt usel menstruationsvecka kan jag ha två dygn med migrän i vänster sida av huvudet, därefter en lugn dag emellan och sedan kör det igång med två dygns migrän i höger sida av huvudet. Och det är inte bara huvudvärken som är problemet, utan även en enorm trötthet, ibland också illamående, samt skakighet och dålig balans som man får försöka parera så gott det går. Lösningen heter tyvärr ofta tabletter för att det huvud taget ska kunna gå att ta sig igenom dessa dagar något så när. Samtidigt är det ingenting att gnälla om, för det är ju inte farligt. Och de flesta kvinnor har ju mens. Bara att bita ihop alltså.

Migränen är dock ett hinder i vardagen och för min del en stor anledning till att jag har slutat undervisa i hot yoga. Värmesalen, som är så mysig och skön för det mesta, förvandlas till rena tortyrkammaren när man ska in där under ett pågående migränanfall. Och även om jag själv är förtjust i att då och då utöva power yoga, så har jag inga direkta funderingar på att hålla klasser i detta, just på grund av mina återkommande migränanfall. Jag är inte alltid i form helt enkelt och numera håller jag bara yogaklasser som jag känner att jag klarar av även med migrän. Jag vill helst leva som jag lär. Man ska lyssna på kroppen. Tuffa yogapass under migränanfall är något jag avråder ifrån och det gäller både andra och mig själv.

Samtidigt så finns det faktiskt yoga som kan kännas bra och till och med lindra migrän. Det gäller bara att samarbeta med kroppen. Yoga mot stress har alltid intresserat mig och just nu håller jag på att lära mig mera om yoga mot smärtlindring, vilket är enormt intressant. Förhoppningsvis blir det kurser i detta längre fram, istället för hot yogan och power yogan.

Så här kommer lite tips om väldigt mjuk och enkel yoga som oftast kan utövas även med migrän:

Sitt eller stå bekvämt med rak rygg. Sänk axlarna och andas lugnt genom näsan. Tänk dig din andning som vattnet i en bäck, som stilla porlar fram, jämnt och svalt.

När du andats en liten stund tar du på ett inandetag och lyfter upp axlarna mot öronen. På utandetaget sänker du ner axlarna igen, så mycket som det går. Upprepa långsamt några gånger.

På ett inandetag tar du sedan och lyfter upp armarna rakt ut åt sidorna och upp ovanför huvudet och för ihop handflatorna. På utandetaget sänker du armarna igen. Upprepa långsamt några gånger och var närvarande i det du gör. Känn rörelsen, känn andetagen.

Rulla axlarna några gånger medan du fortsätter andas lugnt och avslappnat. Sänk sedan axlarna igen, låt armarna hänga längsmed kroppens sidor och öppna och stäng händerna några gånger. Krama ihop händerna till knytnävar när du andas in och öppna sedan upp och spreta med fingrarna när du andas ut.

Om du sitter ner med korslagda ben på golvet kan du göra en mjuk vridning åt sidan, där du lägger höger hand på vänster knä, sätter vänster hand bakom dig och vrider åt vänster. Upprepa sedan på andra sidan. Sitter du på knä eller på en stol lägger du istället höger hand över vänster lår och sätter vänsterhanden bakom (på stolen kan du ta tag i ryggstödet eller stolsitsen).

Känns det okej med huvudet kan du vrida det försiktigt, mycket sakta, från sida till sida några gånger för att stretcha nacken. Stanna till vid varje sida en stund och håll kvar.

Knäpp ihop händerna framför dig och för dem sedan långsamt uppåt så handlatorna vänds mot taket. Håll kvar tre andetag och sänk ner. Rulla därefter axlarna några gånger igen.

Lägg händerna i knät och blunda medan du fortsätter fokusera på din andning som ett lugnt, svalt vatten.

Ofta spänner vi oss omedvetet när vi har ont, framför allt gäller detta muskler i nacke och axlar. Dessa enkla övningar hjälper kroppen att slappna av och har i bästa fall en lindrande effekt.

Spänningshuvudvärk, som ju också många lider av, är en helt annan sak. Där hjälper yoga väldigt bra, till och med så värken ofta helt försvinner. Detta gäller vilken typ av yoga du än väljer med kanske viss restriktion för hot yoga, där det finns en liten risk för vätskebrist som kan förvärra eller bidra till huvudvärk. Men det handlar ju egentligen bara om att man ser till att fylla på med vatten före passet.

Yoga handlar alltid om att lyssna på kroppen, samarbeta med den istället för att tvinga den till saker. Detta gäller oavsett typ av yoga. Yoga är den träningsform där uttrycket ”No pain no gain” INTE gäller. Ha tålamod och respektera dagsformen, så når du oanade höjder!

söndag 4 mars 2012

Digital detox och RL - för den som vågar

Någon gång om året låter jag under en vecka bli tidningar, tv och allt surfande. Det är vilsamt. Jag slipper höra och läsa om allt fruktansvärt och chockerande och upprörande som händer. Och dessutom blir det en massa extra tid till att göra andra saker. Det är en slags ”mediedetox”.

Förra lördagen läste jag i HD:s helgbilaga om Susan Maushart, amerikansk journalist, som tagit det hela ett steg (okej, ett mycket stort steg!) längre och gjort en digital detox under sex månader. Inte bara hon dessutom, utan hon lyckades få med sig hela familjen på detta. Digital detox betyder då alltså inte bara att man kopplar bort nyhetsflödet, utan att man kopplar ur sig helt; dator, mobiltelefon, tv, allt bara väck! I sex månader! Under denna period började familjen prata med varandra och umgås på ett helt annat sätt. Men den största förändringen var sömnen, att alla blev mera utvilade. Den ena tonårsdotterns humör förbättrades drastiskt och hon började stiga upp pigg om morgnarna utan problem och tjat, klarade skolan bättre och blev sällan sjuk. Ingen hade tidigare tänkt på att den ständiga uppkopplingen hade lett till sömnbrist.

Jag kan jämföra det med min egen tonårsson, som med tufft skolarbete, sena träningskvällar med fotbollslaget och ovanpå detta ständig uppkoppling mot omvärlden via dator och mobil, helt enkelt inte sover tillräckligt mycket, utan då och då försover sig för att han bara är för trött för att klara av att vakna. Det omvända har också hänt. I vinter har han vid två tillfällen stigit upp mitt i natten, klockan ett, och börjat äta frukost. När jag kommit upp och frågat vad han sysslat med har svaret förvånat blivit att han trodde klockan var sju på morgonen. –Men känner du dig inte trött? har jag undrat. –Märker du inte att du inte har sovit mer än någon timme? Men nej, han känner sig ungefär lika trött vare sig klockan är sju på morgonen eller ett på natten. Han är alltid lite trött! Och detta är väl en varningsklocka, kan jag tycka. När man lever ett liv i balans och får sin nödvändiga sömn, då bör man normalt känna sig piggare när man vaknar om morgonen än om man vaknar till mitt i natten. Men från att konstatera detta till att tvinga in hela familjen i en sex månaders digital detox känns ändå steget ganska stort.

Dock, man behöver ju faktiskt inte vara så drastisk. Maushart tipsar även om att man kan ta sin digitala detox under bara en helg, eller kanske en dag i veckan. Kanske bara en timme om dagen, tänker jag själv… Även detta skulle kunna göra en viss skillnad för människor som tror att de alltid måste vara tillgängliga.

Maushart använder även uttrycket RL (Real Life) och jag tror faktiskt att detta är något som kommer att dyka upp mer och mer i framtiden som uttryck. När vi till slut tröttnar på att ständigt låta sms:en, mejlen och Facebook-uppdateringarna få företräde framför det som egentligen just händer oss ”på riktigt”. Håller vi på att skapa oss en tillvaro där vi nästan är lite rädda för att leva i den verkliga världen, eftersom vi då riskerar att missa något annat? Jag är själv ibland på lunch med väninnor, där vårt samtal gång på gång avbryts av mobilerna och sms:en som trillar in och genast får företräde. Där det viktiga helt klart inte är vår gemensamma lunch och vårt samtal, utan det viktiga är mobiltelefonerna och vad som händer någon annanstans.

Men jag tror alltså envist på RL i framtiden. På att de flesta av oss så småningom kommer att komma på att vi, åtminstone ibland, vill vara helt närvararande i det vi gör. Och på att vi kommer att klara av att stänga av bruset då och då. (För det krävs ju lite viljestyrka för detta också, eller hur?) Och även att det kommer att accepteras att inte vara tillgänglig och uppkopplad precis jämt. Vi får väl se!

Källa: Helsingborgs Dagblad, Helg, 120225